foto ateljé Herman

Beijer Byggmaterial på Köpmang...

Kyrkogattan 

Köpmangatan -Storgatan

Kyrkogatan 14 ( Lundgrens kiosk sticker fram i vänstra hörnet)

2 fastigheter med samma adress KYRKOGATAN 14.

Storgartan med bokhandeln som nu finns på andra sidan gatan.  

Dalslands Kanal är den i särklass största turistmagnet för landskapet. Ett förhållande som också spiller över på övriga Dalsland som får ta del av turistströmningen till landskapet. Utan kanalen och dess sjösystem som lockar kanotturister från hela världen för att uppleva vildmarken med dess naturupplevelser så skulle Landskapet Dalsland stå sig ganska slätt i konkurrensen från övriga Sverige.

Torghandel runt 1915 

Stadshotellet på 1930 talet

Mellanbrogatan på 1920 talet  foro Yngve Enger

S Ågatan 1960 talet. Foto Nils Gunnar Elfsteth 

Mellanbrogatan på 1950 talet foto Nils Gunnar Elfstedt

Åmålsån på 1950 talet  foto Nils Gunnar Elfstedt 

Lunnegatan 1960 talet foto Nils Gunnar Elfsteth   

Mellanbrogatan 1951   foto Bror Isaksson

Karlstadsvägen 1950 talet foto Bror Isaksson.

Gamla Brandstationen på Torggatan foto Leiler Noren 1980 talet

Torggatan på 1930 talet

 

Göta Lejons vapen.

 

 

 

 

Fartyg GÖTA LEJON  Rederi Kungliga Flottan , Marinen Byggår 1945

Varv. Eriksberg MV. foto 1952   

 

HMS Göta Lejon var 180,2 meter lång, 16,7 meter bred och hade ett djupgående av 5,7 meter. Standarddeplacementer var 7 650 ton och det maximala deplacementet var 9 238 ton. Skrovet var byggt av svetsat stål, med undantag för pansarplåten som inte kunde svetsas utan skruvades fast på skrovets utsida. Skrovet var utformat med ett backdäck som sträckte sig över mer än halva fartygets längd. Maskineriet bestod av fyra stycken vattenrörspannor  av märket Penhoët, vilka levererade ånga till två stycken ångturbiner  av märket de Laval  Utformningen var sådan att längst förut fanns två pannrum som levererade ånga till det förliga turbinrummet, vilket drev styrbords propeller, och akter därom fanns två pannrum och ett turbinrum som drev babords propeller. Framdrivningsmaskineriet genererade en effekt av 90 000 hästkrafter, vilket fick fartygen att överskrida den kontrakterade farten 33 knop.

Fartygets huvudbestyckning utgjordes av sju stycken 15.2 cm kanoner m/42  placerade i ett trippeltorn på fördäck och två dubbeltorn på akterdäck. Kanonerna kunde användas för beskjutning av mål på sjön, på land, och i luften och hade en eldhastighet av 10 skott per minut och eldrör, eller högre vid luftvärnsskjutning.^[ Den maximala skottvidden var 22 000 meter.^] Fartyget var dessutom utrustat med luftvärnskanoner, torpeder, minrälsar och sjunkbombskastare.

    
Kryssaren av Tre Kronor-klass, HMS Göta Lejon, under gång år 1958.

 
Kryssarna Tre Kronor och Göta Lejon på strömmen. 1952

Deras Majestäter debarkerar Göta Lejon på Stockholms ström den 27 maj 1952.

Rengöring på Göta Lejon. 1951
 

Byssan på kryssaren GÖTA LEJON.

              Utsidan målas på Göta Lejon. foto 1951

 
Lastning av minor 

Karlskronavarvet 1959 foto Lennart Bergqvist

Kronprinsen på besök 1952

 Fartygsvård 1951

Göta Lejon i full fart med sina 33 knop

MS Göta Lejon 1963-64  Kryssaren Göta Lejons sista resa

https://www.youtube.com/watch?v=fxwM9C-2Rz0

 För att få ut mer än bara skrotvärdet lades Göta Lejon efter utrangeringen ut till försäljning. Efter förhandlingar undertecknades den 25 augusti 1971 avtal om att fartyget skulle säljas till Chile . Den 18 september skiftades flaggan och fartyget fick det nya namnet Almirante Latorre, och den 9 december avgick fartyget mot Chile. Fartyget tjänstgjorde därefter i Chiles flotta till den 4 februari 1984, och i augusti 1985 såldes hon för skrotning i Taiwan 

Fotograf Foto Herman

Licens Erkännande-IckeKommersiell-DelaLika (CC BY-NC-SA)

Klicka på bilden för större storlek

Kyrkogatan österut från Solbergsgränd i mars 1959.

Kyrkogatan västerut från Köpmangatan 58-06-17.

Studentexamen i Arvika 1965.

Lärare Karlsson med klass 4 C vid skolavslutningen 1953.

Shells bensinstation i maj 1960. Stationen låg längs den tidigare Kyrkogatan mellan Kyrkogatan/Repslagaregatan och Fallängsvägen (kvarteret Palmen).

 

 

År 1870 anlade familjen Kockum  ett skeppsvarv i anslutning till Malmö hamn.. Familjen ägde även ett tegelbruk i Lomma  vilket senare kom utvecklas till det 1871 bildade Skånska Cement AB  1904 härjades verkstaden i södra förstaden av en häftig brand. De boende i Malmö oroades. Redan några dagar efter branden hemställde ett stort antal närboende till stadens myndigheter att verkstadsområdet i Södra Förstaden skulle flyttas till Kockums område i hamnen och sammanlänkas med varvsverksamheten. Så skedde också. 1908 köpte bolaget, av staden, ett område i hamnen så att Kockums totala yta därefter uppgick till 79 000 m2 . 1913 var all verksamhet koncentrerad till varvet. Kockums första verkstadsområde hade legat söder om Malmös centrum. När flytten av verkstäderna till Malmös hamn var genomförd kring 1913 valde bolaget att riva hela verkstadsområdet och ersätta detta med bostadsområdet Davidshall, ett utmärkt exempel på 1920-talets arkitektur.

Kockums mekaniska verkstad, utsikt över varvet i slutet av 1880-talet.

Kockums mekaniska verkstad, Malmö. Utsikt över varvet 1910

Kockums mek verkstad, Malmö. Utsikt över varvet februari 1962.  

Ubåten Draken klar för sjösättning, på Kockums mekaniska verkstad i Malmö. 1929  foto Stenbergs Bilder

Den svenska minutläggande ubåten Najad sjösättes vid Kockums varv i Malmö. Obs! Ubåten sjösattes tvärskepps.1942

Foto Stenbergs Bilder

 ÖRESUND i docka, 3 sep 1948 Vy över ett parti av varvsområdet på Kockums mekaniska verkstad. I förgrunden passagerarångfartyget Öresund byggt vid varvet 1905  foto Sam Svensson

Truck för transporter inom varvsområdet. 1940 talet foto Sam Svensson

Kockums mekaniska verkstad, Malmö. Lyftning av plåt på plåtgården 1959. foto: Stenbergs bilder

AMPHION Tankmotorfartyg. Från sjösättningen. 1953   foto Stenbergs bilder. 

Ubåten Hajen III vid sjösättning i Malmö, 1954.

Kockums mek verkstad, Malmö. Svetsning av profilstag till skottplåt 1959. foto Stenbergs Bilder

Kockumskranen, 146 meter hög bockkran  som uppfördes under 1973  Den var fram till 2002  ett landmärke på det   dåvarande varvsområde och i Malmö i stort, därefter flyttades den till ett varv i Sydkorea  Kranen var  världens största bockkran.. Den har en lyftkapacitet på 1 500 ton och ett lyft på 1 560 ton, en hel förskeppssektion, gjordes som provbelastning av kranen. Spårvidden är 175 meter och spårlängden var i Malmö 710 meter.

År 1986 kom beslutet att avveckla den civila fartygsproduktionen på Kockums . Finalen kom med flaggan i topp. Kryssningsfartyget M/S Celebration byggdes för USA-redaren Ted Arison och liknades vid ett flytande lyxhotell i Las Vegas-stil. Lyxkryssaren var tolv våningar hög med plats för 1 790 passagerare och framstod som ett verkligt skyltfönster för svenskt näringsliv. Ombord fanns utrustning och design från 900 olika svenska företag, däribland kassaskåp från Landskrona, bardiskar från Vellinge, duschar från Dals Ed, frisörstolar från Stockholm och luftkonditionering från Göteborg.

tn

HMS Halland (J18) var en jagare i svenska flottan som sjösattes den 16 juli 1952. Tillsammans med systerfartyget HMS Småland (J19) utgjorde hon Hallandsklassen, som var den största och mest slagkraftiga jagarklassen som någonsin ingått i den svenska flottan. Tillsammans med systerfartyget var Halland det första i världen att utrustas med ett fungerande sjömålsrobotsystem, det vill säga robotar att avfyra mot andra fartyg.

Jagaren Halland (18). 1966

Jagaren Halland (18) under Operation Nordkust 1957.

Halland genomförde vid ett par tillfällen ubåtsjakt, bland annat vid Hasslö och Utö 1980. Hon användes under två år som långresefartyg som ersättare för HMS Älvsnabben (M01) innan HMS Carlskrona (M04) kom igång. Resorna fick dock göras korta då hennes driftkostnader var höga. Hon utrangerades den 30 juni 1987 och såldes året därpå för upphuggning i Spanien.[1] En avancerad modell av Halland i skala 1:50 har funnits utställd på Sjöhistoriska museet och Marinmuseum i Karlskrona.

Jagarflottilj med jagaren Halland i spetsen under "Operation Nordkust" 1957

Utspisning ombord på jagaren Halland den 30 mars 1955

Mässen på jagaren Halland, nov. 1957

Jagaren Halland till ankars, juli 1962  

Matlagning ombord på jagaren Halland 1957

Hobbyverksamhet (skeppsbygge) ombord på jagaren Halland,

Jagaren Halland år 1957 

Nämn den aktivitet i Åmål som fotograf  Henry Stake  inte var med och dokumenterade med sin kamera. Hela halva 1900 talet och in på 2000 talet finns det foton arkiverade på biblioteket som är signerade Henry Stake. En skatt för framtida forskare i vad som hände i Åmål på 1900 talets senare hälft.

Lions första loppmarknad 1957.

Åmålsdamer visar mode anno 1961.

Badflickor på Örnäsbadet 1961