Senaste inläggen

Av tommy norum - Onsdag 19 juli 07:00

 

 Bildresultat för invandrare i sverige


Har vi lika dåliga resultat som i Danmark av invandrarnas svårighet att anpassa sig till det land de bor i då kommer vi att få problem i framtiden ?  

 

 

Utlandsminister Ingrid Stöjberg kallar det katastrof när det visar sig att både andra och tredje generationen invandrare har en dålig skolgång och är mer kriminella och mer religiösa . De danska politikerna är i chocktillstånd när visar sig att anpassningen till det danska samhället inte alls stämmer överens med det man trodde. 

 

Hur det står till i Sverige det aktar sig noga regeringen att ta reda på. Här har man itutat svenska folket fördelarna med en stor invandring och blundat för verkligheten .Om det är som i Danmark att invandringen föder ökad kriminalitet, en dålig anpassning till samhället med dåliga skolresultat och en ökad religiös påverkan på individer så finns det en uppenbar risk att vi är på väg att ytligare öka utanförskapet och som kommer att dela samhället där många med invandrarbakgrund kommer att hamna långt ner på den sociala stegen. 

 

Bara att konstatera att ivrarna för en ökad invandring håller på att skapa ett klassamhälle av aldrig skådat slag. Det finns ju tidiga spår i det svenska samhället både i skolresultat, kriminalitet och religiösa tendenser som våra politiker blundar för. Moskéer växer upp som svampar runt om i landet och ingen vill eller törs göra en ordentlig analys hur det kommer att påverka det fria samhälle vi under generationer byggd upp.

 

Vi ser ju redan hur man sakta anpassar det svenska samhället att passa in på religiösa föreställningar om hur gemenskapen mellan män och kvinnor i olika sammanhang skall vara. Både i skolor och på offentliga utrymmen som badhus gör man en anpassning för att inte i onödan konfrontera andra religiösa uppfattningar bland invandrare hur mötet mellan könen skall vara. Man anpassar skolavslutningar efter invandrare som har andra religiösa uppfattningar än kristendom. Våra politiker har lagt sig platt i rädslan att bli kallas rasister om man står upp för de svenska värderingar som vi byggt upp under en hundraårs periods där den svenska kvinnans ställning i samhället sakta men säker förstärkts. 

 

En utveckling som man tydligen vägrar våra invandrarkvinnor när man inte vågar sätta ner foten och göra klart för vad som gäller i Sverige. Invandrarkvinnorna de har helt lämnats utanför den processen i åratal där man tillåter religiösa och kulturella värderingar i invandrartäta områden som för tillbaka kvinnans ställning minst hungra år i svenska mått. Så frågan är väl vilket samhälle är det våra politiker håller på att skapa?  Vi är på väg mot ett klassamhälle av aldrig skådad slag där våra politiker på alla sätt försöker dölja de konsekvenser som så uppenbart har framkommit under flera år men där våra politiker inte vill låtsas om var vi är på väg.                       

 

tn










ANNONS
Av tommy norum - Tisdag 18 juli 07:00





Bildsvit tagen vårvintern 1972 i Arvika. Styckåsgatan


Bildsvit tagen vårvintern 1972 i Arvika. Styckåsgatan Fotograf Foto Herman  

Bildsvit tagen vårvintern 1972 i Arvika.

Bildsvit tagen vårvintern 1972 i Arvika foto Herman

Bildsvit tagen vårvintern 1972 i Arvika. Köpmangatan 4.

Bildsvit tagen vårvintern 1972 i Arvika. Köpmangatan 4. foto Herman

Bildsvit tagen vårvintern 1972 i Arvika. Huset byggdes 1903 och användes som chefsbostad av Arvika-Verken från 1916. Dåvarande adress var Parkgatan 9.

Bildsvit tagen vårvintern 1972 i Arvika. Huset byggdes 1903 och användes som chefsbostad av Arvika-Verken från 1916. Dåvarande adress var Parkgatan 9. foto Herman

Bildsvit tagen vårvintern 1972 i Arvika. Korsningen Fabriksgatan–Torggatan.

Bildsvit tagen vårvintern 1972 i Arvika. Korsningen Fabriksgatan–Torggatan. foto Herman

Bildsvit tagen vårvintern 1972 i Arvika. Styckåsgatan 26.

Bildsvit tagen vårvintern 1972 i Arvika.   Styckåsgatan 26.

Bildsvit tagen vårvintern 1972 i Arvika. Styckåsgatan 26. "Från början portvaktsstuga för större fastighet". foto Herman

Bildsvit tagen vårvintern 1972 i Arvika. Kyrkogatan 14.

Bildsvit tagen vårvintern 1972 i Arvika. Kyrkogatan 14. foto Herman

Bildsvit tagen vårvintern 1972 i Arvika. Storgatan 28 i kv Läkaren, Jösse Manufaktur. Huset brann ner 1989 i en anlagd brand men byggdes upp igen i en liknande stil.

Bildsvit tagen vårvintern 1972 i Arvika. Storgatan 28 i kv Läkaren, Jösse Manufaktur. Huset brann ner 1989 i en anlagd brand men byggdes upp igen i en liknande foto Herman

Marielundskiosken vid GDG:s busscentral i Arvika hösten 1963.

Marielundskiosken vid GDG:s busscentral i Arvika hösten 1963. foto Herman

Shells bensinstation i mitten av juli år 1961. Stationen låg längs den tidigare Kyrkogatan mellan Kyrkogatan/Repslagaregatan och Fallängsvägen (kvarteret Palmen).

Shells bensinstation i mitten av juli år 1961. Stationen låg längs den tidigare Kyrkogatan mellan Kyrkogatan/Repslagaregatan och Fallängsvägen (kvarteret Palmen foto Herman

BP-macken vid tidigare Kyrkogatan mellan Kyrkogatan/Repslagargatan och Fallängsvägen. Bilden togs i mars 1959.

BP-macken vid tidigare Kyrkogatan mellan Kyrkogatan/Repslagargatan och Fallängsvägen. Bilden togs i mars 1959. foto Herman

Korsningen Kyrkogatan–Solbergsgränd våren 1960.

Korsningen Kyrkogatan–Solbergsgränd våren 1960. foto Herman

Dokumentation av kvarteret Bryggaren i Arvika som det såg ut i april 1959.

Dokumentation av kvarteret Bryggaren i Arvika som det såg ut i april 1959. Sallnäs grosshandel med adress Järnvägsgatan 24.


Dokumentation av kvarteret Bryggaren i Arvika som det såg ut i april 1959. Hörnet Hantverksgatan–Storgatan.

Dokumentation av kvarteret Bryggaren i Arvika som det såg ut i april 1959 foto Herman



ANNONS
Av tommy norum - Måndag 17 juli 07:00




 Licens Erkännande-IckeKommersiell-IngaBearbetningar (CC BY-NC-ND) Erkännande-IckeKommersiell-IngaBearbetningar (CC BY-NC-ND)

Ishockeyspelare och skridskoåkare i rink utanför kungliga slottet i Stockholm. Slottsbacken, obelisken.

Ishockeyspelare och skridskoåkare i rink utanför kungliga slottet i Stockholm. Slottsbacken, obelisken.

Rusningstid vid Slussen, Södermalmstorg. Människor i trappa, spårvagn i bakgrunden.

Rusningstid vid Slussen, Södermalmstorg. Människor i trappa, spårvagn i bakgrunden

Hjälmen tages på (Vasa)

Dykarhjälm av. (Regalskeppet vasa.)

PUB, Stockholm. Barn ser igenom och trycker näsan mot ett skyltfönster.

PUB, Stockholm. Barn ser igenom och trycker näsan mot ett skyltfönster.

”Tunnelbanepremiär”  Folkmassa vid invigning av tunnelbanestationen Slussen, Stockholm.

”Tunnelbanepremiär” Folkmassa vid invigning av tunnelbanestationen Slussen, Stockholm.

Kronprins Carl Gustav på Nordiska Kompaniets leksaksavdelning.

Kronprins Carl Gustav på Nordiska Kompaniets leksaksavdelning.

Vaxholmsbolagets skärgårdsbåtar liggande vid Strandvägskajen 1952.

Vaxholmsbolagets skärgårdsbåtar liggande vid Strandvägskajen 1952.

Foto i svartvitt visande hamnbild från Stockholm med passagerarfartygen Gripsholm, Caronia och Bergensfjord på Stockholms ström den 22 juli 1958.

passagerarfartygen Gripsholm, Caronia och Bergensfjord på Stockholms ström den 22 juli 1958.

Två pojkar på moped vid Stureplan, Stockholm
Två pojkar på moped vid Stureplan, Stockholm  1970.

”Korvgubbe Hornsgatan” , Stockholm.

”Korvgubbe Hornsgatan”

Stationsbyggnaden, Bromma flygplatsExteriör, flygplan i förgrunden.

Stationsbyggnaden, Bromma flygplats Exteriör, flygplan i förgrunden.  1930-40 talet ?

Dansbana på Skansen år 1955. Thore Ehrlings orkester spelar.

Dansbana på Skansen år 1955. Thore Ehrlings orkester spelar.

Åkare på gata i Stockholm, 1940 - 50-tal

Åkare på gata i Stockholm, 1950 

Ballongförsäljning, Vällingby torg, Stockholm.

Ballongförsäljning, Vällingby torg, Stockholm

Årshögtider. Midsommar. Midsommar i Gamla stan, Stockholm. Människor dansar runt en midsommarstång på en innergård.

Midsommar i Gamla stan, Stockholm. Människor dansar runt en midsommarstång på en innergård.

Av tommy norum - Måndag 17 juli 07:00


Bildresultat för is sympatisörer

Återvändande IS sympatisörer är antingen rädda eller så har de ett uppdrag. De är med andra ord farliga för det svenska samhället.

 


Kan vi lita på att Säpo har kontroll de som håller på att radikaliseras till våldsbenägna extremister där målet för att utföra sina illdåd i terroristdåd i  Islamska statens namn är kända så att de kan sätta in åtgärder och stoppa rekryteringen ?  Tydligen inte eftersom det visar sig att rekryteringen fortgått en längre tid där till och med en tidigare ordförandes son i en Muslimsk förening anslutit sig till IS.

 

Man kan ju undra när man tar del av rapporter runt om i Sverige där Moskéerna varit centrala platser för rekrytering där till och med en ordförande i en muslimsk förening, dessutom kommunalanställd hyllar terroristdåd på sin Facebook sida  med  ” Må Allah stärka er och ge er seger”  Ett uttalande som väl ändå stärker misstanken att Säpo inte riktigt har full koll på läget. Den lokala polisen i området säger att Säpo vill ha information men ger ingenting tillbaka. Samma är det med kommunerna runt om i landet.

 

Att det sedan finns Muslimska föreningar som ligger i luven på varandra där olika tolkningar av hur den Islamska läran skall tolkas bådar inte gått för framtiden för det Svenska samhället när de islamska invandrana tar med sig sina seder och bruk till sitt nya hemland med alla de problem det kommer att föra med sig . Men att försöka skapa en handlingsplan i kommunerna för att motverka radikaliseringen och ta hand om de återvändande blir inte lätt när informationskedjan mellan Säpo, polisen och handläggarna inom kommunen som har ansvaret inte har sammanfogats i en enhet så att kommunerna kan påbörja sin uppgift att sätta stopp för radikaliseringen och påbörja en vettig återförening till samhället.

 

Men som Imamen Alda f Haqq Kicklan säger i en intervju i SvD – i andra länder när IS-terrorister återvänder så råkar de ut för rättvisan direkt, men i Sverige så frågar vi dem om de vill ha en lägenhet. Det visar en väldig naiv inställning till problemet. För när de kommer tillbaka så är de antingen rädda eller så har de ett uppdrag. De är med andra ord farliga för det svenska samhället.

 

tn  

 

Av tommy norum - Lördag 15 juli 11:45

                                                                

                Regalskeppet VASA




Vasa beställdes leddes arbetet på Skeppsholmens varv (idag blasieholmen) av Antonius Monier med nederländaren Henrik Hybertsson som skeppsbyggmästare. 16 januari 1625 tog Henrik och hans bror, Arendt Hybertsson (de Groote) över skeppsgården och skrev under ett kontrakt för att bygga fyra skepp, två större med en köllängd runt 135 fot (41 m) och två mindre på 108 fot (33 m).

 När Vasa byggdes var hon tänkt att vara en symbol för Sveriges militära och politiska makt samt Gustav 11 Adolfs  auktoritet som krigarkung. Stora kostnader lades ner på att dekorera och utrusta skeppet. Hon var även ett av de största och tyngst bestyckade krigsfartygen i världen när hon byggdes och var utsmyckad med hundratals skulpturer i bjärta och levande färger.

File:Voyage of the Vasa Locator.svg

Karta över Vasas färd, från varvet (1) över slottet (2) där hon bestyckades och riggade till haveriplatsen söder om Beckholmen (3).

10 augusti 1628 beordrade kapten Söfring Hansson att Vasa skulle sätta segel på sin jungfrufärd mot ankringsplatsen vid Älvsnabben i Stockholms skärgård där hon skulle ta ombord soldater och proviant. Dagen var klar och stilla och den enda vind som blåste var en lätt bris från sydväst. Skeppet bogserades längs stranden till den södra delen av hamnen där man satte tre av de tio seglen, och skeppet började röra sig österut. Kanonportarna på nedre batteridäck var öppna och kanonen sköt salut när man började lämna Stockholms hamn.

Efter att Vasa hade kommit ur lä, fyllde en kastvind hennes segel och krängde plötsligt åt babord. Skoten släppte, och skeppet rätade upp sig när kastvinden passerat. Snart kom ytterligare en kastvind som åter tvingade ner skeppet på babords sida och den här gången krängde hon så kraftigt att vatten började forsa in i de öppna kanonportarna. Det inrusande vattnet gjorde att Vasas slagsida ökade och att barlasten blev förskjuten. Hon kantrade och sjönk på 32 meters djup, 120 meter från stranden på sin jungruresa utanför Beckholmen i Stockholms inlopp den 10 augusti 1628.

Överlevande besättningsmedlemmar klängde sig fast vid flytande bråte och de många närliggande småbåtarna som låg ute skyndade sig att undsätta. Trots deras insatser och det korta avståndet till land drunknade mellan 30 och 50 människor när skeppet sjönk enligt samtida rapporter.

--------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------

Varför sjönk regalskeppet Vasa ?


Efter några tidiga misslyckade försök att bärga henne på 1600-talet, glömdes Vasa i stort sett bort. Skeppets ungefärliga position förblev känd in på mitten av 1800-talet, men inga allvarliga försök gjordes för att bärga det.


 År 1956 lyckades amatörforskaren och ingenjören Anders Franzén ,tillsammans med dykaren Per Edvin Fälting, åter bestämma Vasas exakta position och efter flera år av marinarkeologiska utgrävningar och förberedelser lyftes  Vasa 

------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------

http://www.youtube.com/embed/P3OocA_GjiE 
Märkliga  marinarkeologiska fynd på  Vasa.

-----------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------   

File:Vasa Beckholmen 1961.jpg

 http://www.youtube.com/embed/pXMUqZHIxF8        Bogseringen till Djurgården:
 
Wasa har på många sätt blivit en populär och allmänt erkänd symbol för ett historieberättande om den svenska stormarkstiden och det tidiga skedet i utvecklingen av en europeisk nationalstat. Inom historia och marinarkelogogi har stora krigsfartyg från 1500-, 1600- och 1700-talen fått särskilt stor uppmärksamhet som upplevda symboler för en svunnen storhetstid inom den svenska historien. Bland dessa är Vasa det enskilt mest kända exemplet i Sverige ; fartyget har även fått stor betydelse internationellt. Idag har själva namnet Vasa blivit en synonym för sjunkna skepp som anses ha särskilt stor historisk betydelse, och dessa beskrivs och värderas i relation till Wasa
 

.


File:The Vasa from the Bow.jpg


Vasamuseet har producerat en dokumentär (i två versioner) om Vasas historia, bärgning och restaurering; den visas i museet och har släppts på VHS och DVD på 16 språk. Ett pedagogiskt datorspel, nu inne i andra generationen, har framtagits och används i museet och på dess hemsida för att förklara grunderna för skeppsbygge och -stabilitet under 1600-talet. Ett flertal kommersiella modellsatser och ett otal specialbyggda modeller av skeppet har tillverkats. 1991 tillverkades en färja i Tokyo med en kapacitet på 650 passagerare som en pastischreproduktion av skeppet. Vasa har också stått som inspiration för många konstverk, inklusive två förgyllda Disney-inspirerade parodier av de pilastrar som sitter på låringsgallerierna Eftersom Vasa är en mycket populär turistattraktion har skeppet blivit motiv på olika souvenirprodukter, såsom t-tröjor, koppar, kylskåpsmagneter och affischer. Kommersiellt tillverkade repliker av fynd från skeppet har också marknadsförts, såsom glas, tallrikar, skedar och till och med ett brädspel



Vasa 50 år på land, 30 milj besökare.   SVT 

-----------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------

http://www.vasamuseet.se/     Hemsidan.

-----------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------

http://www.youtube.com/embed/Y6zsMNbOvS0  

Vasas uppgång och fall ( förlisning ) bärgning och slutrenovering. 7 min  på Engelska.        

----------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------



 


Av tommy norum - Fredag 14 juli 07:00




Bildresultat för centrumhandel

Åmåls näringsliv rustar för slaget om Dalslandskunderna. När köpcentrumen Torp i Uddevalla och Överby i Trolllhättan tycks fortsätta växa, satsar Åmål på mysighetsfaktor och centrumhandel i stället. Valet är både politiskt och köpmannamässig , men frågan är väl hur realistisk är den ? 



Var fjärde butik kan försvinna inom åtta år spår experterna. Hur skall politikerna i Åmål möta den utmaningen när man i flera år satsat på att det är handeln som skall rädda kommunen där framförallt centrum varit fokus för våra politiker ?. Man har åkt utomlands för att få idéer att locka hit konsumenter att handla i Åmål

I stort sett i allt man satsar på som bluesen, turismen, centrum med aktiviteter som skall locka hit folk från andra kommuner där man tror sig att om besökare spenderar pengar i kommunen i varor eller tjänster så kan den rädda kommunen. Man har varit med i tävlingar som gett miljoner i gratisreklam ,trodde man, som skulle locka konsumenter till Åmåls Centrum. Man till och med köpte in en restaurang för 8 miljoner som kostar skattebetalarna ca 60 ooo kr / månad för att främja turism som en lockelse att få besökare att handla i Åmål. 

 Tyvärr får man väl säga att den strategin har för länge sedan visat sig inte fungera. Men de enda som inte verkat fattat detta är våra politiker och tjänstemän som fortsätter att gödsla skattemedel på projekt som man i slutändan tror skall ge Åmål ett lyft.

 Om nu det visar sig att experterna får rätt i den utveckling som redan tagit fart så får nog politikerna börja tänka om. Vi har satsat miljoner under åren på ett Centrum där fastighetsägarna har lobbat för att kommunen skall lägga ner skattepengar på aktiviteter för att göra Centrum attraktivt för att locka hyresgäster till lokaler som är så omoderna att de borde förbjudas att användas som affärslokaler. Det finns fastigheter där entréerna fortfarande har samma utseende till lokalerna som när de byggdes för över 100 år sedan. Inte chans för rörelsehindrade att kunna ta del av utbudet i många affärer.

 Att göra en ordentliga utvärdering  vad alla dessa  investeringar med skattemedel och bidrag man lagt ut till olika intressenter för att upprätthålla centrumhandel på en viss nivå gett för verkliga resultat det är man inte intresserad att ta reda på. Grundinställningen för våra politiker  verkar vara ,  jag vet inte och jag vill inte veta för då kan vi fortsätta som förut. Okunskap är makt för då kan man dölja konsekvenserna för den förda politiken.   

Gör en  inventering av förändringar i lokalbeståndet under en 20 års period och dokumentera förändringarna i utbudet där det kommer att visa sig att handeln fått stryka på foten för tjänsteföretag som frisörer, pizzerior och andra matställen innan ni fortsätter och ödsla skattepengar på centrum för att fastighetsägarna skall få sina omoderna lokaler uthyrda.

 Det faktum att vi går runt med alla världens varor tillgängliga i fickan börjar på allvar förändra både vårt beteende och förutsättningarna för handeln. Handelns utredningsinstitut, HUI, räknar med att upp till en fjärdedel av landets butiker för annat än mat försvinner fram till 2025, och talar om näthandeln som det största skiftet sedan snabbköpen ersatte handel över disk. E-handelns tillväxt har de senaste åren ökat kraftigt. Fram till år 2025 beräknas antalet fysiska butiker i Sverige, framför allt i glesbygden, att sjunka markant. Det visar en ny rapport som HUI Research har gjort på uppdrag av Svensk Handel.

 


Så vad skall våra politiker satsa på nu när det inte längre håller att argumentera för alla investeringar man budgeterat för att hålla en handel under armarna som troligtvis inom en snar framtid kommer att försvinna. Det lyft för kommunen som kommuninnevånarna blivit itutade från politiker och tjänstemän i decennier som skulle komma med alla satsningar den går vi fortfarande och väntar på.  

 

Och det där när man tar pulsen på tjänstemännen som varit aktiva för satsningen och ifrågasätter resultatet så får man till svar att om man inte satsat så hade kommunen varit i ändå svårare situation. Hur man nu kan veta det blir en fråga som blir obesvarad.

 

 

tn                  

 

 


Av tommy norum - Torsdag 13 juli 07:00





S/S Göteborg ankommer till Stenpiren i Göteborg

S/S Göteborg ankommer till Stenpiren i Göteborg

Bostadsområde Södra GuldhedenExteriör, punkthus. Lekplats och träd i förgrunden

Bostadsområde Södra Guldheden Exteriör, punkthus. Lekplats och träd i förgrunden

Tryckt text på kortet:

"Styrsö - Bratten."

Bostadshus i Johannesberg, Göteborg

Bostadshus i Johannesberg, Göteborg


Göteborg. Fartyg vid kaj längs Göta älv

Fartyg vid kaj längs Göta älv


Göteborg, Kungsportsbron

Göteborg, Kungsportsbron


Göteborg. Tre fiskare som tittar ut över hamnen och fiskebåtarna

Göteborg. Tre fiskare som tittar ut över hamnen och fiskebåtarna

Göteborg. Vy över Kämpebron.

Göteborg. Vy över Kämpebron.

Göteborg. Bostadsbebyggelse nära strandkanten vid Slottsberget

Göteborg. Bostadsbebyggelse nära strandkanten vid Slottsberget

Tre hamnarbetare tittar på Svenska Amerika Liniens passagerarfartyg M/S Stockholm på väg in i Göteborgs hamn

Tre hamnarbetare tittar på Svenska Amerika Liniens passagerarfartyg M/S Stockholm på väg in i Göteborgs hamn

Göteborg. En äldre kvinna som tittar ut genom ett öppet fönster

Göteborg. En äldre kvinna som tittar ut genom ett öppet fönster

Vy från Kungsgatan i Göteborg

Vy från Kungsgatan i Göteborg

Fiskehamnsrestaurangen, Göteborg

Fiskehamnsrestaurangen, Göteborg

Göteborg. Kvinna hänger upp tvätt utomhus.

Göteborg. Kvinna hänger upp tvätt utomhus

Göteborg. Poseidonstatyn på Götaplatsen

Göteborg. Poseidonstatyn på Götaplatsen


Av tommy norum - Onsdag 12 juli 07:00



Bildresultat för is sympatisörer Bildresultat för åmåls kommun

Vilken framtid kan vi förvänta oss i Åmål när man inom gruppen av invandrare hittar vapen som knivar basebollträ och kopior av maskingevär?  Kanske en tidsfråga när polisen stöter på en äkta kalassjikov när man är ute i tjänst?    

 

 

Man kan ju undra när man läser PD om beslagtagna falska maskingevär, knivar och basebollträ. Det vi kan konstatera utan att det skall behöva bli något tjafs i efterhand som centrumbråket  och bråk på biblioteket i stan i och med att nu pratar polisen klartext för en gångs men med risk väl att de får en åthutning av högsta polisledningen . Det är inom gruppen nyanlända man vid två tillfällen påträffat dessa vapen.

 

Att PD refererar till oro bland de inom samma grupp efter avslöjandet är en sak men oron bland de Åmålsbor som ser utvecklingen vart vi kan vara på väg i och med beslagen det verkar inte bekymra Journalisterna på PD det allra minsta. Vi vet att det finns radikaliserade sympatisörer i Åmål och sånt här späder naturligtvis på oron säger polisen. Men tydligen inte för Owe Rydh i PD..

 

Polisen verkar veta är en sak men är kommunikationen lika dålig till de socialmyndigheterna som i övriga Sverige, med andra ord helt obefintlig, när man tar del av Uppdrag gransknings undersökande journalistik i ämnet. Ingen kommun i hela Sverige hade en aning var de 1000 tals radikala IS sympatisörerna befann sig trots försäkran av politikerna och myndigheterna att det hela fungerar som tänkt och där kommunerna skulle sätta in särskilda åtgärder för de som låg inom riskzonen. Om det nu finns radikaliserade sympatisörer för IS i kommunen har polisen gett den informationen vidare till de ansvariga i kommunen så att de kan sätta in åtgärder för dessa grupper eller vad ? .     


Ingen tvekan om att Åmål ligger i riskzonen för att utvecklas till ett riskområde. Vi har tagit emot mer invandrare än de flesta  kommuner per capita, vi har en av Sveriges högsta arbetslöshet, vi har en stor bostadsbrist, vi har oförstående naiva politiker som tror att befolkningstillväxt av flyktingar är lika med en ekonomisk tillväxt med nya arbetstillfällen i en kommun med en av Sveriges högsta kommunalskatter. 

 

Vi bor i ett område som har en poliskår som till antal och resurser inte ens är värd namnet.     


 

  TN      

 



Det finns många frågor att ställa som signaturen här nedan gör i en kommentar på Bloggsidan. 

Fd Åmålsbo

Tisdag 11 juli 10:32

PD rapporterar att polisen i fredags tagit ungdomar som burit runt på ett soft air gun-vapen som såg ut som ett automatgevär av typen Kalasjnikov. Polisen hittade även basebollträ och knivar.

De här styckena i artikeln lämnar dock en hel del frågor:

"Vid båda tillfällena har vapenkopiorna påträffats inom gruppen av nyanlända, vilket fått andra inom samma grupp att reagera starkt.
– Det är stor oro i den här gruppen nu. Många har flytt undan krig och ser nu det här i Åmål. Vi vet att det finns radikaliserade sympatisörer i Åmål och sånt här späder naturligtvis på oron. Men förhoppningsvis har helgens insatser gjort att det nu lugnar ner sig. Vi har gjort flera husrannsakningar, säger Peter Torstensson."

"Radikaliserade sympatisörer". Sympatisörer till vad? Man önskar kanske att journalisten hade skött sitt uppdrag och ställt en del följdfrågor där, men de uteblev. Är det IS-sympatisörer som Peter Torstensson menar eller vilken grupp är det de beväpnade nyanlända sympatiserar med? Jag hoppas att tidningen gör en rejäl uppföljning på det här och även intervjuar säkerhetsansvarig på kommunen om vilken handlingsplan som

 

 

Presentation

Kalender

Ti On To Fr
         
1
2
3
4 5 6
7
8 9
10
11
12 13 14 15
16
17 18 19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
<<< Juli 2017
>>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik

Följ bloggen

Följ t-norum med Blogkeen
Följ t-norum med Bloglovin'

Frågerutan

33 besvarade frågor

Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se