Inlägg publicerade under kategorin Åmål förr

ANNONS
Av tommy norum - Måndag 5 juni 19:45



 

Det gamla stadshotellet finns kvar i bakgrunden. Affärslokalerna på torget inhystes av företagare som blivit husvilla på grund av branden utefter Torggatan 1901.



ANNONS
Av tommy norum - Måndag 5 juni 19:15

.


.



Vid islossningen i Åmåls-älven år 1902 förstördes den gångbro i trä, som ledde över älven vid Etna gjuteri. Etna gjuteri låg på tomt Mörten 2, där nu ett alldeles nybyggt hyreshus nu ligger.
 
Stadsfullmäktige ville bygga upp bron igen, eftersom förbindelsen nu var bruten mellan de västra stadsdelarna på bägge sidor av älven. Men ägaren av Etna gjuteri ville absolut inte ha någon bro över sin tomt, så saken fick bero i väntan på utredning var man bäst kunde lägga en ny gångbro.
Stadsfullmäktige beslöt att i stället anlägga en mindre träbro i samma riktning som den nya gata som skulle komma att tas upp alldeles förbi Strands snickerifabrik. Nuvarande Nybrogatan.
 
Brandchefen och maskiningenjören Thorvald Köhlin inkommer med en skrivelse till Stadsfullmäktige den 9 juli 1903 om att en ordentlig körbro i Nybrogatan är nödvändig, för att säkerställa brandkårens eventuella utryckningar till västra stadsdelarna på söder och kvarteret Stakelyckan. Denna bro kunde byggas i samband med att nya vattenledningen drogs.
Stadsfullmäktige beslöt att tillsätta en utredning där man skulle ta reda på om bron verkligen behövde nybyggas eller kanske bara repareras.
 
År 1915 anslog Stadsfullmäktige 200 kronor till förberedande arbete med att anlägga nya bron och man skulle börja med att påla för brofästena på var sida ån.
 
I augusti 1929 invigdes bron.
 
 
information och bilder har tagits från Åmål kommuns hemsida.
Av tommy norum - Torsdag 1 juni 19:30

 

teckning Jan Sagle

Fisket var en viktig del i 1800 talets försörjning , för vilket sysselsättning jag sedermera i hela min livstid bibehöll en förkärlek, som aldrig riktigt svalnat skriver PA Edgren i sina skrifter om hur livet gestaltade sig på 1800 talets början i Åmål.  Jag metade i älven utanför vår ladugård ( på Vågmästargården) och därifrån  nedfallit i ån,  men likväl simmande kunde nå land utan att förlora varken metspö eller en nyss fångad braxenpanka.

Åmåls ån utanför Vågmästargården i slutet på 1800 talet


Fortsättningsvis blev detta fiskesätt förbjudet av min far,, vilket i stället tillät mig och mina bröder att åtfölja sig utåt Vänern på fiskefångst.

Vanligtvis begav vi oss i en god båt , försedd med en eller tvenne säkra roddare, vilket jag eller någon av mina bröder var den ene, utåt på  den ändlösa sjön 1 á 2 mil från staden.

Här utlades kring skär och uddar en långrev med 700 till 800 krokar, samt daggmask som bete.. Sedan detta var klart lades 6-8 stycken nät i något sund , där fiskstim om natten troddes simma fram.

Som ännu god tid av kvällen var kvar uppsöktes någon bank eller stengrund för abborrmete, vanligtvis ned stor framgång. Tills skymningen inträtt. 


Då var det dags att ordna nattens sömn på någon holme , nedhögg buskar och placerade dessa till skydd för vinden, upptände en ståtlig brasa av torrved som hopsamlades. Spisade afton ur den medhavda kantinen lade sedan att sova på en kappa med ett risknippe som huvudgärd.


Sedan den korta vackra sommarnatten var förliden stod man upp vid första dagsrimman för att vittja sina fiskeredskap. Ofta hemkom vi med båten lastad med fisk. Icke alltid var dessa färder lyckliga. Stundom inträffade oväder under natten och mången gång har jag med mina roddare tillbragt kolmörka nätter på ett ensligt skär utan tak över huvudet i åskväder och storm.  Svårt var att i sådant väder bärga de utlagda fiskeredskapen, vilka ofta gick förlorade.


Ibland fiskades med levande agn av Vimmor. På en sådan resa erhölls endast lax. Halva Åmåls befolkning  idkade fiske största delen för nöje, de andra för behov.


Det fanns ett ordspråk om staden ; I Åmål är alla fiskare utom borgmästaren , som blott står på bron och metar.


Ofta sammanträffade fiskarna ute på öarna och tillbringade nätterna tillsammans. Alla i denna del av Vänern belägna öar är kronans, varför ingen lade hinder i vägen för eller kunde framvisa bättre fiskerätt än stadsborna , som därför ostörda fick njuta sitt älsklingsnöje.


Fiskefärderna ställdes dels förbi Örnäs till Storön och Hansgrund, dels förbi Torkeln och Jungfrun till Busarna och Persgrund. 


Ett kärt nöje  hade jag likaledes under sommaren att bada i den kalla rena sjön. Härvid iakttogs försiktigtvis  innan man gick i vattnet  att binda näcken, som skedde så att en uppspänd kniv nedsattes i vattnet, varvid uttalades besvärjelseformen; Näck ! Näck ! stål i vattnet mor din var en nåltjuv, far din var ståltjuv ! ; varpå alla pojkarna skrek med full hals; Ho! Heja !” och rusade i sjön.



not: Denna utgåva av Resan genom livet  koncentrerar sig i tiden 1802- 1824 

not: Inlägget i bloggen är en förkortning av den ursprungliga texten . 




Av tommy norum - Fredag 26 maj 07:00

 


Julfirandet i Åmål vid början av 1800 talet av PA Edgren bosatt i Åbergsgården numera Vågmästargården


Luciadagen, som i Värmland och på norra Dal firas med mycket iver, i synnerligen på landsbygden.

Redan kl 2 på natten är drängarna uppe och vid lyktljus hugger de julveden.

Klockan 4 bäres omkring av vitklädda och utspökade pigor och barn med ljuskransar kring huvudet, kaffe till andra , som ännu är kvar i sina sängar, men genast därefter måste upp, kläda sig och skyndsamt till det dukade frukostbordet  , där i det stark  upplysta rummet man på morgonkvisten måste intaga en riklig traktering  av revbensspjäll , fisk, och därtill dricka i omåttligt med färsköl.

Hela dagen tillbringades med besök hos vänner och grannar som man sen riktigt sägas leva i sus och dus.




 

Julhelgen började i Åmål så att kl 12 middagstid julafton tågade en klarinettblåsare och en trumslagare efter alla gator blåsande och trummande samt företrädare av en stadstjänare med ett stort papper i handen.  

Vid varje gathörn gjordes halt, musiken tystnade och stadsbetjänten uppläste med ljudande stämma att julfrid över staden.

Hela julfriden rådde en mystiskt stämning .


 

 Vågmästargården där flyglarna i början på 1800 talen var stall och ladugård för kreatur.


Drängarna städade gård och stall, putsade och fodrade hästarna samt utsatte i trädgården ett par otröskade havrekärvar.

Pigorna skurade köket, limbeströk spiseln och uppsatte i långa rader på hyllorna de blankpolerade tenn och kopparkärl.

En uråldrig sed och troligtvis utefter hela västra stranden av Vänern var att då lutfisk över hela vårt land utgör stående rätt på julafton så serverades här alltid nyfångad lake, som måste för vad pris som helst anskaffas till julbordet.

 

Kyrkogatan i slutet på 1800 talet 


Klockan 6 på juldagsmorgon var alla klädda för att besöka kyrkan. Hela Kyrkogatan var brinnande ljus satta i fönstren för att vägleda kyrkogångarna

 

..

          J.Åberg                                        Bru
kspatron Ekerman på Forsbacka.

Vid nyårshelgen började julkalasen, först hos Åbergs släkten, den egentliga aristokratin , nämligen borgmästare G Åberg, brukspatron A Åberg ,kommersrådet Nordström, häradshövdingen B Åberg, brukspatron Ekerman på Forsbacka  och hos oss. Dessa kalasen var merendels thé och aftonbjudningar med dans med rätt tarvliga virtuoser på fiol

 


Bland vinternöjen var ej det minst värderade att iklädd skridsko löpa ut efter den blanka på Åmålsviken. Kälkåkning i Kyrkbacken var också mycket värderat

 

 

Ett nöje var också att åka bak på kappsläden, då min far ute på isen övade sin snälle slädtravare Rasken . Ingen häst i staden kunde följa denna springare när han med skarpskodd riktigt sträckte ut på blankisen på Åmålsviken. 

 

not: Vid den här tiden på 1820 talet som bokens handling utspelas var Åmåls befolkning strax en bit över 1000 invånare.  1870 så var det 1687 invånare.

 

 

 

 

 

 

 



Av tommy norum - Måndag 8 maj 07:15


Åsiverken startades av Gösta Nordström 1946 efter köp av mark i Åmåls hamn. Han namnändrade då sitt företag från Åmåls Sportprodukter AB, som sedan 1944 tillverkat reseffekter, till Åsiverken, varefter varvsproduktion skedde parallellt med väsktillverkning till 1977.

Varvsproduktionen hade sin storhetstid kring 1980, men lades ned 1983 inför hotande konkurs. Anläggningen övertogs av Karlstadsföretaget Wermia, som dit flyttade plasttillverkningen i Halmstadsföretaget Elasto.


Ett litet axplock ur fartygsproduktionen på Åsiverken under åren fram till 1983..

Åmål bygger bogserare.

Fartyg: HERMES,Bredd över allt 8,33 meter,Längd över allt 27,03 meter,Reg. Nr.: 10366,Byggår: 1963

Varv: AB Åsiverken, Åmål


Fartyg: ARCTIC HELIOS                 Bredd över allt 9,48 meterLängd över allt 32,60 meterRederi: SvitzersByggår: 1973Varv: AB Åsiverken, ÅmålÖvrigt: Hemort: OxelösundVictoria(1973)=Helios(1981)=Arctic Helios(1985)Text på båtsidan: Röda BolagetDubblett finns: Fo170384AF-21A

Fartyg: ARCTIC HELIOS, Bredd över allt 9,48 meter,Längd över allt 32,60 meter,Rederi: Svitzers,Byggår: 1973

Varv: AB Åsiverken, Åmål

Fartyg: HECTOR                        Bredd över allt 9,54 meterLängd över allt 32,58 meterByggår: 1975Varv: ÅmålÖvrigt: HECTOR=Karl Erik

Fartyg: HECTOR,Bredd över allt 9,54 meter,Längd över allt 32,58 meter,Byggår: 1975,Varv: Åmål

Fartyg: BOHUS                         Bredd över allt 10,08 meterLängd över allt 32,85 meterRederi: Röda Bolaget ABByggår: 1974Varv: Åmål

Fartyg: BOHUS,Bredd över allt 10,08 meter,Längd över allt 32,85 meter,Rederi: Röda Bolaget AB,Byggår: 1974

Varv: Åmål

Fartyg: HELIOS                        Bredd över allt 9,48 meterLängd över allt 32,60 meterReg. Nr.: 7321659Byggår: 1973Varv: Åsiverken, ÅmålÖvrigt: Denna bild är tagen under en rundtur med någon av PADDAN-båtarna i Göteborgs hamn, ovisst exakt var: LENINGRAD, sovjetiskt fartyg t v som inte kunnat identifieras närmare (flera fartyg har burit detta namn) bogseras av bogseraren HELIOS, ex VICTORIA, senare ARCTIC HELIOS. Vem som ägde HELIOS vid fotograferingstillfället har inte gått att fastställa.

Fartyg: HELIOS,Bredd över allt 9,48 meter,Längd över allt 32,60 meter ,Reg. Nr.: 7321659 Byggår: 1973

Varv: Åsiverken, Åmål

Fartyg: RED FIGHTER                   Bredd över allt 10,21 meterLängd över allt 33,35 meterRederi: NOÅS Nordmuddring ABByggår: 1965Varv: Åsiverken, ÅmålÖvrigt: 03 - ÅmålGripen VI=Ramundergripen=RED FIGHTERGrävdjup 13 mNärmast identisk bild Fo182419-15AF, ej inskannad.

Fartyg: RED FIGHTER.Bredd över allt 10,21 meter ,Längd över allt 33,35 meter,Rederi: NOÅS Nordmuddring AB

Byggår: 1965.Varv: Åsiverken, Åmål

Fartyg: JÄÄSALO                       Bredd över allt 9,28 meterLängd över allt 32,8 meterByggår: 1975Varv: Åsiverken,ÅmålÖvrigt: hemort Kemi(FIN)

Fartyg: JÄÄSALO,Bredd över allt 9,28 meter,Längd över allt 32,8 meter,Byggår: 1975,Varv: Åsiverken,Åmål

Tankfartyget m/s ESSO MARIN 21 i Göteborg.

Fartyg: ESSO MARIN 21,Rederi: Rederi AB Höggarn,Byggår: 1962,Varv: X, Åmål

Fartyg: FÄRJA 61/276                  Bredd över allt 8,73 meterLängd över allt 36,78 meterReg. Nr.: 10983Rederi: Statens VägverkByggår: 1961Varv: AB Åsiverken, ÅmålÖvrigt: ex EOS III, 1969 FÄRJA 61/276, 1974 DUNKER, 1984 DUNCKER

Fartyg: FÄRJA 61/276,Bredd över allt 8,73 meter,Längd över allt 36,78 meter,Reg. Nr.: 10983,Rederi: Statens Vägverk

Byggår: 1961,Varv: AB Åsiverken, Åmål

Fartyg: AITIK                         Bredd över allt 9,02 meterLängd över allt 29,18 meterReg. Nr.: 11068Rederi: Skellefteå stadByggår: 1969Varv: ÅsiverkenÖvrigt: Fototillfälle 25/6 1974

Fartyg: AITIK,Bredd över allt 9,02 meter,Längd över allt 29,18 meter,Reg. Nr.: 11068,Rederi: Skellefteå stad

Byggår: 1969  Varv: Åsiverken

Fartyg: DAN BROSTRÖM                  Bredd över allt 6,90 meterRederi: SjöräddningssällskapetByggår: 1967Varv: AB Åsiverken, Åmål.Övrigt: Donerad av fru Anna-Ida Broström och Broströmskoncernen.

Fartyg: DAN BROSTRÖM,Bredd över allt 6,90 meter, ,rederi: Sjöräddningssällskapet,Byggår: 1967

Varv: AB Åsiverken, Åmål. Övrigt: Donerad av fru Anna-Ida Broström och Broströmskoncernen

Fartyg: SIMSON                        Byggår: 1966Varv: ÅSI-verken,ÅmålÖvrigt: 1982 såld till Oxelösunds hamn AB1994 april omdöpt till SIM1994 dec såld till Jacobstads Bogser ABPietassaari Hinaus O/Y i Finland återfick namnet SIMPSONByggdes på ÅSI-verken i Åmål 1966

Fartyg: SIMSON,Byggår: 1966,Varv: ÅSI-verken,Åmål,Övrigt: 1982 såld till Oxelösunds hamn AB

Fartyg: TED                           Bredd över allt 7,67 meterLängd över allt 24,57 meterByggår: 1961Varv: AB Åsiverken,ÅmålÖvrigt: Maskin: MaK-Diesel 8ZU 421 8cy dieselmotor på 1.625 Ihk / 1.300 Ehk (955 kW) m SäfflepropellerLevererades den 9 dec 1961 till Ångbåts AB Bohusländska Kusten, Uddevalla som TED. Köptes den 27 maj 1969 av Uddevalla Stad, Uddevalla, övertogs den 1 nov 1971 av AB Bohustug Ltd, Uddevalla, den 7 okt 1981 av Ångbåts AB Bohusländska Kusten, Uddevalla, värderad till 1.750.000 kr, i aug 1983 till Uddevalla Bogser AB, Uddevalla, den 22 mars 1990 till Uddevalla Hamn AB, Uddevalla och 1993 till Uddevalla Hamnterminal AB, Uddevalla för 500.000 kr. Köptes den 1 jan 1997 av Röda Bolaget AB, Göteborg som inte behövde henne utan sålde vidare den 5 jan till Merirakennus OY, Helsingfors för 1,9 Mkr som döpte om till RETU. Återköptes till Sverige i nov 1998 av Maskin & Haverikonsult KA AB /Avelins/, Stockholm för 2,6 Mkr. Återfick också namnet TED.Såld/överlåten till Marin & Hamnservice KA AB 18/8 2006.Text: Bengt Westin

Fartyg: TED,Bredd över allt 7,67 meter,Längd över allt 24,57 meter,Byggår: 1961,Varv: AB Åsiverken,Åmål

Fartyg: TUG                           Bredd över allt 10,01 meterLängd över allt 31,02 meterByggår: 1980Varv: Åsiverken, ÅmålÖvrigt: Bogserbåten TUG bogserar biltransportfartyget FAUST (b. 1985) i Göteborgs hamn. TUG senare såld till Norge som BUKKEN.

Fartyg: TUG,Bredd över allt 10,01 meter,Längd över allt 31,02 meter,Byggår: 1980,Varv: Åsiverken, Åmål


M/S Balticaär ett fartyg som byggdes 1982 av AB Åsiverken i åMÅL  och levererades den 26 februari 1982 till SJÖFARTSVERKET I NORRKÖPING. De två systerfartygen Baltica och Scandica blev avslutningen på varvsepoken Åsiverken i Åmål





HISTORIEN OM ÅSIVERKEN


http://t-norum.bloggplatsen.se/2016/02/15/7347146-amal-forr-asiverken-en-avslutning-som-slutade-lyckligt/

Av tommy norum - Tisdag 25 april 11:15

 

Chenon. olja 1941 .Dalgrensgården sent 1700-tal byggd av borgmästare Gustav Åberg . Kung Gustav III tog sitt nattkvarter år 1788 vid sitt andra besök i Åmål i denna byggnad. 

 

J Millar. Parti av Kungsgatan, 1914 ,olja Motivet är hämtat från fåfängebron. Rakt fram Bagarmästare J Thorssons hus numera Swed bank .

 

      R.Blume    olja   Fåfängebron med motiv 1800 tal

  

F.Sjöstedt Mellanbron motiv från 1800 tal. 

 

J. Millar Parti av Örnäs ca 1910.olja Fiskets betydelse kan  bidragande orsak till det stora antalet ekor i motivet. Husgrunden mitt i motivet är resterna efter tändsticksfabriken som brann ner 1868. Djuphamnen finns nu här. 

 

Vågmästargården, stadens äldsta och alltjämt fungerande bostadshus. Byggd 1714 av bormästare Anders Åberg är en av Sveriges bäst bevarande byggnader från sin tid och kanske också en av de vackraste. Hit kom arvprinsen, hertigen av Hessen, Karl XII:s svåger och senare Konung  Fredrik I med blessyrer från det norska fälttåget för vård och rehabilitering. Den siste  förvaltaren av vågmästarämbetet vars ämbete bestod av med den s.k Järnvågen väga inkommande tackjärn och utgående stångjärn. På den här vinterbilden med Mellanbron över Åmålsån har den tyske konstnären Nitschke lyckas återge den romantiska stämningen från forna tider.

    



    

Presentation

Kalender

Ti On To Fr
      1 2 3 4
5 6
7
8 9 10
11
12
13
14
15
16
17 18
19 20
21
22
23 24
25
26
27
28
29
30
<<< Juni 2017
>>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik

Följ bloggen

Följ t-norum med Blogkeen
Följ t-norum med Bloglovin'

Frågerutan

33 besvarade frågor

Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se