Inlägg publicerade under kategorin Arvika förr

Av tommy norum - Fredag 1 jan 19:15

 Lite nostalgi när man ser på det pampiga stadshuset i Arvika. Här tillbringade jag mina 12 första levnadsår. Stadshuset var inte bara administration  för Arvika stad med borgmästaren i spetsen utan där fanns både polis och brandstation.      Min far var brandman och på den tiden var då var det tvång att bosättningen var på arbetsplatsen.

 Arvika marknadsför sig nu som ett centrum för konsten med verk  utplacerade runt om i staden. på 50-talet fanns det 2 statyer det var av Per Andersson som står framför stadshuset. Han kan väl säga lade grunden till industriexpansionen i staden med sitt grundande av Arvikaverken och Thermia. Numera är det Volvo som på sin tid köpte upp Arvikaverken, etablerade en lastmaskins tillverkning  som är navet i den industriella utvecklingen i staden.


 

Så var det den badande flickan som är placerad i fontänen mitt i stadsparken.


Numera tar man ut svängarna betydligt mer i sina val av konstverk som pryder staden. Där väl fågelmannen på torget fick Arvikaborna att reagera på sin tid att det kanske har gått lite för långt.

  .

     

 

Konstnärerna har varit med och påverkat Staden i sina utsmyckningar i alla tider och där väl Kyrkan är pricken över i:et. Här har jag själv gift mig för en herrans massa år sen och tre av mina barn är döpta här.

  Till och med i den gamla hamnmiljön där ångbåtar i början på sekelskiftet med dagliga turer ända ner till Göteborg fanns med i stadsbilden har konkurens av Ohlssons brygga ett byggnadsverk som är så långt ifrån ursprunget i hamnmiljön man kan tänka sig.

 

Här i bakgrunden av Knöppels konstverk Hinden med Kid ser man Ohlssons brygga navet i nöjesutbudet sommartid i Staden.

             

Ett besök på Rackstad konstmuseét är ett måste där får man ta del av både nu verksamma och de som gått ur tiden men har gjort Arvika känd som konstnärstaden nr 1 i Sverige.

 

Här ser vi ytligare ett exempel på Stadens tänkande i konstbanorna. En stubbe från ett  nertaget träd  har förvandlas till en parksoffa.         

En pigg hundraåring men ett spädbarn med Åmåls tid mätt där det skiljer nästan 300  år i att få kalla sig stad. 












      













  

Av tommy norum - Fredag 1 jan 19:15

  



Här har vi inseglingsmärket till Arvika, motorbåtsklubbens föreningslokal som syns lång väg och som leder in båtfararna till Kyrkviken via Sundet, porten till Arvika.  

  Sundet kantas av sekelskiftesbyggnader i varierande storlekar.

 Efter sundet så öppnar sig Kyrkviken som är en del av Arvikas själ som det uttrycks i Arvika Nyheters jubileumstidning för hundraåringen. Efter Säffles byggnad av slussar 1837 öppnades andra möjligheter för både folk och industri i den då varande Köpingen att få tillgång till hela vida världen. Arvika har i sin reklamslogan Sveriges innersta hamn med öppning till  havet.

Den här bilden är väl det närmaste man kan komma vad båtfararna för hundra år sen upplevde när de närmade sig Arvika.  

Rädda att ta ut svängarna i arkitektur och  konst verkar inte vara Arvikas signum. Här har vi den omtalade Olssons brygga från sjösidan där man lyckats spränga in en byggnad som så totalt skiljer sig från den ursprungsmiljö runt omkring utan att man tycker det stör. En byggnad som både förstörts i vatten och bränder men där man målmedvetet byggt upp anläggningen igen.   


Här har vi den pampigaste byggnaden runt Glafsfjorden. Jössefors brukspatron lät på sin tid uppföra denna herrgård. En byggnad som syns ända ifrån inträdet i Glafsfjorden. Här har det spelats in Svenska filmer på 40-talet. Senare blev byggnaden Centrum för en kultursatsning där en Amerikansk miljonärska försökte etablera ett Centrum för hantverk och kultur. De gamla arbetarbostäderna runt forsen blev bostäder åt kulturarbetare.Till och med 2 vikingaskepp införskaffades för att trycka på den kultur som funnits i området sen stenåldern. Projektet är nerlagt för flera år sen. Numera ägs fastighten av ett fastighetsbolag ..   

 

 Arvika Segelsällskap som bildades 1889 huserar på ön Skagern (klätterholmen)som ligger strax utanför sundet. Ön inköptes 1928 till ett pris av 4500 kr.

Epoken med ångbåtar som trafikerade fjorden från mitten av 1800-talet och fram till i början av 1900-talet finns det fortfarande spår efter. T.ex de bastanta ångbåtsbryggor som finns runt fjorden byggda för att tåla isrörelserna. Många är renoverade och är öppna för fritidsbåtarna att använda. Här har vi hamnen i Glava. 

 Spår av industrialismen finns längs stränderna framförallt runt dessa pampiga   byggnader som patronerna och företagsägare lät bygga åt sig. Här har vi Hillringsbergs Herrgård, uppbyggd under en industriperiod med sågverk bland annat. Numera restaurang  men bara för beställningar. 

 

Här finns de gamla miljöerna kvar där verkstäder, bostäder, kvarn och affär förut var inhysta i lokalerna.

Numera är det inte träindustrin som står för arbetstillfällena på platsen utan   högteknologi i energisektorn med tillverkning av solceller.   

 Bosättningar runt Glafsfjorden har det bevisligen funnits sen stenåldern.


Här vid rudsslättens fornlämningar strax norr om  Sölje Herrgård finns det en gammal ångbåtsbrygga som man kan lägga till vid.

Sölje Herrgård bostad för filmskådespelaren Geo Petré under många år. Numera är det barn-barnen som har rustat upp Herrgården och med sina kontakter i kulturvärlden arrangerar musikaftnar under midsommar.

 

Årets artister fann vi på anslagstavlan nere vid den pittoreska hamnen .


Här fanns resterna från den industriepok där sjötransporter och verksamheten på vattnet hörde till förutsättningarna för att kunna tjäna pengar. Där också etableringarnas tillgång till energi i form av vattenkraft var ett måste. 
Klässbols hamn med egen angöringsfyr. Där har vi Klässbols Linneväveri, för övrigt ett resmål som Åmålsbåten M/S Vänervåg har på sin turlista.

Numera är det andra tider, andra branscher än på brukspatronernas tid som har förutsättningar att ordna ett fantastiskt boende med sitt kapital. Som denna herrgårdsliknande byggnad vid Glafsfjordens strand. Vem skulle inte vilja bo så här ?  









  







      
   

















Av tommy norum - 28 juli 2020 10:29




Utflyktsmålet Glava glasbruk- som ligger i Arvika kommun - började 1859 produktionen av fönsterglas genom munblåsning fick vi - efter att ha besökt Caféet i byggnaden- ta del av en intressant föreläsning om historien runt glasbruket..1911 moderniserades anläggningen som vid den tiden svarade för 38 procent av Sveriges produktion av fönsterglas. Munblåsning pågick ända fram till 1927. Därefter infördes maskintillverkning av fönsterglas, vilket man då var ensam om i Sverige. Vem kunde tro att en uppblåst glastub var grunden till ett fönster genom att skära och värma och platta till. 900 skogsarbetare försåg energikrävande glasprocessen med bränsle där 600 glasarbetare arbetade 3 skift i att göra fönsterglas. I mars 1939 lades produktionen av fönsterglas ner och de flesta byggnaderna revs. Degelkammaren fick vara kvar och har blivit glasbruksmuseum, glashytta och konserthall. Den gamla packkammaren nyttjas idag som utställningshall medan kontoret är vandrarhem. Smedjan och herrgården innehåller privatbostäder. En epok i industrialismens framfart som höll i nästan 100 år. Här fanns det också en järnväg mellan glashyttan och utskeppningshamnen Bergsviken i Glafsfjorden. Numera bor det lite över 200 personer runt Glava glasbruk som är en fantastiskt naturskön plats vid sjön stora Gla. Värt ett besök utan trängsel i dessa Coronatider .

 

 

Degelkammaren fick vara kvar och har blivit glasbruksmuseum, glashytta och konserthall och cafee.

 

Här är grundämnet till fönstret som glasblåsaren har gjort som sedan skars upp värmdes och plattades ut där slutprodukten blev ett fönster.

 

En glasblåsare i full verksamhet.

 
Den gamla damen till höger gav oss en lektion i glasbrukets historia.

 

 

Glasbruket någon gång i början på 1900 talet.

      
 
Hamnen i Stora Gla runt år 1900 där passagerare går på tåget för resa ner till Bergsviken i Glafsfjorden där en passagerarbåt möter upp för vidare resa kanske intill till Arvika.
 
 
 
 
Borde vara en flygbild strax före nerläggningen på 1930 talet .
 
   
   
Glasbruket någon gång i början på 1900 talet. 
   
Väntande skutor i Bergsviken att föra vidare glasfönster runt om i Sverige.
 
 
 Modell av Glava Glasbruk
   
 
 
Här är man uppklädda för transport ner till Bergsviken i Glafsfjorden där ångbåten för dem vidare.
 
n personalvagn som beställdes i början på 1900 talet för att passagerarna mellan Bergsviken och Glasbruket skulle sitta skyddade från vädrets makter. 
   
 
 
 Herrgårdsliv vid Glava Glasbruk.
   
 
 
Här lägger ångbåten Eskilstuna till i Bergsviken en av många ångbåtsbryggor som fanns runt Glafsfjorden. Eskilstuna var en av flera ångbåtar trafikerade Glafsfjorden större delen av första hälften av 1900 talet. Bryggan var också ändstationen av järnvägslinjen mellan Stora Gla och Glafsfjorden där fönsterglasen skeppades ut till övriga Sverige.
 
 
Gratifikationsutdelning uppe på herrgården kan man tänka .Det gäller att värna om sina arbetare om företaget skall blomstra och gå bra.
 
 
 
 
 
 

 

Av tommy norum - 18 januari 2020 12:43


foto ateljé Herman



Beijer Byggmaterial på Köpmang...

 

Kyrkogatan 

     

Köpmangatan -Storgatan

 

Kyrkogatan 14 ( Lundgrens kiosk sticker fram i vänstra hörnet)

 

2 fastigheter med samma adress KYRKOGATAN 14.

 

Storgatan med bokhandeln som nu finns på andra sidan gatan.  

Av tommy norum - 18 december 2019 14:05



Byggnader och miljöer på 1950-60 talet som vi kanske glömt att vi minns 



Kyrkogatan


Kattviken på 1950 talet 


Storgatan där senare EPA huset kom till


Kyrkogatan österut från busscentralen 


Kyrkogatan västerut

Arvika Bryggeri AB   ( hörnet nya bokhandeln ) 
Musikcentralen, med adress Storgatan 35 i Arvika var en träffpunkt för musikintresserade på 1960-70 talet. 
 
009110.jpg
 
Tobaksfabriken. Kv. Fabriken 5, Fabriksgatan 20.
 
009159.jpg
Dalingården fotograferat 13 Juli 1959. I fastigheten hade Moberg & Hallgren sin järnaffär och Bergquist sin herrkonfektion.
009904.jpg
 
Kyrkogatan Nauclers gård
009040.jpg

Huset mitt i bilden hade adress Köpmangatan 8 i Arvika och låg i hörnet av Köpmangatan-Kyrkogatan. Konditoriet som fanns i byggnaden t v hette Warnqvists. I augusti 1954 påbörjades bygget av EPA-varuhuset på denna hörntomt. 

 009082.jpg

Kyrkogatan 26 och 28 i Arvika. Den vackra byggnaden i bildens mitt är gamla apotekshuset som började rivas sommaren 1960, för att ge plats åt det första varuhuset i Arvika, Domus.

Bildserie tagen i västra Värmland med gränstrakter i juli 1971. Stadshuset, Östra Esplanaden 5.


Stadshuset med lägenheter till brandpersonal som det såg ut fram till 1968 när den nya brandstationen tog vid.


 Marielundskiosken vid GDG:s busscentral i Arvika hösten 1963.

Marielundskiosken vid GDG:s busscentral i Arvika hösten 1963.            Foto Herman  


Så såg det ut fram till slutet av 1960 talet. Vi har bensinstationen i hörnet Espalanaden och Kyrkogatan där vi ser skylten till vänster i bild. Lundgrens kiosk finn inte med på bilden .  Fotot kanske från 1930- 40 talet men Kyrkogatans bebyggelse såg i stort sett ut som på bilden in på 1960 talet. 


Hörnet Esplanaden- Fabriksgatan


Storgatan där nu uppfaraten till parkeringen på Epahuset är beläget.  foto 1960 talet . 

Kattviken på 1950 talet

Hamngatan 


Defa och undrar om det inte är Skåningen med sin häst som är med på bild. Ett kännt inslag i Arvika under många år.

En vanlig dag på Kyrkogatan på 1950-60 talet.

 

 
Av tommy norum - 16 december 2019 15:45








Stadsparken 1950 tal

invigning av Arvika flygplats 1965


Kungabesök 1953

Kyrkogatan på 1940-50 talet

Torggatan 1940-50 tal

Kattviken på 1950 talet

Av tommy norum - 23 november 2019 14:47


Skasåsbron en viktig vägförbindelse för Arvika   


 

Fram till 1940 fick arvikaborna nöja sig med färjan för att komma över glafsfjorden vid Skasås .


 

Den nybygda skasåsbron på bild 1940 som överlevde i ca 50 år, ersattes 1993 med en ny bro.  

   

   

Den öppningsbara bron var en förutsättning för att båttrafiken skulle fungera. Bild någon gång på 1940 talet.   


Den är imponerande den nya bron med sin välvda form, längden som är 610 meter och den segelfria höjden på hela 16 meter. Bron stod färdig så sent som 1993  Foto…2014


Lika nervöst varje gång man gick upp till fritidsstället utanför Arvika . Med en masthöjd på närmare 19 meter , trots förberedelser med lasermätning på höjden, superkoll på vattennivån så fanns det en viss oro när vi närmade oss brospannet. Väl uppe i Glafsfjorden så fick man ha koll på förändringar på vattennivån med risk att annars bli liggande fast i Glafsfjorden.   

 



Presentation

Kalender

Ti On To Fr
 
1
2
3
4
5
6
7
8 9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19 20
21 22
23
24
25
26
27
28
29
30
<<< Juni 2021
>>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik

Frågerutan

36 besvarade frågor

Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se