Fimfoto: Olle Englund  1950 talet

SSÅV regatta 1941. Seglingsnämnden fr. vänster Folke Eklo, Gunnar Jakobsson, Erland Lindén, Sixten Andersson och Hilmer Sindsjö. 

Kungsgatan  på 20 talet. Husen till höger ersattes senare med  Stadshuset längst bort och Epa huset .

Till vänster har vi det som senare på 60 talet ersattes med Domushuset..

Här har vi motsatta sidan Kungsgatan vid ungefär samma tidsålder där nu Domushuset finns.

Det översta fotot är taget från hörnet Stadshotellet vid Kungsgatan där vi ser bensinpumpen skymta till höger i bild.

Trollhätte kanal är 82 kilometer lång varav 10 kilometer är grävd och sprängd kanal och resten är naturlig farled i Göta älv. Kanalen sträcker sig från Vänern  till Kattegatt. Nivåskillnaden från havet till Vänern, 43,8 meter, övervinns av sex slussar. Den första slussen i Lilla Edet har en lyfthöjd på 6 meter och de följande fyra slussarna i Trollhättan har en lyfthöjd på ungefär 32 meter. En grävd och sprängd kanal leder genom Trollhättan – ibland används "Trollhätte kanal" specifikt om den sprängda delen, Bergskanalen, och ibland också om Bergskanalen och dess anslutning norrut, Stallbacka kanal. Den sista slussen vid Brinkebergskulle i Vänersborg kommun lyfter ytterligare cirka 6 meter och kanalen Karls grav leder slutligen fram till Vänern via den lilla sjön Vassbotten.

.

Här ser vi hur området vid Trollhätte slussystem är uppbyggt .Vid den röda pilen på den översta  rödmarkerade leden 

ner till Göta älv är den äldsta delen av slussanläggningen , färdig år 1800.

Den senare delen som byggdes 1844 ligger parallellt (rödmarkerad)och mellan den första och den senaste utbyggnaden och går sedan via den gemensamma bassängen med 1916 års led via en slusstrappa ner till den nedre bassängen och sen via en slusstrappa parallellt med den första ner till älven.

På bilden syns 1844 års mellersta slussar och till höger de nedersta 1800 och 1844 års slussleder.De användes samtidigt  och trafikerades av ångbåtar, pråmar och segelfartyg . De större båtarna gick i slussleden från 1844 de   mindre fick ta den äldre och grundare slussleden. Fotot till höger taget ca 1860

Till vänster ligger den översta slussen i 1916 års slussled, den tredje och senaste slussleden här i Trollhättan. Den ersatte de båda äldre slusslederna. Slussarna styrs på elektrisk väg, medan de äldre manövrerades för hand.

De största  fartygen  som passerar är byggda för att precis passa in i slussarna.

Lastfartygen kan ta en last på 4000 ton vilket motsvarar 130 lastbilar med släp.

Motiv nedanför den översta slussen 1916 års led. Klädseln på damerna stämmer mer in på 30 talets mode så årtalet kanske man skall ta med en nypa salt.

Här finns de 3 kanallederna på den modell över slussystemet som finns att skåda på kanalmuseet. Den till höger 1800 års led,, i mitten 1844 års och  till vänster är 1916 års som fortfarande är still going strong där en förutseende ingenjörkonst i början på 1900 talet fortfarande står sig med bravur..

ca 5000 båtar, last och fritidsbåtar passerar slussarna årligen.

Hela området runt kanalen omgärdas med byggnader från sekelskiftet och sätter en prägel på området som ger intryck att komma tillbaka 100 år  i vissa avsnitt runt  kanalsystemet.

Stumfilm från Trollhättan av byggnaden av den senaste Kanaldelen 1915  ca 8 min

http://www.filmarkivet.se/sv/Film/?movieid=591&returnurl=http://www.filmarkivet.se/sv/Sok/?q%3d%26minyear%3d1890%26maxyear%3d1920

Invigningen av det senaste slusssystemet 1916 med kung Gustav V som förättare 

  Lite historia runt kanalen på ca 2.5 min

Ett besöksobjekt som var början till industrialismen och som bidrog till utveckling och välstånd i Vänerland. 

Ett idrottsreportage med Bengt Bedrup.

Tidningen Expressens stjärnfemkamp med skidkungen Nils "Mora-Nisse" Karlsson, motormästaren Varg Olle Nygren , fotbollsproffset Calle Palmér, simmarstjärnan Göran Larsson, stavhopparen Ragnar Lundberg, boxaren Ingemar Johansson och brottaren Bertil Antonsson.

Man kan undra varför reaktionen blev så stark när ryska bomplan övade anfall mot Sverige över Östersjön på intenationellt vatten. Var det för att skynda på investeringen för ett nytt försvar på Gottland eller ? Är det ett politiskt beslut för att lugna Gottlänningarna och skaffa arbetstillfällen till ön. För om någont tror att det skulle avskräcka Ryssland om de nu får för sig att vilja inta Gotland av någon anledning är väl en aning naivt. Ett totalförsvar som ite ens klarar av en veckas försvar, att då tro att det nya förbandet på Gottland skulle avskrävka Ryssarna är väl näst intill lika naivt som den invandrarpolitik som förts och som vi nu ser resultat av i landet. 

På 1970 och 80 talet var det inte tal om flygsäkerheten utan här provocerade Svenska flygvapnet Sovjetunionen utan  en tanke på vad som skulle ha hänt om man varit orsak till en flygolycka orsakat av en svensk pilot. Det är tydligt att kompetensen hos våra militärer kanske inte var den allra bästa med tanke på vilka konsekvenser det skulle ha fått vid en olycka.          

Unika bilder: Svenska stridspiloternas fotokrig med Sovjet i Svd

Tidigare hemliga bilder visar svenska Viggen-piloters våghalsiga fotokrig mot sovjetiska flygplan under kalla kriget. Piloternas egna bilder, tagna med vanliga handkameror, visar hur de flög bara meter ifrån de sovjetiska planen över Östersjön.

– Jag gapade när jag såg bilderna måste jag erkänna. Att man var så djärv, det kunde jag inte föreställa mig, säger Thomas Magnusson.

Bilderna är publicerade i boken ”Svenskt flyg under kalla kriget” som är framtagen av Flygvapenmuseum tillsammans med Medströms bokförlag.

Här en Viggen fotat från ett ryskt flygplan

 En Viggen  fotat från ett ryskt transportflygplan

En viggen som flygersom flyger jämsides ett sovjettplan 1987

En j-35 Draken passerar snett under ett ryskt transportplan.

Här har vi en serie bilder som Viggenpiloterna fotat från en handkamera.

Med handkameror skickades piloterna upp för att fotografera planen för att de sovjetiska förbanden skulle kunna identifieras. Likt många övriga svenskar var förmodligen många av de piloterna omedvetna om syftet med övningarna, skriver författarna.

Piloternas bilder användes sedan tillsammans med FRA:s signalspaning och radarunderrättelsetjänstens filmade radarbilder av den svenska underrättelsetjänsten för att kunna förstå de sovjetiska förbandens avsikter i Östersjöområdet.