Senaste inläggen

Av tommy norum - Fredag 14 juli 07:00




Bildresultat för centrumhandel

Åmåls näringsliv rustar för slaget om Dalslandskunderna. När köpcentrumen Torp i Uddevalla och Överby i Trolllhättan tycks fortsätta växa, satsar Åmål på mysighetsfaktor och centrumhandel i stället. Valet är både politiskt och köpmannamässig , men frågan är väl hur realistisk är den ? 



Var fjärde butik kan försvinna inom åtta år spår experterna. Hur skall politikerna i Åmål möta den utmaningen när man i flera år satsat på att det är handeln som skall rädda kommunen där framförallt centrum varit fokus för våra politiker ?. Man har åkt utomlands för att få idéer att locka hit konsumenter att handla i Åmål

I stort sett i allt man satsar på som bluesen, turismen, centrum med aktiviteter som skall locka hit folk från andra kommuner där man tror sig att om besökare spenderar pengar i kommunen i varor eller tjänster så kan den rädda kommunen. Man har varit med i tävlingar som gett miljoner i gratisreklam ,trodde man, som skulle locka konsumenter till Åmåls Centrum. Man till och med köpte in en restaurang för 8 miljoner som kostar skattebetalarna ca 60 ooo kr / månad för att främja turism som en lockelse att få besökare att handla i Åmål. 

 Tyvärr får man väl säga att den strategin har för länge sedan visat sig inte fungera. Men de enda som inte verkat fattat detta är våra politiker och tjänstemän som fortsätter att gödsla skattemedel på projekt som man i slutändan tror skall ge Åmål ett lyft.

 Om nu det visar sig att experterna får rätt i den utveckling som redan tagit fart så får nog politikerna börja tänka om. Vi har satsat miljoner under åren på ett Centrum där fastighetsägarna har lobbat för att kommunen skall lägga ner skattepengar på aktiviteter för att göra Centrum attraktivt för att locka hyresgäster till lokaler som är så omoderna att de borde förbjudas att användas som affärslokaler. Det finns fastigheter där entréerna fortfarande har samma utseende till lokalerna som när de byggdes för över 100 år sedan. Inte chans för rörelsehindrade att kunna ta del av utbudet i många affärer.

 Att göra en ordentliga utvärdering  vad alla dessa  investeringar med skattemedel och bidrag man lagt ut till olika intressenter för att upprätthålla centrumhandel på en viss nivå gett för verkliga resultat det är man inte intresserad att ta reda på. Grundinställningen för våra politiker  verkar vara ,  jag vet inte och jag vill inte veta för då kan vi fortsätta som förut. Okunskap är makt för då kan man dölja konsekvenserna för den förda politiken.   

Gör en  inventering av förändringar i lokalbeståndet under en 20 års period och dokumentera förändringarna i utbudet där det kommer att visa sig att handeln fått stryka på foten för tjänsteföretag som frisörer, pizzerior och andra matställen innan ni fortsätter och ödsla skattepengar på centrum för att fastighetsägarna skall få sina omoderna lokaler uthyrda.

 Det faktum att vi går runt med alla världens varor tillgängliga i fickan börjar på allvar förändra både vårt beteende och förutsättningarna för handeln. Handelns utredningsinstitut, HUI, räknar med att upp till en fjärdedel av landets butiker för annat än mat försvinner fram till 2025, och talar om näthandeln som det största skiftet sedan snabbköpen ersatte handel över disk. E-handelns tillväxt har de senaste åren ökat kraftigt. Fram till år 2025 beräknas antalet fysiska butiker i Sverige, framför allt i glesbygden, att sjunka markant. Det visar en ny rapport som HUI Research har gjort på uppdrag av Svensk Handel.

 


Så vad skall våra politiker satsa på nu när det inte längre håller att argumentera för alla investeringar man budgeterat för att hålla en handel under armarna som troligtvis inom en snar framtid kommer att försvinna. Det lyft för kommunen som kommuninnevånarna blivit itutade från politiker och tjänstemän i decennier som skulle komma med alla satsningar den går vi fortfarande och väntar på.  

 

Och det där när man tar pulsen på tjänstemännen som varit aktiva för satsningen och ifrågasätter resultatet så får man till svar att om man inte satsat så hade kommunen varit i ändå svårare situation. Hur man nu kan veta det blir en fråga som blir obesvarad.

 

 

tn                  

 

 


ANNONS
Av tommy norum - Torsdag 13 juli 07:00





S/S Göteborg ankommer till Stenpiren i Göteborg

S/S Göteborg ankommer till Stenpiren i Göteborg

Bostadsområde Södra GuldhedenExteriör, punkthus. Lekplats och träd i förgrunden

Bostadsområde Södra Guldheden Exteriör, punkthus. Lekplats och träd i förgrunden

Tryckt text på kortet:

"Styrsö - Bratten."

Bostadshus i Johannesberg, Göteborg

Bostadshus i Johannesberg, Göteborg


Göteborg. Fartyg vid kaj längs Göta älv

Fartyg vid kaj längs Göta älv


Göteborg, Kungsportsbron

Göteborg, Kungsportsbron


Göteborg. Tre fiskare som tittar ut över hamnen och fiskebåtarna

Göteborg. Tre fiskare som tittar ut över hamnen och fiskebåtarna

Göteborg. Vy över Kämpebron.

Göteborg. Vy över Kämpebron.

Göteborg. Bostadsbebyggelse nära strandkanten vid Slottsberget

Göteborg. Bostadsbebyggelse nära strandkanten vid Slottsberget

Tre hamnarbetare tittar på Svenska Amerika Liniens passagerarfartyg M/S Stockholm på väg in i Göteborgs hamn

Tre hamnarbetare tittar på Svenska Amerika Liniens passagerarfartyg M/S Stockholm på väg in i Göteborgs hamn

Göteborg. En äldre kvinna som tittar ut genom ett öppet fönster

Göteborg. En äldre kvinna som tittar ut genom ett öppet fönster

Vy från Kungsgatan i Göteborg

Vy från Kungsgatan i Göteborg

Fiskehamnsrestaurangen, Göteborg

Fiskehamnsrestaurangen, Göteborg

Göteborg. Kvinna hänger upp tvätt utomhus.

Göteborg. Kvinna hänger upp tvätt utomhus

Göteborg. Poseidonstatyn på Götaplatsen

Göteborg. Poseidonstatyn på Götaplatsen


ANNONS
Av tommy norum - Onsdag 12 juli 07:00



Bildresultat för is sympatisörer Bildresultat för åmåls kommun

Vilken framtid kan vi förvänta oss i Åmål när man inom gruppen av invandrare hittar vapen som knivar basebollträ och kopior av maskingevär?  Kanske en tidsfråga när polisen stöter på en äkta kalassjikov när man är ute i tjänst?    

 

 

Man kan ju undra när man läser PD om beslagtagna falska maskingevär, knivar och basebollträ. Det vi kan konstatera utan att det skall behöva bli något tjafs i efterhand som centrumbråket  och bråk på biblioteket i stan i och med att nu pratar polisen klartext för en gångs men med risk väl att de får en åthutning av högsta polisledningen . Det är inom gruppen nyanlända man vid två tillfällen påträffat dessa vapen.

 

Att PD refererar till oro bland de inom samma grupp efter avslöjandet är en sak men oron bland de Åmålsbor som ser utvecklingen vart vi kan vara på väg i och med beslagen det verkar inte bekymra Journalisterna på PD det allra minsta. Vi vet att det finns radikaliserade sympatisörer i Åmål och sånt här späder naturligtvis på oron säger polisen. Men tydligen inte för Owe Rydh i PD..

 

Polisen verkar veta är en sak men är kommunikationen lika dålig till de socialmyndigheterna som i övriga Sverige, med andra ord helt obefintlig, när man tar del av Uppdrag gransknings undersökande journalistik i ämnet. Ingen kommun i hela Sverige hade en aning var de 1000 tals radikala IS sympatisörerna befann sig trots försäkran av politikerna och myndigheterna att det hela fungerar som tänkt och där kommunerna skulle sätta in särskilda åtgärder för de som låg inom riskzonen. Om det nu finns radikaliserade sympatisörer för IS i kommunen har polisen gett den informationen vidare till de ansvariga i kommunen så att de kan sätta in åtgärder för dessa grupper eller vad ? .     


Ingen tvekan om att Åmål ligger i riskzonen för att utvecklas till ett riskområde. Vi har tagit emot mer invandrare än de flesta  kommuner per capita, vi har en av Sveriges högsta arbetslöshet, vi har en stor bostadsbrist, vi har oförstående naiva politiker som tror att befolkningstillväxt av flyktingar är lika med en ekonomisk tillväxt med nya arbetstillfällen i en kommun med en av Sveriges högsta kommunalskatter. 

 

Vi bor i ett område som har en poliskår som till antal och resurser inte ens är värd namnet.     


 

  TN      

 



Det finns många frågor att ställa som signaturen här nedan gör i en kommentar på Bloggsidan. 

Fd Åmålsbo

Tisdag 11 juli 10:32

PD rapporterar att polisen i fredags tagit ungdomar som burit runt på ett soft air gun-vapen som såg ut som ett automatgevär av typen Kalasjnikov. Polisen hittade även basebollträ och knivar.

De här styckena i artikeln lämnar dock en hel del frågor:

"Vid båda tillfällena har vapenkopiorna påträffats inom gruppen av nyanlända, vilket fått andra inom samma grupp att reagera starkt.
– Det är stor oro i den här gruppen nu. Många har flytt undan krig och ser nu det här i Åmål. Vi vet att det finns radikaliserade sympatisörer i Åmål och sånt här späder naturligtvis på oron. Men förhoppningsvis har helgens insatser gjort att det nu lugnar ner sig. Vi har gjort flera husrannsakningar, säger Peter Torstensson."

"Radikaliserade sympatisörer". Sympatisörer till vad? Man önskar kanske att journalisten hade skött sitt uppdrag och ställt en del följdfrågor där, men de uteblev. Är det IS-sympatisörer som Peter Torstensson menar eller vilken grupp är det de beväpnade nyanlända sympatiserar med? Jag hoppas att tidningen gör en rejäl uppföljning på det här och även intervjuar säkerhetsansvarig på kommunen om vilken handlingsplan som

 

 

Av tommy norum - Måndag 10 juli 07:00






                        

                     

                    



 

                               

Av tommy norum - Söndag 9 juli 09:15

 

 

Bildresultat för åmål förr  



Varför måste vi bo i fucking, jävla Åmål? Det var den replik som i slutet på 1990-talet satte den dalsländska småstaden vid Vänern på kartan för hundratusentals bio­besökare. Repliken levererades av en av de kvinnliga huvudpersonerna i Lukas Moodyssons prisade film Fucking Åmål.

Ja, varför måste man bo i Åmål ? Den frågan väcktes redan när staden började byggas 1640, under drottning Kristinas regeringstid. Statsmaktens svar var att Åmål, som fick privilegier tre år senare, skulle vara en bas för kontrollen av handeln i området.

Åmål blev en knutpunkt för den värmländska järnhanteringen. Härifrån slussades järnet vidare till utförselhamnen Göteborg, först via båt, men från slutet av 1800-talet med tåg.

Hamnen och båttrafiken är fortfarande viktiga för orten.

Våren 1639 beslutade regeringen, riksrådet, om en landsomfattande inspektion för att undersöka vilka möjligheter det fanns att grunda nya städer i landet, samt att utveckla de befintliga. Rikets ledning var inte nöjd med städernas bidrag till folkhushållningen och krävde uppryckning.

De olika regeringsmedlemmarna fick ansvar för var sitt område. Värmland och Dal tilldelades Gabriel Oxenstierna, justitieminister och riksdrots och bror till rikskanslern Axel Oxenstierna. Hans uppgift var att hitta en lämplig plats för en helt ny stad, gärna vid Byälven i västra Värmland. Men då kom man alltför nära Karlstad, och eftersom man inte ville störa handeln där föll valet istället på Åmål, en stor lokal marknadsplats.

Den nya staden skulle bland annat, i linje med Axel Oxenstiernas intentioner, fungera som en av flera merkantila ”förorter” och lokala knutpunkter i Göteborgs handelsnätverk. I februari 1640 fick landshövding Olof Stake besked från Stockholm att stadsprivilegier för Åmål var på gång och att han skulle uppmuntra folk att bosätta sig där. Det lyckades han bra med. Tre år senare, den 1 april 1643, utfärdades privilegium för Åmål stad.

Den unga staden drabbades dessvärre av kriget mellan Sverige och Danmark som bröt ut 1643. I januari 1645 besegrade en dansk truppstyrka en svensk rytteriavdelning och intog staden, som av okänd anledning började brinna. Det blev aldrig klarlagt om det var angriparna eller de svenska försvararna som var skyldiga.

Till en början var de flesta av Åmåls invånare sysselsatta inom jordbruket eller fisket, men så småningom fick stadsnäringarna större betydelse.

I en förteckning från 1649 nämns bland annat att det på orten finns fem bryggare, två tegelslagare och två skomakare. Krögaren Töres Persson var också trävaruhandlare. Den nya staden hade tuffa medtävlare i de etablerade städerna, och det krävdes både energi och strategiskt tänkande från stadsledningen för att Åmål skulle nå framgångar. Konkurrenterna gjorde sitt bästa för att svärta ner Åmåls rykte. I skrivelser från Vänersborg och Karlstad betecknas invånarna som ”horkonor, lymlar och hästskojare”. Även riksrådet funderade över stadens fortsatta existens.

Krisen för Åmål blåste över, men några år senare upprepade Vänersborgarna sina krav på att staden borde förstöras. 1664 kom dock ett kungligt beslut där det fastslogs att ”begge städernes privilegier skulle hållas oförkränkte”.

Mot slutet av 1600-talet började brukshanteringen blomstra kring Åmål, och en rad stångjärnsbruk etablerades vid sjöar och vattenfall. Staten delade ut smidesrättigheter och Åmål med omnejd fick rätt att producera motsvarande 735 ton järn, närmare tio procent av hela den kvantitet som landets smidescentrum Värmland stod för. En annan bas för handlarna i Åmål var trävaror, framför allt av furu. Både träet och järnet skulle transporteras till Göteborg, vilket lade grunden för den tredje viktiga näringsgrenen i Åmål, sjöfarten. Staden ligger vid en djup och skyddad vik av Vänern, och tillgången till virke för skeppsbyggnad var god.

Fortfarande i slutet av 1600-talet och början av 1700-talet levde flertalet handelsmän på gränsen mellan stadsnäringar och lantbruk. Åmål var en relativt obetydlig ort och 1720 uppgick den mantalsskrivna befolkningen till knappt 200 personer.

Om det första århundradet i stadens historia karakteriserades av striderna om handeln och handelsvägarna, kan man säga att epoken från 1750 till 1860 kännetecknades av eldsvådor och sjöfart. Den mest dramatiska händelsen i Åmål under andra hälften av 1700-talet var den stora branden 1777 då en tredjedel av alla byggnader förstördes.

En antydan om hur Åmål såg ut före stadsbranden kan man få i Carl von Linnés Västgötaresa som utkom 1746. Han passerade orten på vägen hem till Uppsala och tyckte den låg ”rätt vackert vid västra sidan av Vänern, eljest är staden liten och de mesta husen små”. En annan resenär som stannat till i Åmål var den tyske författaren, historikern och politikern Ernst Moritz Arndt som reste runt i Sverige 1803–04. Arndt noterade bara en sak i Åmål, nämligen att där fanns gott öl.

Det kanske hade att göra med den högkonjunktur staden fick uppleva vid tiden för Napoleonkrigen kring sekelskiftet 1800. Trähandeln fick ett uppsving, vilket gynnade ortens skeppsredare. De goda tiderna för sjöfarten lockade till sig en hel del sjöfolk, vilket starkt påverkade befolkningstillväxten. Stadens invånarantal steg från omkring 850 personer 1805 till närmare 1 100 personer tio år senare.

Välståndet som nu rådde inom Åmåls borgerskap gav återklang i livsföringen. Köpmännen bildade en aristokrati som umgicks flitigt med patronerna på de kringliggande järnbruken. Miljö och atmosfär var i viss mån densamma som den Selma Lagerlöf skildrar i romanen Gösta Berlings saga. Borgerskapet ägnade sig också åt musicerande och scenkonst, och 1848 öppnades den första teatern i staden.

Det var i Åmåls veckoblad som stadens invånare år 1846 för första gången kunde läsa uttrycket ”Alltid något, sa fan när han fick se Åmål”. Men tidningen förklarar inte hur det uppstod. Genom åren har olika teorier florerat om bakgrunden. En förklaring kopplas till Karl XIV Johan, tidigare Jean Baptiste Bernadotte. Vid ett besök i Åmål lär han ha sagt: ”Alltid något”. Jean ska sedan ha förvanskats till ”fan”.

1846 drabbades Åmål av en andra omfattande brand. Samtidigt skrotade statsmakterna skråväsendet och lättade på restriktionerna för handel på landsbygden. Åmåls stadsrättigheter utgjorde inte längre något skydd för näringslivet i staden. Lanthandlarna trängde på och i början av 1850-talet hade närmare femtio handelsbodar etablerats.

Stadens styrande förutspådde en dyster framtid för Åmål, men genom sitt gynnsamma läge vid Vänern och utmärkta hamn kunde man få kol – den nya tidens drivmedel för maskiner – billigt fraktat från Göteborg. Möjligheten för industrialisering låg öppen.

En milstolpe var 1879 då Bergslagsbanan drogs genom Åmål. Med järnvägen etablerades också en reparationsverkstad och lokomotivstallar i staden, vilka utvecklades till Statens Järnvägars huvudverkstad och centralförråd. Järnvägen har tillsammans med industrin och hamnen fortsatt att spela en betydande roll i Åmåls utveckling.

Efter den förödande branden 1901 fanns knappast något kvar av den äldre stadsbebyggelsen. Det nya Åmål byggdes i sten, men man behöll det gamla rutnätssystemet från stadens grundande. Stadsbilden i centrum karakteriseras i dag, förutom gatunätet, av den låga bebyggelsen och breda gator med alléer.

 

FAKTA: Fick stadsrättigheter 1643

LÄGE Åmål ligger vid Vänern och är den enda staden i det lilla landskapet Dalsland. Avståndet fågelvägen till norska gränsen är cirka fem mil. Genom Åmål går Europaväg 45.

stadsvapen Beskrivningen fastställdes 1938. Motivet går tillbaka på en teckning i privilegie-brevet från 1643. Vapenskölden visar en stadsmur, en kyrka och en fisk som simmar i vågorna.

STADSRÄTTIGHETER Närheten till Norge var ett viktigt skäl till att platsen började bebyggas 1640 och att Åmål fick stadsprivilegier 1643. Syftet var att styra upp gränshandeln med Norge och att förhindra handeln på landsbygden.

INVÅNARE Kommunen har cirka 12 300 invånare, varav omkring 10 000 bor i tätorten.



Tre kändisar från åmål

Ida Bäckman

Läraren, journalisten och författaren Ida Bäckman (1867–1950) var vän med Selma Lagerlöf och Gustaf Fröding – den senare ville hon gifta sig med – och skrev böcker om båda författarna (Mitt liv med Selma Lagerlöf respektive Gustaf Fröding och Gralsökaren). Hennes Frödingböcker blev mycket omdiskuterade. Ida Bäckmans lärargärning ledde till ledarbefattningar på skolor i Värmland, Skåne och Stockholm. Som journalist gjorde hon reportageresor i Sydamerika och Afrika.

Fritz Gustaf Sundelöf

Sångtextförfattaren Fritz Gustaf Sundelöf (1895-1974) inledde sin karriär på 1920-talet med att skriva åt Ernst Rolf. Han lär vara upphovsman till över tretusen texter och använde flera pseudonymer, mest bekant är Fritz Gustaf. Han samarbetade under en tid med skådespelaren Åke Söderblom och duon skrev flera visor tillsammans. Fritz Gustaf Sundelöf är också en av upphovsmännen till manuset för trettiotalsfilmen Sten Stensson Stéen från Eslöv på nya äventyr.



Göte Wilhelmson

Göte Wilhelmson (född 1929) har gjort det mesta inom musikområdet.

Han debuterade som dragspelare i radion som femåring och startade sin musikerkarriär på 1940-talet. Han var med i radioserien »Vårat gäng» 1945–48 och i Thore Erlings

orkester. Mellan 1954 och 1964 var Göte Wilhelmson kapellmästare i den egna orkestern. Han var under en period också inspelningschef på skivbolagen Philips/Phonogram och Karusell.

Att läsa: Åmåls historia I, före 1860 av Nils Hj Holmberg (1943) och Åmåls historia 1860–1970 av Allan Brangstad (1970).

Av tommy norum - Söndag 9 juli 07:00






Bönderna Måns och Göran Andersson i Selånger.(Göran Andersson finns på bild 1, 4 och 5. Måns Andersson finns på bild 2 och 3).

Bönderna Måns och Göran Andersson i Selånger.

Fru Gulli Andersson mjölkar.

Fru Gulli Andersson mjölkar.


En stor bildserie från Ungdomens vinterspel i Sundsvall 1953. Längdskidor, backhoppning (i Vidarbackarna vid LV5), utförsåkning samt prisutdelning.

Ungdomens vinterspel i Sundsvall 1953. Längdskidor, backhoppning

En serie bilder med motiv från Sundsvalls hamn. Lastning av båtar, båttrafik etc.

motiv från Sundsvalls hamn. Lastning av båtar, båttrafik etc

Stadsbussar i Sundsvall, interiör- och exteriörbilder.

Stadsbussar , interiör- och exteriörbilder

En serie bilder från verksamheten på Vita Bandets spädbarnshem, fotograferat för en broschyr. På bild två ses föreståndaren Anna Lilja till höger samt Elsa Rutbäck till vänster.

bilder från verksamheten på Vita Bandets spädbarnshem, fotograferat för en broschyr.

Lantbrukare Birger Landfelt vid ratten och lantbruksarbetare K Pettersson vid säckarna, Glädjen, nära Kungsängens gård

"Sädesbärgningen i full gång", Kungsängen, Uppsala 1953

Slåttermaskinskniv slipas.

Slåttermaskinskniv slipas.

Ryds Glasmästeri har en Volvolastbil som firmabil.

Ryds Glasmästeri har en Volvolastbil som firmabil.

Övrigt: Foto datum: 16/8 1956Byggnader och kranar

Lastbilskomfort 1958

Balingsta skola, Balingsta socken, Uppland 1955

Balingsta skola, Balingsta socken, Uppland 1955

Flickor och pojkar på GA-skolan spelar kula, kastar boll och hoppar hage på en vårslaskig skolgård 1950. På en av bilderna bakom den kulspelande pojken syns det numera rivna huset på andra sidan Skolhusallén, kvarteret Borgaren 6. Nu (2015) är tomten obebyggd och används som parkering.

Flickor och pojkar på GA-skolan spelar kula, kastar boll och hoppar hage på en vårslaskig skolgård 1950.

"Sista timmen, första skolåret". Från examen i klass 1H vid Falköpings folkskolor  1952


Av tommy norum - Lördag 8 juli 07:00


Regeringen vill i det längsta låta bli och utreda orsaken till de ökade sexualbrotten i Sverige. Man vill så länge som möjligt kunna med sin okunskap låtsas om att ökningen beror på allt annat än den ökade invandringen från länder med en helt annan sexuell kultur än vår egen. Man vill så länge som möjligt inte ge Sverigedemokraterna ytligare argument för sin kritik mot den förda invandringspolitiken.   



Bildresultat för ygerman


Grundinställnigen för Ygeman varför vi haft en kraftig ökning av sexualbrott i Sverige  är ” jag vet inte och jag vill inte veta.  Våra politiker vill  motarbeta sexualbrott med okunskap , där okunskap är makt så länge man kan dölja konsekvenserna att sin förda politik




Varför har våldtäkter ökat i Sverige från ¨från ca 1000 per år till nu ca 6000 . Denna ökning har skett de sista 10 åren ..Brås generaldirektör kallar det en fruktansvärd ökning. Tyvärr så vill inte våra kriminologer, eller kanske får inte för våra politiker, göra en djupstudie över situationen. Den senaste är 8 år gammal.

 

Våra politiker försöker i det längsta hälla verkligheten ifrån sig konsekvenserna av deras naiva invandrarpolitik med asylsökande från andra länder med en helt annan sexual kultur kanske är den största orsaken till ökningen. Den debatten vill man helst undvika och i stället skylla på att de utsatta är mer benägna att anmäla sexuellt ofredande. En sannolik orsak är också ett förändrat beteende av vanor där mera festande och rör sig i miljöer som festivaler och i hemmafester och är oftare i situationer med ökad risk för våldtäkter. 

 

2 rapporter från Brå 1996 och 2005 om invandrarbrottslighet när det gäller sexualbrott så redan i den första rapporten så fann man att invandrare hade en kraftig överrepresentation  med ett då med 8 % av befolkningen stod för 38% av sexualbrotten.  Där också särskilda regioner från Östafrika och Mellanöstern utmärkte sig i statistiken. Att sedan invandringen från just de regionerna kraftigt ökat sedan undersökningen borde väl en och annan ta sig en funderare över var utvecklingen av sexualbrott kommer ifrån,

 

Att man tex som festvalen i Kungs trädgården där 100% av de som blev anmälda hade invandrarbakgrund visar det sig när man granskat polisrapporterna. Den frispråkige poliskommissarien Peter Springare skriver på sin Facebook sida att i Örebro så har 6 av 10 anmälningar om våldtäkt en invandrarbakgrund.  Vid gruppvåldtäkter så har 10  invandrarbakgrund. Att sedan 15% av befolkningen har en sådan stor grupp som överreprepresenterade borde få en och annan politiker att börja använda de grå hjärncellerna

 

Det som i det längsta försökte tystas ner av polisen. och där media inte bemödade sig med något större undersöknings arbete för att inte gå Sverigedemokraternas ärende. I stället fokuserar sig man på meningslösa påstående som att det är män vilket ingen förnekar. Men inte ett ord om varifrån och vilken kultur man kommer ifrån. Feministerna vill gärna se mannen som den stora boven och vill inte se ökningen som en direkt följd av en ökad invandring från de länder som utmärker sig ha andra sexuella kulturer som anses som ett gigantiskt problem i de hemländer de kommer ifrån.

 

Att deras kulturella vanor helt plötsligt förvinner som feministerna tycks tro när de korsar den svenska gränsen är väl ett bevis på att man är ordentligt ute och cyklar i sina påstående om anledningen till att sexualbrottens ökning.  Men det är bara att konstatera att våra politiker vill leva i ovisshet om vad som händer i det svenska samhället när man inte beställer en undersökning av BRÅ varför vi har vi haft en sådan kraftig ökning av sexuellt ofredande de sista 10 åren. Är det den svenska mannen som så drastiskt har förändrat sitt beteende?  Är det en ökad anmälningsgrad eller är det den ökade invandringen från länder med en helt annan sexual kultur som står  för ökningen?

 

Men det är bara att konstatera att grundinställningen för våra politiker är ” jag vet inte och jag vill inte veta.  Våra politiker vill  motarbeta sexualbrott med okunskap , där okunskap är makt så länge man kan dölja konsekvenserna att sin förda politik.     

 

 tn

 

Inlägget är delvis en sammanfattning av  Peter Gudmundsons - SvD-  intervju med  Tino Sanandaji.   

 

https://www.svd.se/tino-sanandaji-den-mest-kansliga-fragan-man-kan-tanka-sig

Av tommy norum - Torsdag 6 juli 07:00


Licens Public Domain-märke - Fritt från kända upphovsrättsliga restriktioner (CC pdm)                     



Strandvägen i Karlstad 1964.

Strandvägen i Karlstad 1964.

Utsikt från Rudsberget i oktober 62.

Utsikt från Rudsberget i oktober 62  Fotograf Nils Möller  

Strandvägen i Karlstad 1964.

Strandvägen i Karlstad 1964.

Vy över Inre hamn tagen runt 1960.

Vy över Inre hamn tagen runt 1960  Fotograf L Ronge  

Studentfirande vid torget den 4 maj 1960.

Studentfirande vid torget den 4 maj 1960  Fotograf Nils Möller  

Karlstadsbild från 1960-talet.

Karlstadsbild från 1960-talet. Fotograf Kjell Rydahl  

Karlstads Yttre hamn i början av 1960-talet.

Karlstads Yttre hamn i början av 1960-talet. Fotograf Dan Gunner  

Fredricelundsskolan i mitten av 1960-talet.

Fredricelundsskolan i mitten av 1960-talet. Fotograf Dan Gunner  

På fotografisk vandring med Bertil Ludvigsson i 1960-talet. Kommentera gärna om du vet något om bilden.

På fotografisk vandring med Bertil Ludvigsson i 1960-talet.

Karlstadsbild från 1960-talet.

Karlstadsbild från 1960-talet.  Fotograf Kjell Rydahl

På fotografisk vandring med Bertil Ludvigsson i 1960-talet.

På fotografisk vandring med Bertil Ludvigsson i 1960-talet. "TV-kändisen Pekka Langer framför en rälsbuss vid järnvägsstationen".

På fotografisk vandring med Bertil Ludvigsson i 1960-talet. Kommentera gärna om du vet något om bilden.

På fotografisk vandring med Bertil Ludvigsson i 1960-talet.

Bild inifrån kvarteret Orren i Viken tagen 1960.

Bild inifrån kvarteret Orren i Viken tagen 1960  Fotograf L Ronge  

Bild från glasbruksområdet på Herrhagen tagen 1964.

Bild från glasbruksområdet på Herrhagen tagen 1964.

Tjärnet med stadsdelen Lamberget i bakgrunden ca år 1965.

Tjärnet med stadsdelen Lamberget i bakgrunden ca år 1965. Fotograf Dan Gunner  

Presentation

Kalender

Ti On To Fr
  1
2
3
4
5
6
7 8 9 10
11
12 13
14 15 16
17
18 19 20
21 22 23
24
25
26
27
28
29
30
31
<<< Augusti 2017
>>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik

Följ bloggen

Följ t-norum med Blogkeen
Följ t-norum med Bloglovin'

Frågerutan

33 besvarade frågor

Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se