Alla inlägg under januari 2019

Av tommy norum - Lördag 26 jan 12:39

Foto Karl Nyström 

   Licens Public Domain-märke - Fritt från kända upphovsrättsliga restriktioner (CC PDM) Public Domain-märke - Fritt från kända upphovsrättsliga restriktioner (CC PDM)

text och bilder Värmlands Museum





 

 


Första flygningen i Karlstad med den franske piloten Maurice Chevillard den 5 oktober 1913.

 

   


Kälkåkning vid teatern på 1910-talet.

  

 


Allén längs pråmkanalens västra sida på en bild tagen runt förra sekelskiftet. Till vänster skymtar korsningen med Herrgårdsgatan.

 

   


Badhusets brunnssalong med gäster på en bild från slutet av 1800-talet. Den tidens badhusbyggnader låg på gräsytan mellan nuvarande gamla badhuset och pråmkanalen


   

 

Brandkårens personal med utrustning och lokal på gården innanför nuvarande Stadshotellets annex. Bilden tagen år 1905.

 

   

 

Bild från unionsförhandlingarna 1905. Detta var enda gången båda delegationerna befann sig på samma sida om bordet innan förhandlingarna avslutades med lyckat resultat.

 

   

 

Arbetare vid Alsters tegelbruk på en bild tagen runt 1910. Anläggningen brann sommaren 1955 men tillverkningen forsatte i mindre skala till år 1967.

 

 

 

Biltävling i Karlstad några år in på 1920-talet med målgång utanför Statt

 

 

  

 Militäruppvisning till häst vid Trossnäs runt 1905.

 

 

 

ANNONS
Av tommy norum - Torsdag 24 jan 12:48


 

I all modern krigsföring så har det visat sig att i inledningen av en invasion så börjar man slå ut infrastrukturen i landet. Sverige är en av världens mest sårbara där i stort sett hela samhället i från arbetsplatser, transporter, och den civila infrastrukturen med bostäder helt är beroende av el för att fungera.



    

Det är nog en och annan som ifrågasätter våra politiker och försvarsledningens analyser om hur väl Sverige är rustat vid ett eventuellt krig ? 

 

Sverige har ett av världens mest sårbara civila samhällen i ett krig där infrastruktur och bostadssektor och hela det civila samhället i stort sett helt är beroende av el för att fungera. Kan ju knappast vara någon militär hemlighet att med ca 10 st. missiler avfyrade från andra sidan Östersjön skulle i stort sett kunna slå ut hela det civila samhället på nolltid i Sverige. 3 missiler med en träffsäkerhet på några 10 tal meter gör våra kärnkraftverk helt utslagna genom att sätta in en attack på deras ställverk. Då förvinner en stor del av elförsörjningen i ett nafs då Sverige har kärnkraft sedan 1970-talet genererat en stor del av landets elkraft, på senare år ofta runt 40 procent.

 

Om sedan vår fiende får för sig att med några missiler slå ut kraftnätet och ställverk från våra vattenkraftverk i Norrland så förvinner ytligare ca 40% av energitillskottet. Stackars stockholmare och andra som bor i städerna när både vatten, värme och toaletter blir obrukbara. I stort sett alla arbetsplatser i landet slås ut Att handla i affärerna blir omöjligt när de datasystem som styr kassorna och kortanvändningen slås ut. Om man överhuvudtaget tar sig in i affärerna när eldrivna dörrar, hissar blir obrukbara. Om man nu får för sig att ta bort kontanterna så kan man fråga sig hur lång tid det tar innan svenskarna ger upp och går med på vad som helst för att få samhället att fungera igen.

 

Vad sedan de ca 10 000 krigsdugliga soldaterna som Sverige förfogar över som om några år kanske kommer upp i till 20 000 om nu våra politiker kommer överens skall ha en chans att försvara oss där troligtvis försvarsviljan förvinner i samma takt som tekniksamhällets olika funktioner förvinner framför ögonen på befolkningen. Bränsleförsörjningen förvinner när vår bensin och diesel tappar lägger av på grund av el brist, El bilarnas saga tar definitiv slut i samma ögonblick som den första missilen träffat sitt mål.  Hur långt civilförsvarets rekommendationer att lägga en månadsranson på mat tillgänglig i hemmet  räcker i praktiken när varken värme, vatten eller toaletter fungerar där också matlagningen får ske med sprit eller gasol för att man skall klara livhanken om man inte före det har frysit ihjäl i sina bostäder.

 

Kanske är den här levererade analysen om hur vårt civila försvar uppfattas av mig får konsekvenser när nu vår regering har bestämt att myndigheter ska kunna identifiera och möta påverkanskampanjer . MSB lanserar därför en ny version av handboken och kommer under våren att utbilda personal vid de bevakningsansvariga myndigheterna i användandet av handboken.

 

Man kan ju fundera när en förhållandevis liten storm i ett begränsat område nyligen slår ut elen för 10 tusentals hushåll  och det tar 14 dagar för att återställa skadorna provisoriskt. 

Frågan är väl om det inte också behövs lite sunt förnuft i analyserna i hur civilbefolkningen skulle drabbas vid en eventuell invasion av främmande makt. Vi kan inte ha samma naiva inställning till vad kriget kommer att ställa till i det civila samhället som våra politikers inställningar till det mångkulturella samhället där man struntade i verkligheten, struntade i att leverera en integration, bostäder, och arbete till de nyinkomna, man struntade i att ge skolorna resurser, man förbisåg behovet av fler poliser, man anpassade inte resurserna till sjukvården. Alla dessa misstag i politiken har satt sina negativa spår i samhället.

 

Tyvärr så ser vi samma tendenser också till försvaret och framförallt civilförsvaret där man lämnar civilbefolkningen helt åt sitt öde att få klara sig själva så gott det går om nu kriget mot all förmodan skulle nå Sverige.. Men det är ett faktum som varken myndigheter eller våra politiker vill ta i sin mun.    

 

tn




ANNONS
Av tommy norum - Onsdag 23 jan 12:35




 

Henriksholms herrgård  på 1930 talet

 

Henriksholm

 

Ånimen




 

Björkebäcks pensionat på 1940 talet




 

Gylltungebyn på 1940 talet

Av tommy norum - Lördag 12 jan 13:32






 

Åmåls station på 1920 talet

   

Högt vatten i Åmålsån på 1920 talet

     

Planteringar framför stationen

 

Hamnen på 1920 talet

 

Hamnen. 

Av tommy norum - Torsdag 10 jan 10:36




 

Torghandel runt 1915 


 

Stadshotellet på 1930 talet


 

Mellanbrogatan på 1920 talet  foro Yngve Enger

      

S Ågatan 1960 talet. Foto Nils Gunnar Elfsteth 

 

Mellanbrogatan på 1950 talet foto Nils Gunnar Elfstedt


 


Åmålsån på 1950 talet  foto Nils Gunnar Elfstedt 

Lunnegatan 1960 talet foto Nils Gunnar Elfsteth   


 

Mellanbrogatan 1951   foto Bror Isaksson



 

Karlstadsvägen 1950 talet foto Bror Isaksson.

Gamla Brandstationen på Torggatan foto Leiler Noren 1980 talet

 

Torggatan på 1930 talet


Av tommy norum - Tisdag 8 jan 12:43





 
 
Göta Lejons vapen.
 
 
 
 
Fartyg GÖTA LEJON  Rederi Kungliga Flottan , Marinen Byggår 1945
Varv. Eriksberg MV. foto 1952   
 

HMS Göta Lejon var 180,2 meter lång, 16,7 meter bred och hade ett djupgående av 5,7 meter. Standarddeplacementer var 7 650 ton och det maximala deplacementet var 9 238 ton. Skrovet var byggt av svetsat stål, med undantag för pansarplåten som inte kunde svetsas utan skruvades fast på skrovets utsida. Skrovet var utformat med ett backdäck som sträckte sig över mer än halva fartygets längd. Maskineriet bestod av fyra stycken vattenrörspannor  av märket Penhoët, vilka levererade ånga till två stycken ångturbiner  av märket de Laval  Utformningen var sådan att längst förut fanns två pannrum som levererade ånga till det förliga turbinrummet, vilket drev styrbords propeller, och akter därom fanns två pannrum och ett turbinrum som drev babords propeller. Framdrivningsmaskineriet genererade en effekt av 90 000 hästkrafter, vilket fick fartygen att överskrida den kontrakterade farten 33 knop.


 

Fartygets huvudbestyckning utgjordes av sju stycken 15.2 cm kanoner m/42  placerade i ett trippeltorn på fördäck och två dubbeltorn på akterdäck. Kanonerna kunde användas för beskjutning av mål på sjön, på land, och i luften och hade en eldhastighet av 10 skott per minut och eldrör, eller högre vid luftvärnsskjutning.[ Den maximala skottvidden var 22 000 meter.] Fartyget var dessutom utrustat med luftvärnskanoner, torpeder, minrälsar och sjunkbombskastare.


    
Kryssaren av Tre Kronor-klass, HMS Göta Lejon, under gång år 1958.


 
Kryssarna Tre Kronor och Göta Lejon på strömmen. 1952

 

Deras Majestäter debarkerar Göta Lejon på Stockholms ström den 27 maj 1952.


 

Rengöring på Göta Lejon. 1951
 


Byssan på kryssaren GÖTA LEJON.


              Utsidan målas på Göta Lejon. foto 1951

 
Lastning av minor 

 

Karlskronavarvet 1959 foto Lennart Bergqvist


 

Kronprinsen på besök 1952

   

 Fartygsvård 1951


   

Göta Lejon i full fart med sina 33 knop

 

  

MS Göta Lejon 1963-64  Kryssaren Göta Lejons sista resa


https://www.youtube.com/watch?v=fxwM9C-2Rz0



 För att få ut mer än bara skrotvärdet lades Göta Lejon efter utrangeringen ut till försäljning. Efter förhandlingar undertecknades den 25 augusti 1971 avtal om att fartyget skulle säljas till Chile . Den 18 september skiftades flaggan och fartyget fick det nya namnet Almirante Latorre, och den 9 december avgick fartyget mot Chile. Fartyget tjänstgjorde därefter i Chiles flotta till den 4 februari 1984, och i augusti 1985 såldes hon för skrotning i Taiwan 

Av tommy norum - Måndag 7 jan 14:48

Fotograf Foto Herman


Licens Erkännande-IckeKommersiell-DelaLika (CC BY-NC-SA) Erkännande-IckeKommersiell-DelaLika (CC BY-NC-SA)

Klicka på bilden för större storlek

Kyrkogatan österut från Solbergsgränd i mars 1959.

 

Kyrkogatan västerut från Köpmangatan 58-06-17.

 

   

Studentexamen i Arvika 1965.

   

Lärare Karlsson med klass 4 C vid skolavslutningen 1953.

 

Shells bensinstation i maj 1960. Stationen låg längs den tidigare Kyrkogatan mellan Kyrkogatan/Repslagaregatan och Fallängsvägen (kvarteret Palmen).

 

Arvika Bryggeri AB i april 1953.  ( hörnet nya bokhandeln ) 
 
 
 
Orvangs bil visar upp och säljer ett exemplar av den sista varianten på Saabs modell 96 med 2-takts motor år 1965. Adressen är Palmviksgatan 13.
 
Musikcentralen, med adress Storgatan 35 i Arvika var en träffpunkt för musikintresserade på 1960-70 talet. 
Av tommy norum - Söndag 6 jan 19:55


Licens Erkännande-IckeKommersiell-IngaBearbetningar (CC BY-NC-ND) Erkännande-IckeKommersiell-IngaBearbetningar (CC BY-NC-ND)



Klicka på bilderna för större format

Ångbåtar, skärgårdsbåtar. 1938

 

Uteservering vid Stockholms stadshus. 1938

 

Stadshustrappan åt Riddarholmen och Mariaberget

 

Torghandel framför Stockholms konserthus. 1938

 

Människor på parkbänkarna vid plaskdammen i Observatorielunden. I bakgrunden pilar och husfasaderna på Sveavägen.

 

Vedskuta vid Strandvägen   

Presentation

Kalender

Ti On To Fr
  1 2 3
4
5 6
7 8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23 24
25
26
27
28
29
30
31
<<< Januari 2019 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik

Följ bloggen

Följ t-norum med Blogkeen
Följ t-norum med Bloglovin'

Frågerutan

36 besvarade frågor

Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se