Alla inlägg under november 2018

Av tommy norum - 29 november 2018 10:14

 

 

   

 Det finns de som anser Sverige är så sinnessjukt att det skiljer sig från alla andra samhällen i historien, och i själva verket kanske är fackmän inom psykiatrin som specialiserat sig på schizofreni och förträngning av känslor" som skulle definiera samhällets historiebeskrivning. 

 

 

  

 

Varför gick Annie var Annie Lööf med på att ta hjälp av SD när Riksdagen avsatte Stefan Löfven som statsminister frågar sig många när hon sedan helt avsäger sig att ta hjälp av partiet i en omröstning som gett svenska folket en Borgerlig regering med Kristersson som statsminister?  Moderaterna var näst största parti och Ulf Kristersson var beredd att utnyttja ett passivt stöd från SD på samma sätt som man gjort när man avsatte Löfven.

Eftersom Lööf tydligen inte var intresserad av att låta Kristersson bli statsminister - hon talar tydligen med dubbla tungor före och efter valet - markerade hon nu att det var slut med att ta stöd av SD  för det gynnar inte hennes syfte. Hon lyckades locka med sig den vilsegångna Björklund i Liberalerna att rösta emot allianskollegan Kristersson.

 

Efter detta svek mot Kristersson erbjöd Lööf planenligt sig själv som regeringsbildare .Nu hade hon kommit till den situation i ett sådant politiskt läge där hon har möjligheter att själv styra utvecklingen mot en ny statsminister kanske med förhoppning att hon själv skulle mantla den rollen som Sveriges första kvinnliga.  Hon tvingades dock tillfälligt att erkänna att hon inte lyckats få ihop något regeringsunderlag och skyllde detta på att de två partier som är två-tre ggr större än Centern som självklart ansåg att det var något av dem som skulle utse statsminister. 

 

Sverigedemokraternas rötter har ju varit ett stående argument och används flitigt i alla möjliga och omöjliga sammanhang i de försök att  sätta stopp för de över miljonen väljare att få inflytande i svensk politik. Med risken att partierna själva förlora sin makt så fortsätter man tesen att det är Sverigedemokraternas rötter som är det största hindret och att de inte är seriösa och rumsrena i sin politik. En politik som partierna aktar sig noga att beröra och argumentera runt. Det skulle innebära risken att sätta fel fokus på partiet som inte vore önskvärda för att störa den bild som man nu åratal arbetat in som ett signum för Sverigedemokraterna, opålitliga, främlingsfientliga och med nazistiska rötter

   

Det vi kan säga är väl med tal om rötter så har både Bondeförbundet som bytte namn till Centerpartiet betydligt allvarligare lik i garderoben att visa upp än det Sverigedemokraterna med sin korta politiska historia ens kommer i närheten av. Som tex när partiet på 1930 talet förespråkade frimodigt rasism. Partiet skulle kämpa mot ”inblandning av mindervärdiga utländska raselement” och vidare ”skydda folkmaterialet mot degenererade inflytelser”. Bondeförbundets medlemmar ville bevara en sund och rasren befolkning, vilket de inte var ensamma om bland den tidens partier.

 


Socialdemokraterna har heller inget fläckfritt förflutet när tex Socialdemokraternas ikoner Alva och Gunnar Myrdal låg även i täten för tvångssteriliseringar av “undermåliga” individer.

 

Många gamla kanske minns ”baltutlämningen” av krigsfångar, som lyckats fly från Röda Armén, till Sverige strax efter krigsslutet, som Sverige då i sitt kryperi för Stalin återbördade till död och långa fängelsestraff.

 

Det så kallade ”bollhusmötet” i Uppsala banade vägen för antisemitism redan 1939, där 10 judiska läkare som flytt från ”kristallnattens” förföljelser till Sverige, ej beviljades arbets- och uppehållstillstånd, för att de kunde äventyra studenternas arbetsmarknad. Och det var partier som också hade förmågan att utföra sina politiska förslag i praktiken vilket aldrig Sverigedemokraterna har haft möjlighet till.

 

Socialdemokraterna har inga skrupler med att använda Vänsterpartiet, de forna kommunisterna, i ett regeringssamarbete med deras bakgrund i bagaget när de i det kalla krigets spår de svenska Kommunisterna försökte infiltrera fackförenings rörelsen i ett led att vara en förberedelse för en revolution där  man med hjälp av Sovjetunionen skulle införa ett  enpartisystem där DDR och de befriade Öststatsländernas var det idealsamhälle som man ville skapa. De som satte stopp med den infiltrationen var Socialdemokraterna med hjälp av den olagliga spionorganisationen som höll kommunisterna på mattan. Man kan väl konstatera att minnet är kort när man har en politisk vinning och ovanligt långt när man riskerar att förlora sin makt.

 

Det finns nordiska bedömare som föreslagit att man kan kalla Sverige för "DDR light" eller kanske ett konsensussamhälle om det nu räcker. Det finns de som anser Sverige är så sinnessjukt att det skiljer sig från alla andra samhällen i historien, och i själva verket kanske är fackmän inom psykiatrin som specialiserat sig på schizofreni och förträngning av känslor" som skulle definiera samhällets historiebeskrivning. 

 

Så frågan är väl hur länge partierna med denna ständiga stenkastningen i glashuset skall få hålla på utan till slut även svenska folket avslöjar detta taskspel för galleriet som nu pågått sedan Sverigedemokraterna kom in i riksdagen. Att det hela är ett maktspel för att inte riskera och bli förpassade till den politiska sophögen borde väl det gå upp för var och en nu när vi upplever hur spelet runt regeringsbildningen går till.      

tn 

  

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 


Av tommy norum - 27 november 2018 10:51



 


Sverige har flest fattigpensionärer

 

Var sjätte pensionär, eller 312 000 svenskar, ligger under gränsen för fattigdomsrisk, enligt EUs statistikorgan Eurostat som nu presenterar siffror för 2017. Svenska pensionärer som hamnar under gränsen för risk för relativ fattigdom. Det visar färska siffror från EU.

Det är nya beräkningar från Eurostat – EU-kommissionens egen statistik – som visar att 15.8  procent av pensionärerna i Sverige lever under gränsen för risk för relativ fattigdom. För att hamna under EU:s gräns för risk för relativ fattigdom ska man ha 60 procent av medianinkomsten, cirka 11 800 kronor i månaden.

Måttet visar hur mycket pengar man har i jämförelse med resten av befolkningen i det land man bor i. Det är alltså ett mått på ojämlikhet snarare än på vilken levnadsstandard man har.

 

Vid varje val så kommer dessa löften från politikerna för att locka in väljarna i sina politiska bås. Man lägger tonvikten på de största väljargrupperna med tanke att få mest röster. Barnfamiljer har i åratal varit en målgrupp som blivit rikligt belönade med sociala förmåner. Det som de flesta av våra pensionärer aldrig varit med att få  ta del av men varit med att finansiera under större del av sitt arbetsliv. 


Våra politiker har också varit flitig att ge förmåner till nyinkomna där man inte sparar på krutet för att få in dem i det svenska samhället. Men de som redan bor här och varit med och byggd upp Sverige till vad det är i dag den gruppen har sannerligen behandlas som luft sedan det nya pensionsavtalet kom på plats för tjugo år sedan. . Våra politiker  är väl medvetna om att pensionärerna varit en tyst grupp som inte gör så mycket väsen av sig hur illa man än behandlar dem i prioriteringen i hur våra skatter fördelas.

Här går det miljarder till nyinkomna invandrarna där samhället ställer upp med bostäder, socialbidrag för sin försörjning, fri sjukvård och till och med pension till de som kommer hit som anhöriga och uppnått pensionsålder. De får samma pension som våra fattigpensionärer ibland mer med olika bidrag trots att de inte bidragit med en enda krona till staten under sin livstid.

 

 Svenskarna är de som arbetar mest och längst i hela EU men tydligen räcker inte det för vissa politiker som förre statsministern moderaten Reinfeldt som anser att svenskarna behöver arbeta till 75 år för att ha rätten att få en dräglig pension. Själv sparar han sin ministerpension för att inte behöva betala för hög skatt och lever på sina miljoninkomster i att åka land och rike runt och hålla föredrag.   


På drygt tio år har Sverige gått från att ha lägst andel pensionärer i riskgruppen till att i dag ha högst i Norden. Statistiken för 2017 visar också att kvinnor är överrepresenterade i riskgruppen: 20 procent jämfört med 11 procent bland männen. Var femte kvinnlig svensk pensionär löper alltså risk för fattigdom. – Det är ovärdigt ett välfärdsland som Sverige att vi har ett pensionssystem som inte klarar av att ge ekonomisk trygghet i dag eller i framtiden. Vi har här en stor grupp människor som arbetat och betalat skatt under sina liv men som nu tvingas vända på varenda krona.

 

Man kan inte hur länge som helst låtsas som om pensionärerna inte finns. När nu Socialdemokraterna under hela valrörelsen skrutit om den välfyllda statliga skattkistan som är välfylld upp till brädden så fortsätter diskrimineringen av hur man behandlar pensionärerna. Bara det att våra pensionärer fått finna sig att betala mer skatt på sin pension - det som moderaterna införde som ett led i den så kallade arbetslinjen som Alliansen införde - de flesta pensionärer får vänta till 2020 om socialdemokraterna är i regering att inte behöva betala mer skatt än löntagarna.

 

Varför inte se om sitt eget hus först och prioritera de som bor och verkat här i landet hela sitt liv.  3 miljarder till elcyklar, 9 miljarder för att låta en grupp ensamkommande stanna i Sverige utan asylskäl. Vi visar generositet mot tiggare som många gånger vistas i landet olovligt med fri sjukvård, barn som i en del kommuner får gå i skolan betalat av våra skatter, vi tycker oss ha råd att bjuda på tandvård för nyinkomna medan våra fattigpensionärer får betala full taxa.  Någon miljard till skattereduktion för medlemsavgift till fackföreningar. 350 miljoner kronor per år för att möjliggöra avgiftsfri kollektivtrafik för skolungdomar under sommarloven.   För att inte tala om migrationskostnaderna som springer i väg på runt 30–40 miljarder. Kostnaderna att göra om Sverige till den första fossilfria välfärdsnation som kostar runt 25 miljarder fram till 2020. Bara att konstatera att pengarna finns onekligen men det är knappas pensionärerna som kommer i första hand för våra politiker när man prioriterar hur våra skatter prioriteras.

 

Skamligt att inte våra politiker har mer råg i ryggen att de  tar sig samman och förstår att det är Sveriges medborgare de är valda att representera i riksdagen inte miljörörelser och migration fanatiker som vill lösa världsproblem med våra surt förvärvade skatter och glömmer bort de som varit med och byggt upp det samhälle som vi hittills varit så stolta över att tillhöra.


tn 


 

 

 








 

 

Av tommy norum - 23 november 2018 12:10




 

Talmannens val att låta Stefan Löfven gå till röstning som statsminister med hans godkännande tyder på att Liberalerna och Centerpartiet givit klartecken för att släppa igenom honom den här gången.   



En ny statsministeromröstningen är på gång när nu talmannen bett Stefan Löfven att ställa upp. Kommer med all sannolikhet att sluta med att det bir en ny regering med en socialdemokrat som statsminister.  Antingen kommer de två borgerliga partierna C och L att ingå i en regeringsbildning eller så har Stefan Löfven lovat en politik som spänner över blockgränserna för att få C och L rösta på Stefan Löfven eller lägga ner sina röster.

 

Vi ser med spänning fram emot Stefan Löfvens regeringsbildning om de två partierna kommer att ingå eller om de lovat passivt stöd i utbyte mot att det blir en betydande blocköverskridande politik de närmsta 4 åren.  Med tanke på att Jan Björklund redan håller på att dela ut ministerposter till sina riksdagsmän enligt Expressen för att få dem att rösta rätt i statsministeromröstningen så lutar det väl åt att liberalerna kommer att ingå i en Socialdemokratisk regering.

Kanske man skulle hänvisa till den käre Brask som en gång deklarerade, härmed är jag nöd och tvungen, i det här fallet för att undvika ett extra val med risken att Liberalerna kommer att  åka ur riksdagen.     

 

Bara att erkänna att de borgerliga väljarna blev grundlurade där C och L in i det sista före valet säger sig stå för en borgerlig Allianspolitik i alla väder men som det visar sig troligtvis blir precis tvärt om. Stackars alla väljare som hade en stramare migrationspolitisk som högsta prioritet. Hur det blir med den saken kan man undra när nu Socialdemokraterna kommer att pressas både från Vänsterpartiet, Miljöpartiet och om nu Liberalerna och Centern också får möjligheten att pressa på för en mindre restriktiv invandringspolitik som också öppnar upp för en ökad anhöriginvandring som kommer att öka trycket på det svenska samhället.  Fyra småpartier på ca 25% av väljarkåren kommer troligtvis sätta agendan i hur den svenska migrationspolitiken kommer att se ut de närmaste 4 åren.

 

Det är demokratins spelregler där det gäller att utnyttja sina resurser och politiska ställning med utpressning och en övertygelse som sätter de övriga 75% av väljarkåren offside. Det är det som kallas politik som gör att många väljare kommer att känna sig grundlurade över den slutprodukt som kom ut efter valet. Måste kännas oerhört pinsamt för Alliansens företrädare att så i den milda grad bli utmanövrerade av Stefan Löfvens strategi som hela tiden gått ut på att splittra borgerligheten väl medveten om att det är Socialdemokraternas enda chans att få behålla makten.

 

Vi kan väl hoppas att väljarna vid nästa val inte glömmer utan lär sig skilja ut agnarna från vetet så att inte det hela upprepas.    

tn

 

 

 












Av tommy norum - 22 november 2018 11:12





 

Nu kanske processen i regeringsbildningen kan öka på när äntligen Annie Lööf till slut fick kvitto på vilken verklighet vi lever i.


Bedrövligt att behöva försena regeringsfrågan genom en sondering som alla utom tydligen Annie Lööf och Jan Björklund visste skulle misslyckas med de politiska förutsättningar som fanns till buds. Under hela presskonferensen efter mötet med talmannen i dag så försökte Annie Lööf komma undan sitt ansvar i den nu uppkomna situationen i att helt ha misslyckas med sitt sonderingsuppdrag med att hela tiden på presskonferensen hänvisa till de ett eller två partier som hela tiden blockerar hennes idéer hur regeringsfrågan borde klaras upp genom blocköverskridande lösningar.

 


En av Lösningarna var att hon själv som statsminister i en regering med Liberalernas Jan Björklund skulle bilda en regering med förhoppning att med hoppande majoriteter mellan blocken skulle kunna regera Sverige. En regering som som även Miljöpartiet kunde tänka sig att ingå i.  

Allt annat som hon sonderade kring var gammal skåpmat som har förkastats av partierna redan tidigare inte bara en gång utan under ett flertal tillfällen men ett budskap som tydligen helt gått förbi Annie Lööf eller om hon nu trodde med sin övertalningsförmåga helt plötsligt skulle få andra besked.

 

Ja frågan är väl om inte bollen ändå ligger hos Centerpartiet och Annie Lööf och Liberalernas Jan Björklund som hela tiden blockerat de enda realistiska förslag som finns tillgängligt på bordet. Det blir de två som till slut som får krypa till korset och bekänna färg hur de vill ha det. Antingen så sväljer man förtreten att bli tvingade i en eller annan omröstning i riksdagen bli beroende av SD om man väljer att till slut rösta fram en Alliansregering.  Eftersom en Moderatregering med KD redan blivit bortröstade av C och L med hjälp av det rödgröna blocket så får väl talmannen ge Centerpartiet och Liberalerna ytligare en chans att besinna sig och välja sida.

Annars får man väl ställa upp på en socialdemokratisk regering med Stefan Lövfen som statsminister och komma i samma ideologiska dilemma som nu med SD i att försöka få bort Vänsterpartiet från inflytande i en sådan regering. Kanske inte blir så lätt att försöka blockera Vänsterpartiet, en gammal bundsförvant som under många år varit en garant för Socialdemokraternas politiska makt i decennier. Frågan blir väl om inte det kommer sätta sina spår i Socialdemokraternas väljarskara att man helt plötsligt blir tvingad att ta hänsyn till en borgerlig politik i sitt politiska hänsynstagande något som kommer betyda att flödet av väljare troligtvis kommer att öka från S till V vid nästa val.

Om nu en sådan regeringsbildning överhuvudtaget kan komma till stånd i riksdagen där Vänsterpartiets Jonas Sjöstedt stillatigande ser på utan att ställa samma krav som SD gör att utan politiskt inflytande välja in en regering med Stefan Löfven som statsminister som är beroende av Centerpartiet och Liberalerna.

Så kan det gå när två småpartier som Centen och Liberalerna tror sig kunna styra riksdagen med sina ynka 51 mandat mot de övriga 298 i en riktning där huvudintresset hela tiden går ut på att blockera de ideologiska huvudmotståndarna, ytterpartierna som man kallar dem, Sverigedemokraterna och Vänsterpartiet med sina tillsammans 91 mandat i riksdagen, för att de själva inte skall förlora sitt politiska inflytande. Ingen lätt uppgift får man väl säga där bägge blocken är helt beroende av SD och V  medverkande för att få igenom sin politik.

Det ena blocket erkänner sitt beroende medan det andra låtsas som det inte existerar. En sandlådepolitik som kommer att öka politikerföraktet lång tid framöver och där väl Annie Lööfs Centerparti och Jan Björklunds Liberalerna svårigheter  att ta till sig verkligheten som den är men handlar som de vill den skall vara är något är något som ökar på den processen  Något som inte bara visat sig i regeringsbildningen hos L och C  utan lyser igenom även i andra politikerområden, inte minst i migrationsfrågorna.                    

 

tn






Av tommy norum - 20 november 2018 11:53




 

Jan Björklunds dagar är räknade i Liberalerna. Om de skall ha en chans att få gehör för sina liberala idéer i riksdagen i fortsättningen så lär man få byta partiledare. 



Inte en dag för tidigt att de politiker som varit med och bidragit till den negativa samhällsutvecklingen med sin naiva migrationspolitik också börjar erkänna att den politiken som länge bedrivits i Sverige har fått allvarliga konsekvenser för samhället. Det medgav Liberalernas ledare Jan Björklund på partiets landsmöte i Västerås förra året. . Nu är tiden för skönmåleri slut, förklarade han inför sina delegater. Ja det går väl inte hur länge som helst att dölja så uppenbara aktualiteter utan man- vilket man vill eller inte-  blir tvingade under galgehotet till slut erkänna sina uppenbara misstag i politiken. Misstag som Sverigedemokraterna sedan de kom in i riksdagen påpekat, men för döva öron. De har i stället bemötts med hånfulla uttryck som främlingsfientliga, osolidariska och allmänt opålitliga med sina rötter i stället för att gå i svaromål i de politiska sakfrågorna.        

 

Jag som medborgare skulle skämmas om jag som väljare varit med att lyfta fram de politiska partier som är ansvariga för den politik där vi nu ser konsekvenserna av.  De som utan att blinka svalt betet i det spel för galleriet som våra politiker tutar i oss om alla fördelar som det mångkulturella bidrar till i det svenska samhället.  Här har våra ansvariga politiker med hjälp av media låtsas om att det som den vanliga medborgare i stort sett upplever varje dag i media rapporteringen med dödskjutningar, bilbränder, våldtäkter mm förnekat att det är ett led i spåren av den massinvandring man var ansvariga för. Man har gått så långt att man i ren gammal öststatsstil anklagar de som rapporterar om läget i landet gör det för att vilja skada Sverige. Själva åker politikerna runt om i världen och med desinformation och rena ljuget förnekar att det som händer här hemma har något med den stora invandringen att göra. 

 

Bara att konstatera att våra ansvariga politiker till slut blir tvingade att krypa till korset och inse sina brister med analysen i att inte förstått vilka negativa följder den naiva migrationspolitiken skulle få för samhället. Synd bara att inte att det är fler som erkänner. Det skulle i så fall ha skett före valet så fler än de som inte röstade på Sverigedemokraterna fått klart för sig var den politiska kompetensen ligger i alla fall i flyktingfrågan. 

 

Om nu Jan Björklund trodde att han växte som politisk ledare i att erkänna att han varit med och fört fram en politik som lett till framväxande parallellsamhällen i landets förorter med bilbränder, stenkastning mot poliser och växande klyftor mellan svenskar och invandrare så blev han nog varse det vid det senaste valet hur det låg till med den saken. Ännu värre är det nu i allt krånglandet i regeringsfrågan där han nu stoltserar att som partiledare i Liberalerna sett till att i opinionsundersökningar åka ur riksdagen.

 

Men har man varit med att skapa ett nytt klassamhälle med en segregerad arbetsmarknad för de som har kunskaper och för de utan. Han har varit med och skapat en myndighets kris,  sjukvårdskris,  bostadskris,  kommunkris där många småkommuner går på knäna ekonomiskt på grund av det påtvingade inflödet av nyanlända som enligt L-ledaren redan för ett år påpekade att situationen är akut.   

Han varnar då för Muslimska friskolor som har en medveten avsikt att segregera eleverna. Han medgav också att den skola han varit ansvarig för i 8 år som skolminister sjunker kunskapsresultaten och tiotusentals lärare saknas- allt i spåren efter den naiva flyktingpolitiken. Som sagt vad - det finns många lik i garderoben som kommer fram allteftersom. Jan Björklund blev den första i raden av sjuklövens aktör som så detaljerat erkände att vi hade fel i vår migrationspolitisk och att Sverigedemokraterna hade rätt hela tiden.  Men det var inte så han framställde det på landsmötet i Västerås förra året.  

 

Jan Björklund visar sin avsky till Sverigedemokraterna, som alltid varnat för just den politik som Jan Björklund har varit medansvaret i.  Kanske avskyn i botten präglas av att bli tvingad att behöva krypa till korset och till slut erkänna att man inte riktigt räcker till i sin politiska roll som ledare i Liberalerna. Något som väljarna klart visade i årets val och i opinions undersökningar i spåren efter kaoset i regeringsbildningen där Jan Björklund har en central roll.


tn








Av tommy norum - 18 november 2018 11:10







 


Tänk hur det kan gå. Alliansen gick på Stefan Löfvens taktik väl medveten om att det var hans enda chans att få behålla makten så ställde Alliansens partiledare upp som ett lydigt redskap i att hindra SD från att få inflytande. När man i samma ögonblick de gick på Stefan Lövfens fint att för att få stopp på SD:s framfart inte prata med dem, utnämna dem som rasister och främlingsfientliga - inkluderat även deras väljare så blev det spiken i kistan för att inte kunna bilda en borgerlig regering.

 

De enda som inte förstått detta var tydligen partiledarna i Alliansen. Man blir lite fundersam när Alliansens företrädare på valnatten uppropade sig till vinnare med motivering att deras regeringsunderlag var större än det rödgröna blocket. Att det fanns 2 partier utanför de tänkta regeringsalternativen, SD och V som kunde ställa till det det ville man inte låtsas om.

 

När man i det läget utropade sig som segrare och kräva Stefan Löfvens avgång avslöjar väl bara att har man inte riktigt hade klart för sig förutsättningarna för att kunna bilda en borgerlig Alliansregering. Att utropa sig till vinnare i ett läge där maktbalansen var oförändrad jämfört med förra valet med Sverigedemokraterna som vågmästare var väl inte speciellt smart kan man tycka. Något som man först blev varse när man med hjälp av SD tvingade bort Stefan Löfven som statsminister och började analysera valresultatet och vad man gått ut och lovat väljarna .  Centens Annie Lööf och Liberalernas Jan Björklund började få byxångest och började backa i sin förut självsäkra attityd i att bilda en Alliansregering.

 

Tänk att man inte har mer under fötterna i sina strategiska val att man inte förstår- speciellt inom M och S -att de väljare som partiledarna skyr som pesten och som röstar på SD kommer från deras egna partier där man i sitt missnöje över den förda politiken föredrar andra alternativ. Att i det läget ignorera de över 1.1 miljoner som röstar på SD i tron att det kommer att föra politiken framåt sätter naturligtvis sina negativa spår i förtroendet till våra partiledare när allt fler av de borgerliga väljarna föredrar att man börjar kommunicera med Jimmie Åkesson för att kunna lösa upp knuten i regeringsfrågan på väljarnas villkor och inte på stöniga partiledares som låst in sig i ett hörn och vägrar att byta position.


Stefan Löfven (s) har med näbbar och klor försökt behålla distansen till SD och Jimmie Åkesson är förståeligt väl medvetet om att släpps SD in i värmen så är det kört för socialistiskt styre för lång tid framöver i det här landet något som tydligen inte Centerns Annie Lööf och  Liberalernas Jan Björklund verkar tar någon som helst notis om. De har fullt upp med att försvara sin egen maktställning i politiken och där får de borgerliga väljarnas åsikter helt stryka på foten.   

 

Man kan ju undra hur det är ställt med den politiska kompetensen och analysförmågan bland Allianspartierna  när man först utser sig som segrare, avsätter den sittande regeringen och sedan backar ur som då blivit inledningen till det kaos i det stiltje i regeringsförhandlingen vi nu får ta del av. Inte då undra på att förtroendet rasar som en sten för Alliansledarna.  

 

 tn

 

 

 








Av tommy norum - 15 november 2018 11:51



 
Kommer Annie Lööf kunna genomföra sitt sonderingsförslag utan att helt tappa ansiktet inför Svenska folket ? 


Frågan är väl om det inte är dags för C och L att lämna detta PK påverkade imagebyggande för att på alla sätt ge sken av att man distanserar sig från Sverigedemokraterna i det som nu håller på att lamslå hela regeringsbildningen. Eller att som Ebba Busch Thor  påpekade efter talmansträffen,  att inte stå för sin politik bara för att Sverigedemokraterna håller med för ju knappast processen framåt  

 

När nu Annie Lööf fått sonderingsuppdraget i att försöka skapa ett underlag för en ny regering så blir det ingen lätt uppgift när det visar sig att i stort sett alla dörrar verkar stängda förstår vi efter partiledarnas pressträff efter talmansmötet.

 

Ni som drömde om att Annie Lööf skulle bli vår första kvinnliga statsminister som det så flitigt spekulerar om i pressen kan nog se sig i stjärnorna efter den lösningen när Stefan Löfven helt stängde igen den dörren mitt framför näsan på Annie Lööf när han klargjorde att han skulle rösta mot alla konstellationer som inte innebar att han som representanter för det största partiet skulle få statsministerposten. Ett helt rimligt ställningstagande i hans position kan man tycka. Ingen verkar förstå, mer än hon själv och möjligen liberalernas Jan Björklund , hur det skall gå till att lösa upp den knuten som innebär att komma med förslag som riksdagen kan accepteras i en omröstning.

 

Själv har hon ju gång på gång i valrörelsen deklarerat att hon vägrar sitta i en regering med Stefan Löfven som statsminister även om den skulle bli blocköverskridande. Det blir alltid något löfte i slutändan hon måste bryta. Äta upp sin sko i samband med att hon bryter löftet hon gav väljarna om en Alliansregering med borgerlig politik om hon i slutändan allierar sig med Socialdemokraterna eller så kommer hon bli tvingad att bryta det löfte som hittilldags verkat vara en helig ko för centerpartiet att aldrig sätta sig i en Alliansregering som är beroende av stöd från Sverigedemokraterna. Men centerpartiets partiledare har ju brutit vallöften tidigare. Vem minns väl inte hur det gick med Torbjörns Fälldins vallöfte att aldrig gå med på att ladda nya kärnkraftverk.  

 

Vi får väl se om Annie Lööf kan komma förbi sin akilleshäl i alla olika löften hon levererat utan att hon i slutändan får en förtroendedebatt på halsen både för sig själv som partiledare och Centerpartiet. Men frågan är väl om man kan lita på Centerpartiet? Förra gången det blev problem med en borgerlig regering var när Carl Bildt var statsminister då var det Öresundsbron som Centerpartiets  Olof Johansson inte gillade och försökte stoppa. Efter de turerna så hoppade Centerpartiet till slut över till Socialdemokraterna vilket visade sig bli rena katastrofen för partiet med en betydande väljarflykt som man fortfarande slickar såren efter.

 

Under Fälldin tidens glansdagar hade man valresultat nästan 25%  som sedan  sjönk till 5% och som också då renderade till flera partiledarbyten under åren.  Så Annie Lööf skall inte känna sig allt för säker i sadeln för det är inte bara en gång som partiet med  sina gräsrötterna revolterat mot partiledningen. Torbjörn Fälldin fick en gång lämna partiordförandeskapet under en kupp, något som han tog hårt och där han under många år helt bröt med centerpartiet, trots att han under sin ledartid hade valsiffror på nästan 25%  men där hans flirt med KD och som väljarna uppfattade det en dragning mot vänster i politiken avgjorde hans avgång. 

 

Så Annie Lööf har onekligen ett och annat att tänka på när hon levererar sina sonderings förslag. Risken är väl uppenbar att hon får silkessnöret av sitt parti och dess väljare på samma sätt som en del av sina företrädare fått när partiordföranden intaget en väg som inte gynnar partiet.            

 

tn

 







Av tommy norum - 13 november 2018 10:59







 

Det här gänget kör på med rena vuxenmobbningen när man saknar argument i politikens sakfrågor



Vilken regering som än kommer till i Sverige så har ju turerna runt statsministeromröstningar och sonderingar visat att Sverige behöver nya politiker som representerar oss i riksdagen, vuxna med lite sunt förnuft det som visat sig var en bristvara hos många politiker när vi nu följt turerna i sviterna efter valet. När man försöker skapa sig makten genom att inte prata politik på ett vuxet sätt där sakfrågorna och visionerna om vilket samhälle man vill skapa är dominerande utan i stället ägnat sig åt desinformation med påståenden utan politiskt innehåll för att stoppa andra partier att få ta del av demokratin på samma villkor.

 

Man kan inte hur länge som helst hålla på att negligera ett av de större partierna i Sverige genom att ständigt låta bli att argumentera med utgångspunkt från skillnaderna i sakpolitiken utan i stället konsekvent ägnar man sig åt pajkastning och lämnar skillnaderna i politiken där hän. Sjuklövens migrations politik  har bevisligen helt förändrat Sverige i en negativ riktning med ökat våld, kriminalitet, bostadsbrist, arbetsmarknadsproblem, utanförskap, försämrade skolresultat, man har fört en gå på politik utan att öka resurserna varken  till skolan, polisen, sociala myndigheter eller sjukvården där köerna växer. Man har med all tydlighet visat att man inte är kapabel att sköta Sverige.

 

I stället så har man kategoriskt ägnat sig åt pajkastning åt det partiet som varnat för vart vi är på väg genom att anklaga dem att vara främlingsfientliga, osolidariska med rötter som pekar på att det inte går att lita på dem. Man har bagatelliserat och förnekat att samhällsutvecklingen går åt fel håll och anklagar de som är mer verklighetsnära för att tala illa och skada Sverige i sin retorik.  De ansvariga i sjuklövern  förnekar de som påpekar den ökade brottsligheten, dödsskjutningarna, våldtäkterna, skolresultaten som sjunker, att offentliga lokaler och affärscentra i allt högre grad fått anställa vakter för freda sig från kriminalitet har med den naiva invandringen att göra.

 

Där står vi nu med ett gäng politiker som vill ha makten men vägrar visa var ansvaret för den negativa samhällsutvecklingen ligger med fulla fängelser, för få poliser, sjukvårdskris och skenande kostnader i efterdyningarna av den naiva migrationspolitiken där kommunerna nu få ta den ekonomiska smällen.  Och det paradoxala i den röran är att de partier som ändå börjar förstå vad de har ställt till med,  Moderaterna och Socialdemokraterna blir nu, vilken konstellation som än kommer till makten , sittande i knät på invandringsvänliga partier som V , l,  C , med  MP och i någon mån KD som i sina vågmästarroller kommer att sätta agendan, helt obekymrade om dagens situation,  hur den fortsatta migrationspolitiken kommer att utformas.

 

Det vi kan konstatera, fast det nog svider i hjärtat för många att behöva erkänna, är väl att det enda partiet som helt är befriade från ansvar för dagens situation är Sverigedemokraterna som nu sedan de kom in i riksdagen varnat för den situationen vi nu står inför att reda ut. Och det partiet som nu enligt den senaste opinionsundersökningen visat vara det näst största partiet i Sverige vägrar man prata med. Säger väl en del om det mentala tillståndet hos våra valda ombud i riksdagen där det handlar om att inte förlora makten till ett parti som uppmärksammat de samhällsproblem som sjuklövern skapat. 

 

tn                                  

 

     

 

 

 

 

         

Presentation

Kalender

Ti On To Fr
      1 2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22 23
24
25
26
27
28
29
30
<<< November 2018 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik

Frågerutan

37 besvarade frågor

Skapa flashcards