Inlägg publicerade under kategorin kåseri

Av tommy norum - Tisdag 19 sept 07:00



Det här skrevs för 8 år sedan i bloggen.




Det var en gång en liten kommun där arbetslösheten var väldigt hög. Kommunens skatt var en av de högsta i landet. Politiker och tjänstemän lade sina kloka huvuden ihop för att lösa problemen. Vi måste locka hit företag och göra oss kända så övriga landet får reda på att vi finns.

 

En tjänsteman kom på iden att en tävling om världens bästa stad, det ställer vi upp på. Sagt och gjort, en tävling som resulterade i en andra plats som gav eko i övriga världen där marknadsföring för miljoner kom den lilla kommunen tillgodo. Trots all PR så fortsatte den negativa spiralen neråt. . De kloka kom fram till att det inte räckte med PR för miljoner. Vi måste satsa vidare och få ändå mer PR.

 

Vid den tiden lade bluesföreningen fram ett förslag om att överta hamnterminalbyggnaden och göra

om detta till ett bluespalats med tinnar och torn, med sviter för gästande bluesstjärnor. Det var inte svårt att övertala kommunstyrelsens ledarmöte, halva styrelsen var medlemmar i föreningen. Tyvärr för bluesvännerna kom en lokal företagare och grusade planerna på ett palats genom att visa sitt intresse för ett marint centrum i samma byggnad. Inte ens denna satsning med musik och ytterligare PR för miljoner räckte.

 

Den lilla kommunens kräftgång fortsatte, företag flyttade ut arbetslösheten fortsatte att öka.  Man tillsatte till och med en utvecklingschef. Skulle ordförandena i våra idrottsföreningar med kontakter i de politiska leden komma med lösningen?  Den mäktiga fritidslobbyns argument att varje krona som investerades i fritid skulle ge tusenfalt igen, svalde den politiska ledningen med hull och hår att de i ren desperation, byggde ett ridhus, bollhall, en slalombacke köptes, campingen utökades, konstgräsplan kom till, En rundbana för skidåkarna med konstsnö slank med i

investeringsivern.

Man satsade på att göra om staden till ett fritidsfiskecentrum, Man investerade miljoner på örnäs camping, man byggde laxtrappor och förändrade den lilla ån som förut varit en plats för fritidsbåtar till en grund fors med porlande vatten för att locka hit vänerlaxen  att leka . Allt rann ut i sanden eller vattnet när det visade sig att det blev en felinvestering som mycket annat i den lilla kommunen där tuta och kör så får vi se vad som händer principen utan den minsta koll eller efterföljning av var investeringen till slut fick för resultat.

   

Att man inte fick råd med arbetskläder till de kommunalanställda eller efterrätt till de gamla då detta inte uppfattades som någon framtidssatsning ansåg våra politiker.

Trots de enorma investeringarna flyttade ungdomen ut, befolkningen fortsatte minska. Till slut blev det bara pensionärerna kvar, världens lyckligaste med tillgång till alla dessa fritidsanläggningar. Vård och omsorg då?

 

 Politikerna i den lilla lilla kommunen visade sig väldigt framsynta, pensionärerna ägnade sig åt alla dessa fritidsaktiviteter som golf, tennis, simning i badhuset, spelade fotboll på konstgräsplan och på de dussintal gräsplaner som låg utspridda i den lilla lilla kommunen, man åkte skidor på vintern.  Pensionärerna levde längre och längre med all den friskvård som erbjöds i de investerade fritidsanläggningarna. Helt plötsligt så fanns det inget behov av vård och omsorg längre och tur var väl det för alla resurser gick åt att underhålla och driva alla dessa anläggningar. Sagan slutar som sig bör, alla levde lyckliga i den lilla lilla kommunen i oändliga tider. 

 

Not: Tyvärr så visar det sig att alla dessa investeringar fortfarande kräver kapital år 2017. Miljoner pumpas fortfarande in för att hålla investeringarna vid liv. En investeringsiver i fritidsanläggningar som jag vill påstå inte en enda fått det ekonomiskt utfallet som presenterades för fullmäktigeledamöterna för att ta beslutet för investeringarna. Här var det inte tal om underhåll eller någon form av utvärderingar, nej här var det tuta och kör så får vi se vad som händer.

 Det är lätt att sparka tjänstemän men hur får medborgarna möjlighet att sparka ut de politiker som tagit alldeles för lätt på sitt på sitt förtroendeuppdrag att förvalta våra gemensamma tillgångar på ett anständigt sätt? Det kvittar hur illa man förvaltat vår lilla kommunens gemensamma tillgångar så återkommer de på valbara platser år ut och år in vid kommunalvalen.

 

not : Nu år  2017 förlitar sig våra politiker på att mottagande av flyktingar skall ge ett lyft för kommunen eller inköp av restaurangbyggnader för att hålla en turistnäringen vid liv, en näring som varit döende de senaste 50 åren och aldrig återuppstått trots alla investeringar alla tillsatta tjänster med olika titlar som vid tillträdandet visar stor optimism men alltefter tider går får inse att det räcker inte bara med att tro man skall också ha ett hållbar idé för att lyckas. Kommuninnevånarna i den lilla kommunen går fortfarande och väntar på att få valuta på alla skattemiljoner som våra politiker frikostigt satsat på turismen.

Evenemang i olika skepnader har också blivit populärt där tjänstemän tillsats i den lilla kommunen för att roa medborgarna och för att få handlarna på gott humör.

 

tn

 

 

 











ANNONS
Av tommy norum - 29 mars 2016 13:30

,   Det här var 1988 ,jag och min hustru tillbringade tre veckors semestersegling  i Stockholms skärgård efter det att jag seglat Gotland runt .Vi var på väg hem och Nynäshamn var vår tänkta destination.På väg ner mot målet så passerade vi inloppet till Berga örlogshamn, centrum för vår örlogsflotta då. Jag fick plötsligt för mig att jag skulle ändra vår rutt till mer inomskärsupplevelse. Vi har redan gått förbi den prickade farleden in till Berga så min ambition var att försöka ta mig in i området via ett oprickat område. Framför - ca 100 m - låg en fiskebåt med kurs mot det område som jag uppfattade som en tänkt angöring in i området.


 Sagt och gjort vi tog samma kurs som fiskebåten med förhoppning att fiskaren var så förtrolig med området så att vi inte skulle åka ut för en grundstötning

 Efter ca två distansminuter så skildes våra vägar fiskebåten lade kurs norrut mot Berga medan jag skulle söderut mot Nynäshamn via den fjord som nu uppenbarades framför oss.

 Detta var i juli det var vindstilla, vi gick för motor, min fru låg i sittbrunnen och solade. Jag uppskattade att ca fyra distans var sträckan över fjorden så jag meddelade min hustru att jag ämnade ta toaletten i besiktning. Jag la in automatstyrningen och befallde, med den auktoritet som befälhavare jag var på båten, skärpning av utsikten framåt. Jag har inte mer än satt mig på muggen då jag hörde ett propellerljud som närmade sig.

 Ni som har båt vet ju att ljud under vatten fortplantar sig och hörs väldigt tydligt inne i båten. Jag var precis klar med min uppgift när min hustru sticker ner huvudet och säger. Det står en karl här ute och skriker i en tratt, vi låtsas inte om honom så kanske han försvinner säger min hustru, en någon underlig kommentar visade det sig. Jag sticker upp huvudet ur sittbrunnsöppningen och finner att långsides ligger en ca fyrtiometers patrullbåt med fem man i full stridsutrustning siktande med varsin skarpladdad kåpist mot oss.Uppe på kommndobryggan står det en man med en massa ränder på axlarna och ryter i sin tratt. Vad faen gör ni i militärt skyddsområde. Jag tittade på sjökortet som låg på sittbrunnsbordet, jäklar, då först upptäckte jag den inringning som fanns utmärkt på sjökortet som omgärdade det område som vi låg mitt i. Du förstår, jag hann inte längre förrän han replikerade i sin tratt, jag är faen inte du med dig. 


Nu är det så att jag i alla tider som värmlänning jag är, konstaterat att bred värmlänska öppnar de flesta dörrar i olika situationer, så jag replikerade med att säga "Ja ä värmlänning från Arvika och tockenadära streck på karta dä har vi inte däroppe i fjorn. Dä ä inte så gött för en annan och komme te stockholm och begripe allt ni hetter på och skriver på  karta." Jag såg att han vände sig om och

samtalade med fartygschefen som stod bredvid så skrek han i tratten. "Din förbannade bonnjävel försvinn närmsta vägen ut ur området" och jag tyckte mig se ett leende bakom tratten. Nu var det så att vi kunde fortsätta på samma kurs. Några hundra meter längre fram så förstod jag uppmärksamheten från militären då det berömmda bergshangaret för ubåtar dök upp på babordssidan. Detta var en tid då det sågs ryska ubåtar överallt i skärgården. När vi kom ur området så fanns det en tydligt markerad led runt området, skyltat med texten "vid överträdelse av denna avgränsning vite av 3000 kr." Men det var väl ingen militär som kunde drömma om att en bondjävel från Värmland skulle ta sig in bakvägen utan att stöta på några informationsskyltar.

Vi kan ju hoppas att inte ryssarna kom på samma idé.                            



















ANNONS
Av tommy norum - 2 januari 2016 14:59


 
Nyårslöften är väl rent brottsligt mot en själv

Nytt år, nya  misstag ? 

 

Efter en intensiv Julafton med en stor del av släkten på besök med Jul lunch, Kalle Anka och julklappsutdelning så blev mellandagarna en kamp på att försöka ta tillvara och äta upp resterna av julbordet  innan senast datum inträffar..

Nyårsafton same presidium som de senaste tjugo åren, en helafton med  TV::n som  sällskap .  Det finns inga nya år var det någon sagt utan tiden knallar i väg i sin gamla lunk. Det är vi människor som i vårt byråkratiska nit delat in tiden i lämpliga portionsbitar.

Och att för varje nyår få bekräftat att tiden rinner i väg utan vi har chans att kunna kontrollera hastigheten. Tänk att det har gått 15 år sedan millenium skiftet som man hade så stora förväntningar på att få uppleva. Nu verkar det som om tiden rinner allt fortare ju äldre man blir. Om det är för att man är pensionär, dagarna är sig i stort sett lika och där fasta aktiviteter under veckorna håller reda på dagarna. Måndag, onsdag och fredag är spikade på morgonen i stort sett året runt för min egen del med sportaktiviteter, men det betyder inte att jag för den delen 100 % har koll på vilken dag det är. Och det där med nyårslöften som man aldrig lyckas uppnå utan bryter i regel veckan efter. Så nu inskränker jag med att lova något under en tidpunkt som aldrig inträffar. Så mitt nyårslöfte blev i år att jag lovar att inte dricka en droppe sprit vid varje solförmörkelse under det kommande året. Alla andra nyårslöften är väl rent brottsligt mot en själv.

 

Så var det där med snön, vara eller inte vara. Min hustru och jag har olika uppfattningar om snö och kyla. Hon ser framför sig att kunna ta fram sparken och gå promenader där snön knastrar under skorna och naturupplevelse med snön som hänger på träden . Medan jag i min inre syn ser snöskottning i tid och otid, igensnöade bilar som ibland kan vara svårstartade, ökade uppvärmningskostnader, för att inte tala om denna spark som min hustru skall ha fram och som efter varje år när den inte används kommer längre och längre in i förrådet och skall grävas fram med en massa och svordomar och försök till övertalning till att skippa sparken för i år.

 

Längdskidåkning är också vi har olika uppfattning om. Själv slutade jag med längdskidåkning innan jag ens börjat. Det var när vi bodde i Dals -Ed för mer än 30 år sedan när jag fick för mig att motionera med längdskidåkning.  Ett besök hos Göstas Sport inhandlades ett bar skidor med all utrustning. Samma dag på kvällen i elljusspåret så blev det premiär .  Djupa spår och i en som jag uppfattade brant nerförsbacke i slutet på banan, skidorna fastnade i spåret och jag föll framåt och en skida gick av.

Lite skamsen så uppsökte jag Gösta dagen efter och undrade lite försynt om jag inte kunde få köpa en skida. Efter lite övertalning så gick han med på det. Nästkommande kväll helt övertygad att incidensen med den brutna skidan var en engångsföreteelse.  Men vad jag bedrog mig. I samma backe hände det som inte fick hända när där  proceduren upprepades med samma resultat, ytligare en bruten skida.  Något moloken och ett ordentligt skratt från Gösta när jag dagen efter inhandlade skidan som blev över. Sedan dess har jag inte rört en längdskida och får kalla kårar när jag tänker på den misslyckade premiären. Ett par gula Sundinskidor finns nu i förrådet, den ena har gått ca 2 km den andra är ny oanvänd.  

tn.      

 

  

         

Av tommy norum - 19 februari 2015 07:00




Världens kortaste skidkarriär.

 

Året var 1975 , det var på den tiden det fanns snö runt knutarna och is på småsjöarna . Jag bodde i Dals-Ed i Dalsland, en kommun som med sin natur och storlek var en utmärkt ort att växa upp i med barn före tonårsperioden. Själv var jag trettioett år med en period där mitt arbete tog en stor del av dygnets timmar i anspråk och där den vintriga sportsysselsättningen blev lite bandyspel med ortens bandylag. Här förekom det inga träningar i någon större utsträckning utan här samlades man till match och spelad , så var det bra med det.

Själv hade jag spelat ishockey ett tiotal år i min hemort Arvika så jag saknade att få köra slut på kroppen i ett träningspass. Inte lång ifrån där vi bodde fanns det ett elljusspår med bra förutsättningar för längdskidor.

Mina söner hade genom skolan fått delta i skidtävlingar och lite puffning från deras sida så beslöt jag mig för att prova på längdskidor som motionsform.

I Göstas sport, ortens sportaffär, inhandlade jag ett par gula Sundinskidor med stavar och specialskor som var anpassade till bindningen. Med lite information om vallning i bagaget så åkte jag upp till elljusslingan för en första skidtur med utrustningen.

Nu skall man komma ihåg att skidor var jag i princip nybörjare på för jag hade ägnat mig åt annan vinteridrott sedan tonåren, då fanns så mycket tid åt något annat. Nåväl, med nyvallade skidor bar det väg i perfekta spår, minus fem grader och vindstilla , förutsättningarna för en lyckad debut kunde inte bli bättre.

Men tyvärr i slutet av banan så fanns det ett nerförsbacke med djupa skidspår där jag satt som fastklistrad i spåret utan varken broms eller annat att ta till för att hindra den ökade framfarten. Det hela slutade med att jag tappade balansen i den för mig höga farten, stupade som en nyhuggen fura i marken med följd att en skida gick av.

Skam den som ger sig tänkte jag vilket gjorde att det blev ett nytt besök i sportaffären dagen efter där jag med stor övertalningsförmåga lyckades få köpa en ny skida av samma märke.  Slutrepliken i den affären  från affärsinnehavaren, jag får väl spara den andra skidan för du dyker väl snart upp igen .


Nästa dag i elljusspåret samma perfekta yttre förhållande i samma backe, tappade balansen på samma ställe , samma skida gick av . Dagen efter gick jag in till Göstas Sport köpte den andra skidan och fick bjuda på det skratt som blev reaktionen när jag dök upp och slutförde min kompletering av utrustning med ännu en skida. Samidigt som jag också avslutade min korta skidkarriär med att gömma undan de nästa n obegagnade skidparen och skidskorna i källaren för gott.

 

   

40 år gammal längdskidutrustning lite använd , ca 1 tim           

 

 

Ps Jag började sedan med slalomåkning smed  resten av familjen där jag åkte omkring i en lien buss med hustru , 4 ungar , hund och en massa skidutrustning på vintrarna där vi besökte skidbackar i omgivningen på helgerna. Att det sedan blev en strulig början också på den karriären, men det kan vi ta en anna gång  .

Av tommy norum - 4 november 2014 00:08



Oj ! Det måste jag prova   ;)

Av tommy norum - 8 september 2014 19:41


Sista ordet är väl inte sagt i den här frågan, men som vanligt så  handlar man först och tänker sedan SOM  ofta i politiken. Det finns det hur många exempel som helst på  både i kommunal som rikspolitiken. Är hela vallöftet som vänstern kör med att ta bort vinsterna i välfärden ett slag i luften för att värva röster, ett löfte som sedan inte går att realisera på grund av grundlagen och EU regler ? 

TN 




Grundlagen skyddar skolbolagens vinster.


Lars Henriksson, juridikprofessor på Handelshögskolan.

Lars Henriksson, juridikprofessor på Handelshögskolan. Foto: Handelshögskolan/TT
 

Politiska partier i båda läger tävlar om vem som kommer att tygla vinstjägarna i välfärden mest. Men SVT:s granskning visar att ägarna sannolikt efter valet kan fortsätta tjäna pengar och bestämma vad de ska göra med vinsten. Både egendomsrätt och EU-rätt kan stoppa politikernas försök att begränsa välfärdsbolagens vinstjakt.

Socialdemokraternas stridsrop i valrörelsen är ”Stoppa Vinstjakten”. Men det kan vara lättare sagt än gjort.

De flesta av landets 300.000 friskoleelever går i friskolor som drivs som aktiebolag.


Vinstjakt kommer alltid att finnas i aktiebolag, säger Lars Henriksson, juridikprofessor på Handelshögskolan.

– Hela lagstiftningen kring aktiebolag bygger på att vi ska ha en effektivitetsjakt och en vinstjakt, och att det ska finnas en belöning för den som faktiskt lyckas på marknaden.

Vallöfte: Skola och vård utan vinstintresse

Vänsterpartiet och Miljöpartiet lovar i valrörelsen att skola och vård ska drivas utan vinstintresse, och båda vill att det i praktiken sker genom att aktiebolagen tvingas ombilda sig till så kallade SVB-bolag, bolag med särskild vinstutdelningsbegränsning.

Miljöpartiet vill att ägarna ska få viss avkastning, men det ska finnas ett tak. Vänsterpartiet har en plan för att få bort alla vinstuttag överhuvudtaget från 2017.

Kan strida mot EU-rätten

Men att ge sig på existerande aktiebolag blir svårt rent rättsligt, säger professor Lars Henriksson. Enligt honom kan det strida mot både egendomsrätten och EU-rätten.

– Om de existerande bolagen från och med ett visst datum inte får ta ut vinst, då kommer man att få stora juridiska problem med hur man hanterar den här begränsningen i deras verksamhet, säger professor Lars Henriksson.


Och det är rättsligt svårt att lagstifta även om framtida vinster och vinstuttag.


– Ett aktiebolag i sig har lagliga rättigheter som inte handlar om vilken verksamhet de bedriver, säger Lars Henriksson.

– Man kan i och för sig ställa krav på att verksamheten ska drivas i en viss associationsform, utan vinstuttag, men problemet är att vi inte har kraven i dag. Det handlar i så fall om att reversera och skärpa upp kraven för bolagen som redan finns så att man inte längre får använda vinsten på ett visst sätt därför att man råkar befinna sig i en viss bransch, och det tror jag blir väldigt svårt att förena med grundlagen.

(V): Vinst går att förbjuda

Vänsterpartiets partiledare Jonas Sjöstedt hävdar dock att man kan förbjuda existerande aktiebolag från att fortsätta som förut och tvinga dem att ombilda sig till SVB-bolag om de ska fortsätta driva skola.

– Vi har tittat internationellt. I Norge fattade man beslut 2005 om att det inte skulle gå att plocka ut vinster i skolan och det har man lyckats hålla, säger Jonas Sjöstedt.

Men enligt norska motsvarigheten till Skolverket har Norge har aldrig tillåtit vinster i den skattefinansierade skolan.

Däremot skärpte man lagen 2006 så att det skulle bli svårare att kringgå förbudet genom att låta närstående bolag sälja varor och tjänster till skolföretagen. Man gjorde det också svårare att få tillstånd att starta friskola, och återkallade tillstånd för friskolor som inte hunnit starta.

– Vi har kollat grundlagen och vi har torrt på fötterna, säger Jonas Sjöstedt.

Så professorn på Handelshögskolan har fel?

– Han har en annan åsikt.

Politikerna vill ha bort riskkapitalbolagen

Oavsett vinstfrågan är i stort sett alla partier överens om att riskkapitalbolagen ska bort ur den svenska skolan. Det var ett danskt riskkapitalbolag, Axcel, som orsakade Sveriges största skolkonkurs förra året när John Bauergymnasierna med 11.000 elever plötsligt gick i konkurs.

Riskkapitalbolagens affärside är att köpa bolag för att expandera och effektivisera och sedan sälja dem vidare efter några år, och göra en rejäl vinst på det.

Efter SVT-dokumentären ”Skolfesten”, som avslöjade hur det gick till när John Bauerkoncernen under åren fram till konkursen köptes, såldes och belånades för att ägarna hoppades på ännu högre vinster, svängde även finansminister Anders Borg (M) och sade att riskkapitalbolag inte ska finnas i välfärdssektorn.


Sedan dess har regeringen begravt frågan i ägarprövningsutredningen, som fick förlängd tid och ska redovisa sina slutsatser först efter valet, 1 november.


Men även att enbart ställa krav på nya ägare att vara långsiktiga kan bli juridiskt komplicerat, enligt Lars Henriksson. – Det är rättsligt svårt att göra det i en verksamhet där det inte ingår ett kontrakt, säger Lars Henriksson.


– Sedan måste det ju förenas med en sanktionsavgift om man bryter mot regeln, och vad händer då med en skola som vill lägga ner därför att det går dåligt? Då blir ju problemen värre och det kanske blir konkurs i alla fall.

Skärpa kvalitetskrav

Däremot kan man skärpa kvalitetskraven på skolor, något som både Alliansen och Socialdemokraterna vill göra.

Socialdemokraterna vill se ett tvång för friskolorna att ha lika mycket lärare som kommunala skolor. Det kommer omöjliggöra höga vinster säger Stefan Löfven till SVT. Det är i själva verket det socialdemokraterna menar med ”stoppa vinstjakten”.

Kommer aktiebolagen att sluta jaga vinst om ni gör det här?

– Det är upp till dem helt och hållet, säger Stefan Löfven.

Ni skulle ju få bort vinstjakten sa du?

– Det är upp till dem om de vill vara kvar eller inte. Det vi gör är att sätta upp tuffa kvalitetskrav, det är det som kommer att avgöra.

Men kommer inte bolagen att försöka göra vinst efter det här menar du?

– Det vet inte jag. Bolagen måste ju avgöra vad de är där för.

 

Av tommy norum - 1 april 2014 07:00


Det kom ett brev till redaktionen som lyder. 


Drätselkammaren härstädes har dryftat vilket inflytande minirondellerna haft på trafiken. Huruvida tempot och snabbheten minskat har ifrågasatts av Automobil- och velocipedrådet. Rådet, som består av kommunalborgmästaren och grosshandlarföreningens ordförande, har enhälligt framställt att framförandet av fordon måtte ske i samma takt som gående.
För att detta skall uppnås har rådet föreslagit att medelpunkten i de så benämnda minirondellerna skall tillföras en människoliknande docka. Denna skall vara av mjukt materia så automobiler vid behov kan köra över densamma.
Vid dagens sammanträde förväntas drätselkammaren anamma rådets förslag som förtydligas så att dockan skall efterlikna drätselkammarens ordförande. Att döpa den till ”Fram och tillbaka” ansågs oförenligt med cirkulationsplikten varför ett stabilt namn vore mer passande.



Folke Filbyter, Åmålit

Av tommy norum - 23 mars 2014 07:00


 



Politikerna lyssnar inte på småföretagarna är rubriken på Leif Svenssons inlägg i PD.


Det är nog inte bara företagarna som våra politiker och tjänstemän inte vill lyssna på, det gäller också medborgare som mångt och mycket lämnas utanför demokratin. Att politiker har en helt annan bild av företagarklimatet i kommunen än företagarna själva som befinner sig ute i smeten där lönsamheten hela tiden är i fokus för att överleva . Där man hela tiden måste ta ansvar för sina beslut och genom analyser, uppföljningar och hela tiden vara på alerten för att se att den utstakade vägen leder åt rätt håll i företaget , annars finns det en risk att förtaget inte överlever och medarbetarna blir arbetslösa.



Klarar man inte den uppgiften som företagsledare så blir man i regel inte gammal på sin post utan byts ut med folk som har en bättre förmåga och med konstruktiva idéer föra företagen framåt. 

Och vilka har att bedöma deras situation om hur företag upplever företagsklimatet i kommunen. Ja för det mesta så finns det ingen i politiken som sitter på centrala platser i kommunens hierarki en aning om hur överhuvudtaget företagens villkor när de mångt och mycket lever i en värld där man överhuvudtaget inte behöver ta ansvar för vad man gjort eller gör, det finns det åtskilliga exempel på i Åmål  där våra skattepengar rinner ut utan varken analyser och kontroller om färdriktningen går åt rätt håll.

 Här gör man misstag på misstag i sina bedömningar om hur man använder våra skatter där sedan resultatet blir att medborgarna bestraffas med skattehöjningar medan ansvariga politiker och tjänstemän sitter kvar och vill fortsätta som ingenting har hänt.


Vi kan i en demokrati välja bort dem i val säger våra politiker. Men vad har vi för chans till det när vi varken kan stryka de vi är missnöjda med och partierna fortfarande sätter upp sina kandidater på valbara platser i nomineringen oberoende av det facit de lämnat efter sig i sitt förtroendeuppdrag.


En ren provokation mot medborgarna när man så totalt struntar i att ta ansvar för man ställt till med utan vill fortsätta som ingenting har hänt. Att vi har möjlighet att kryssa in de som ligger längre ner på listorna i förhoppning att det gör resultat i slutändan gör inte den demokratiska processen speciellt demokratisk med den tandlösa systemet.

 

Är hela demokratisystemet en ren kuliss där medborgarna lämnas utanför ?



Men det är som vanligt att demokrati det är till för våra politiker när de mellan valperioderna låter en handfull personer i våra kommunstyrelser styra kommunen och där sedan fulmäktige ledamöterna blir beordrade att rösta enligt kommunstyrelsens förslag .

 Det är inte demokrati för medborgarna det är en demokrati som våra politiker ordnat till för att ostörda kunna verka och ta beslut över medborgarnas huvuden.



Den ordningen gäller tyvärr i de flesta kommuner där ett fåtal starka viljor som sitter i våra kommunstyrelser ser till att använda våra skatte pengar långt utan för kärnverksamheten.  Leksand, Solna , Vänersborg , är bara några exempel där investeringar på flera hundratals miljoner slösas bort på arenor och bidrag till idrottsklubbar. Åmål där bluesen skulle få en arena på skattebetalarnas bekostnad, fotbollsplaner, ridhus, camping med restaurang , konstsnö , slalombackar mm. Investeringar som tagits på så lösa boliner utan den minsta lilla utredning värt namnet var det får för följder för kärnverksamheten i framtiden. Resultatet ser vi nu, men fortfarande sitter i stort sett samma folk i kommunstyrelsen och har idéer utan en susning vart det bär hän.


Stackars medborgare som får gå till val med i stort sett samma besättning vid rodret som förut utan en rimlig chans att rösta bort dem.


Demokrati , Demokrati , frågan är väl vem vår demokrati är till för ?  Är det verkligen medborgarna som åtnjuter demokratis sötma eller är det bara våra politiker som får del av den med det system vi har ? 

Presentation

Kalender

Ti On To Fr
        1 2 3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
<<< December 2017
>>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik

Följ bloggen

Följ t-norum med Blogkeen
Följ t-norum med Bloglovin'

Frågerutan

34 besvarade frågor

Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se