Alla inlägg under juli 2014

Av tommy norum - 6 juli 2014 07:00

   

Kända personer stog i kö för att få bli porträtterad av Anders Zorn. Stora personligheter blev gäster i Emma och Anders Zorns hem som Ärkebiskop Natan Söderblom, Carl Larsson, Arvika bördige bildhuggare Christian Eriksson som r på sin tid blev upphov till Rackstads kolonin för kulturarbetare i Arvika. Både prins Eugen, kung Gustav V och kronprinsen Gustav Adolf , prins Wilhelm samt prins Carl var gäster där det i stort sett var öppet hus hos makarna Zorn där gästerna med familjer stannade i flera dagar eller ibland veckor.

 

  Här är det Kung Oscar ll som blir porträtterad av Zorn. 


 

Här är makarna Zorn framför sitt hus i Mora med mamma till Anders


Anders och Emma Zorn började i slutet på 1800 talet engagera sig i Mora och dess invånare. Det blev både sockenbibliotek, barnhem och Mora hemslöjd. Men den största gåvan var en folkhögskola där bägge makarna var mycket engagerade. Med en rundligt tilltagen grundplåt från makarna Zorn kunde undervisningen ta sin början 1907.

,           

Omkring 1914 började Zorn anlägga ett friluftsmuseum, gammelgården med uppgift att bevara Dalarnas huskultur där husen placerade i en fyrkant runt gårdstunet. Det älsta är från 1200 talet.  Förövrigt en husplacering  som man även i dag kan se på många håll i Dalarna. 

     

   


   

Målningar som visas på museet där också Anders Zorns silversamling finns att skåda, en av Sveriges största på sin tid 

    

En konstnär utöver det vanliga som med sina målningar fått tiden att stå stilla. En person som betytt och betyder fortfarande mycket för Mora med det han skapade under sin livstid. 


 

Här vilar Anders Zorn med sin kära hustru vid sin sida på kyrkogården några hundra meter från sin bostad . Anders avled 1920 och hans hustru tog hans sällskap tio år senare.


Anders Zorn är en av många besöksmål som finns i Dalarna. 


            

Av tommy norum - 5 juli 2014 07:00

   


Det vore nog på sin plats att våra politiker i stället för att åka utomlands på semester ta sig an Sverige och se det utbud för turism som finns och kanske med utgångspunkt från det intrycket få förståelse för att Åmål eller Dalsland tyvärr inte har så mycket att hämta i det avseendet som på sikt ger nya arbetstillfällen. Själv har jag kuskat runt Sverige med både båt och bil under en massa år och trots att det finns både det ena och andra som erbjuds så klarar inte turismen på långa vägar att hålla jämna steg med industribortfall i de flesta regioner.

Jag besökte Dalarna i veckan där det bjuds på kulturvandring med Anders Zorn och Carl Larsson som dragplåster, man har Dalhalla med konserter med tusentals besökare varje vecka, man har spelmansmässor i stort sett i varje by under sommaren med tusentals besökare, man har Falu koppargruva, man har vintertid slalombackar med Sälen som det stora dragplåstret med en ständig utbyggnad av fritidshus och hotell. Man har Vasaloppet som drar tiotusentals turister under året, man har ett midsommarfirande som ligger i särklass i besökare, man har under sommaren också utomhusteater och man har en kultur där man sätter sina byggnader i centrum med en stil som lockar till besök i landskapet. Speciellt runt Siljan finns det en entreprenöranda för att serva, locka till sig turister både i hotellkomplex och med ett stort utbud av artister som uppträder runt om i Dalarna. Trotts denna turistinvasion så brottas småkommunerna runt om i Dalarna med avfolkning, dålig ekonomi så de som tror att turismen i glesbyggd där kommunerna håller sig med speciella turistbolag och en massa tjänstemän skulle vara en del av lösningen på tappade arbetstillfällen och mindre skatteintäkter de har nog anledning och tänka om.


   

Vägen upp till Dalarna gick via Filipstad där Nils Ferlin 1898- 1961 en av många kulturpersonligheter som Värmland har fostrat under åren. Här sittande på en bänk som staty .


 

Vi bodde i Sätergårdens Pensionat i Vikarbyn med utsikt över Siljan, en av de större byar i Dalarna och  ligger i Rättvik. Har varit igång sedan 1920 talet och hade under årtiondena inte förändras mycket varken utom eller inomhus. Bra service med en underbar värdinna som verkligen tog hand om sina gäster på bästa sätt.


     

Den nästa 700 m långa träbrygga vid  Siljans strand  i Rättvik är väl ett bra exempel på att med lite god vilja också kan få investerat i infrastrukturen inte enbart med skattemedel. Här har varje planka inskription på företag och privatpersoner som har varit med och sponsrat bryggan. 

   

Här är man verkligen mån att behålla den kulturbebyggelse som varit i bruk i århundraden . Här nedanför Rättsvik kyrka finns fortfarande de övernattingsbyggnader som byborna runt Siljan använde vid sina kyrkobesök när man antingen rodde över Siljan eller med häst och släde infann sig till gudstjänsten. Den högra bilden är tagen från Slalombacken i Rättvik där man kan se kyrkan vid Siljans strand


   

Mora förknippas för det mesta med Vasaloppet och konstnären Anders Zorn 1860- 1920, här med hustru Emma strax efter deras bröllop 1885 . 



   

Zorns  ateljé såg inte mycket ut för världen. Här skapade han de flesta motiv från Dalarna där väl Midsommardans är det mest kända och som hänger på Nationalmuseet.


.

   

1886 köpte Anders Zorn en tomt i Mora där han sedan han byggde om efter egen smak . Han var före sin tid och lät som första Morabo installera el och telefon i huset. Vid elinstallationen lät han bekosta stolpar för elkablarna från Mora såg som låg närmare en mil från Zorns bostad . En varmavattenberedare med radiatorer inköpt i Amerika lät han också installera. Den blev liggande några år för att ingen förstod hur den skulle instales. Att Zorn vid denna tid var en förmögen man där han porträtterade både presidenter och adel och rika fabrikörer och han inte var rädda att ta betalt för det han levererade.

    


Han krossade Atlanten över till Amerika åtskilliga gånger där han bland annat målade av tre Amerikanska Presidenter. Här är han på väg över 1911.  


Fortsättning följer.

      


http://www.search.ask.com/videos?apn_dtid=%5EBND102%5EYY%5ESE&d=102-286&atb=sysid%3D102%3Aappid%3D286%3Auid%3D2bbf4441f36d6acb%3Auc2%3D283%3Atypekbn%3Da12720%3Asrc%3Dieb%3Ao%3DAPN10646&shad=s_0041&p2=%5EAG7%5EBND102%5EYY%5ESE&apn_ptnrs=%5EAG7&o=APN10646&apn_uid=2652421624374381&lang=sv&gct=ds&q=Anders+Zorn&tpr=10

Av tommy norum - 4 juli 2014 07:00




Vill vi verkligen ha tillbaka när politikerna utan att ta hänsyn till vårdhavare fullt ut tar beslut över deras huvud ? 

Vem grupp i samhället vill ha en sådan ordning att våra politiker fullt ut skall bestämma över vår livssituation ? Ingen tvekan är väl att vänstersidan bokstavligt ser rött när privats vårdinrättningar kommer på tal och där också vinsterna i retoriken blir att ett sätt att dränera ekonomin för kommunerna.

Sanningen är väl att varken resurser eller kvalité på vården kommer att förbättras med den inställningen om man förbjuder vinstuttag .

Men att inse att privata vårdhavare med mindre personal, bättre trivsel både bland personal och vårdköpare och där också kvalitén överlag är något bättre hos privata vårdföretag. Att man sedan kan ta ut en vinst med samma pengar som i den offentliga vården är något som vänstersidan har svårt att ta till sig utan vill heller förbjuda för att i någon mån dölja sanningen om hur dåligt offentlig vård fungerar där man heller accepterar slöseri än vinst och där man vägrar att ta till sig de arbetsmetoder, den personalpolitik med mindre sjukskrivningar, mer trivsel bland personal  ger en bättre resultat både i ekonomi och kvalité.


Det går så långt att Socialdemokraterna vill införa en personaltäthet som motsvarar den offentliga bemanningen trots att vi vet att det förekommer ca 30% mer sjukfrånvaro i den offentliga verksamheterna . Det är politik i den högre skolan där man prioriterar ideologi framför sunt förnuft.


”Vinst är ett kvitto på att vi har lyckats”

 Henrik Montgomery / TT

Foto: Henrik Montgomery / TT

”Att vi numera konkurrerar om vad vi kan åstadkomma för samma eller lägre kostnad än det offentliga har drivit på utvecklingen. Nu kommer de äldres önskemål i första hand” skriver Catharina Tavakolinia.

Almedalen 2014
 
 
 Privat
Catharina Tavakolinia Ägare och VD Kavat Vård AB

Hur skulle dagens äldreomsorg se ut utan oss entreprenörer?


När jag började arbeta i vården på 80-talet var det i ett monopol och en vårdapparat som var ökänd för sin ineffektivitet och administration.

Patienten på långvården hade inte mycket att säga till om och ursäktade sig att de besvärade när de ringde på "larmklockan". Som medarbetare minns jag mest besparingskrav, pekpinnar och förbud.


Men än allvarligare var att de äldre var hänvisade till särskilda duschdagar då de även skulle "sköta magen". Boendemiljön var steril med rostfria inslag och fyra bäddsalar som inte gav utrymme för personlig integritet.

De äldre fick inte ha parfym, blommor eller husdjur. Besökstiderna var strikta och skulle någon få en drink till maten så fick det smusslas.

De som arbetade där tänkte i "problem" vilket begränsade förmågan att se möjligheter. Nya idéer och förslag till förbättringar ansågs omöjliga att förverkliga. Oftast var orsaken pengar och det fanns det sällan eller aldrig några.

Möjligen vid årets slut då avdelningsföreståndarna tävlade om att göra av med allt de hade, annars kunde anslagen minska för nästkommande år.


Ingen hänsyn togs till vårdbehov. Några jämförelser eller kunskaper om vad en plats faktiskt kostade fanns inte. Den tiden är, tack och lov, förbi.

Att vi numera konkurrerar om vad vi kan åstadkomma för samma eller lägre kostnad än det offentliga har drivit på utvecklingen och skapat den äldreomsorg vi har idag.

Nu är det de äldres önskemål som kommer i första hand och det finns en bredd av boende och omsorg att välja mellan. Idag tar vi bättre vara på möjligheterna genom att aldrig säga nej och istället låta de äldres vilja och rätt att bestämma vara en självklarhet.

Vi är 160 000 medarbetare som lämnat en miljö där idéer och kreativitet inte togs tillvara.

Friheten att nu driva våra egna företag, eller arbeta hos alternativa utförare har gjort det möjligt för många av oss att förverkliga våra idéer och utveckla en äldreomsorg som är till för de äldre, inte de anställda eller systemet själv.

Vinst är då ett kvitto på att vi lyckats.

När vi kan betala tillbaka till ägare, Almi och banken och även bygga buffert för framtiden finns utrymme att bygga nya äldreboenden, utveckla arbetsmetoder och investera i ny teknik. Precis som i andra framgångsrika och friska verksamheter.

Att vinster i välfärden ifrågasätts är därför märkligt, inte minst då till exempel byggarna (oftast män) under lång tid gjort vinster i skattefinansierade projekt för kommuner, landsting och stat utan att någonsin blivit så ifrågasatta som vi nu blir.

Så snart männen byggt klart, fått betalt och gått hem så hörs ropen "skalla" om vinstförbud.

Vi är många som undrar: Varför är det så provocerande när vi kvinnor kliver in i samma byggnad och skapar värde många år framåt?

Hur kommer det sig att färdtjänsten som skjutsar den som ska flytta in till oss kan driva sin verksamhet i aktiebolagsform, trots att den transporten finansieras med samma skattemedel?

Inte kan det väl vara så illa att vissa politiska partier har mer förtroende för den (oftast manliga) chauffören som skjutsar den äldre till äldreboendet än vad man har för den (oftast kvinnliga) sjuksköterskan som driver det?

Få säger att de vill tillbaka till gårdagens äldrevård men samtidigt osynliggör och motarbetar de oss som varit med och utvecklat dagens högkvalitativa äldreomsorg.

Det tycker jag, både som företagare och kvinna, är synnerligen kontraproduktivt och orättvist.

Medverkar i SVT Debatt

Catharina Tavakolinia medverkar ikväll i SVT Debatt för att prata om vinster i välfärden med bl a Jonas Sjöstedt (V) och Maria Larsson (KD) under ledning av och Axel Gordh Humlesjö. Sänds kl 20 i SVT2.

Publicerad:3 juli 2014 - 15:53

Uppdaterad:3 juli 2014 - 16:06

Av tommy norum - 3 juli 2014 07:00




Nordiska Museet 

Nordiska museet 

"PRINS EUGENS BRYGGA"

Gamla Tullhuset, Blockhusudden. djurgården 

"EKTORPET"
Kaffestuga och Wåffelbruk  

Djurgården Bellmanshuset vid Långa gatan 

Av tommy norum - 2 juli 2014 07:00




Måkeberg där det nu verkar som om man skall ta det första spadtaget och börja med ett hus i projektet. Ett projekt som lanserades som framtidens Åmål med stora drömmar om området som våra politiker så klart svalde med hull och hår. Där såldes marken i området ut för 750 000 kr och man förband sig att med samma belopp ordna till infrastrukturen runt i området och kanske det politikerna  inte vet om också om det visar sig att det finns saneringsbehov av miljöavfall i de gamla utfyllningsmassorna även ekonomiskt bidra till saneringen. Vi får väl hoppas att det inte blir som i Slängom i Tösse som Sune Tholin skriver om i sin krönika , en byggnad som på sitt sätt skulle ge området en bild långt ifrån den version våra politiker gick på beslut till när man skänkte bort marken för ingenting .



  Frågan är väl om det bara blir en tumme av hela projektet eller om drömversionerna blir verklighet någon gång.

Det är många som är skeptiska till hela projektet där magkänslan mer har tendens att utgå från verkligheten än versioner om en stadsdel som ger nyinflyttning och en kick för utvecklingen i Åmål.

Av tommy norum - 2 juli 2014 07:00


Foto från Värmlandsarkivet




Skohandlare R. Bergquists fastighet, tidigare Falska gården, i hörnet Tingvallagatan - Ö Torggatan. I fastigheten även C G Olssons Manufakturaffär, Wahlbergs Juvelerarfirma.  1920

Sandbäcksgatan 1 (Klara 1) vid översvärmningen 1916. På gatan en eka  1916 


Villor Strandvägen. T v KMW disponentvillan.I förgrunden Pråmkanalen. Villorna nu rivna  1908

Ahlströms trädgård Nygatan 1. I trädgården fru Ahlström med två döttrar. I bakgrunden stor fastighet.  1910

Från Herrhagsparkens invigning aug 1918. Stor folksamling. I parkens centrum bassäng med springvattan


Karlstads vy över Stora torget med Frimurarlogen och flera fastigheter vid Tingvallagatan. T h skymt av Rådhuset. Folksamling på torget. Unionsförhandlingar pågår  1905

Hamngatan mot öster taget från järnvägsgatan. T v fastigheter vid Hamngatan. T h planteringar

Östra torggatans östra sida mot Torget.T h nr 8 och 10. I bakgrunden Läroverket  1910


Gatuarbete framför Teatern. I bakgrunden Våxnäsgatan och Sandbäcksgatan  1910 

Sandbäcksgatan mot öster med Klarälven i förgrunden.  1915

Av tommy norum - 1 juli 2014 07:00


 


När våra politiker förstår att våra inköpsvanor har förändras där köpcentra med låga priser och stort utbud , näthandel med superlåga priser och snabba handläggningstider med leverans vid dörren kanske får dem att tänka om när fastighetsägarna i kommunerna försöker lobba för investeringar i centrum för att de skall kunna behålla sina hyresgäster.

Att sedan utbudet för traditionell handel minskar år från år i Åmål och där fastighetsägarna helt förståligt ta chansen när de finner hyresgäster till lokalerna som ligger långt ifrån traditionell handel verkar inte våra politiker ta intryck av, reusteranger, kroppsvård av alla möjliga inriktningar, servicekontor för statliga verk eller försäkringsbolag och banker som ligger långt ifrån det som politikerna tror skall vara en del av utvecklingen för nya arbetstillfällen i handels tecken .

Här åker man utomlands på skattebetalarnas bekostnad i länder som har förhållande som ligger långt ifrån det som finns på hemmaplan i tron att man skall finna lösningar på att centrumhandelns problem eller skall vi säga att få lokalerna i centrum uthyrda till traditionell handel som på sikt våra politiker tror skall utveckla handel och skapa arbetstillfällen.


Som vanligt får man väl säga så har man svårt att ta till sig verkligheten och ta intryck vad som sker runt om i Sverige där konsumenterna prioriterar låga priser, stort utbud, funktionsdugliga lokaler med bra parkeringsmöjlighet och lokaler som man utan vara beroende av väder kan koncentrera sig på varorna i butikerna. 


Själv var ja på besök i Charlottenberg där verkligen investerare sett vilka möjligheter det finns att locka konsumenter med stort utbud och låga priser och parkeringsmöjligheter ett förhållande som kommer att ta död på centrumhandel i våra kommuner men har skapat arbetstillfällen som gör att där köpcentar kommer till kommunerna  utvecklas med nya arbetstillfällen. Det är nog bara att gilla läget och anpassa sig till det. Det är inte våra politiker som bestämmer åt vilket håll samhällsutvecklingen bär hän gudskelov, fast ibland tror man nog det själva förstår man efter alla konstiga prioriteringar och misslyckade försök till att stoppa utvecklingen att gå en riktning som man idiologiskt inte står för eller där privata intressen ställer krav av rent egoistiska själ och som på inget sätt gynnar en utveckling i kommunerna.


 Åmål är ett dra exempel på detta där nu både Mellerud och Säffle med nya köpcentra kommer att ta död på handeln i vårt centrum.   

 

       

Man kan ju fråga sig vad våra politiker i Åmål har att sätta emot dessa investringar i miljardklassen där till och med Dalsländska företag som Bloms i Mellerud ser sin chans att ta del av förtjänsten av utbud som lockar så många så många konsumenter till platsen.

                

Att det sedan är Norrmännen som lockar till investeringarna i gränshandeln med i stort sett alla etablerade affärskjedjor som lockbete som också kommer Svenskarna till del med i stort sett ett avstånd av en timme från Åmål.  

När handeln runt omkring Åmål satsar på låga priser och stort utbud så svarar Åmåls kommun med minirodeller och P-skivor, camping och försöka göra kommunen till en evanemangsort med blues för att få igång handel och att göra våra fastighetsägare nöjda.  Facit av den prioriteringen har vi men som våra poliker fortfarande inte vill ta åt sig utan fortsätter i samma spår utan den minsta självransaknad över resultatet.   

  

Presentation

Kalender

Ti On To Fr
  1 2 3 4 5 6
7 8 9 10 11 12 13
14 15 16 17 18 19 20
21 22 23 24 25 26 27
28 29 30 31
<<< Juli 2014 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik

Frågerutan

37 besvarade frågor

Ovido - Quiz & Flashcards