SvD KULTUR

BERGLINS SÖNDAG

SvD INSIKT gör en djupdykning bland skolor runt om i världen för att hitta den optimala skolan med en bra kunskapsinlärning.

Klaes Häggström -Folkpartiet- har i en insändare tyckt att Lärarna i Åmål skall få åka till Finland för att ta del av deras utlärningsmetoder för en bättre skola.

Frågan är väl om man inte skulle åka till London i stället som SvD gjort när man i den tuffaste stadsdelar hittar en skola som ligger i topp i skolresultat och där lärarnas förmåga att lära ut,  rektorns förmåga att leda skolan rätt, varit det väsentliga i uppgången.

Från att varit problemskola där 75% av eleverna inte talade Engelska hemma  och där de hade svaga språkkunskaper när de kom till skolan så har man lyckas att vända trenden.

Här hemma så ropar lärarfacket för högre lön med mer resurser som en del av lösningen. I England så stängde man skolor, rektorer sparkades och lärare utvärderades . Pressen på lärare var och är stenhård . Den som inte håller måttet åker ut. En stenhård kontroll från skolinspektionen, kolleger och rektorer pågår ständigt för att hålla uppe standarden på undervisningen..

Här godtogs inga ursäkter. Från att varit problemskolor med bråk och stök så har och legat i botten i statistiken så ligger man långt över genomsnittet i England..

Här i Sverige är lärarfacken bedrövade att de får ge betyg för att det inskränker på deras dyrbara tid i onödan .

I England  är höga förväntningar med ett system där man mäter exakt hur alla elever utvecklas. Man gör kurvor- ser man en kurva dippa så går man in och gör åtgärder. En elevs bakgrund får aldrig vara ett skäl för att det inte går bra.

Här mäts kunskapsnivån hos alla elever när de börjar och när de slutar skolan för att kunna avgöra om en skola skall kunna förbättra elevernas kunskapsinlärning.

Lärarna sätter inte själva betygen utan här är det istället prov över hela landet som avgör vilken nivå en elev ligger på.. Ett system som både avslöjar elevens och lärarens kapacitet att ta emot och lära in kunskaper.

I den Svenska skolan så går det fortfarande elever ur skolan utan att kunna läsa och skriva på ett godtagbart sätt och utan att det har satts in åtgärder under alla skolåren för att komma tillrätta med problemen.

Att inte lärare med skolledningar skäms att i sin gärning inte anser sig ha skyldighet att följa skollagen. På grund av vad. ?

Bekvämlighetsskäl eller att man har inte rätt kompetens för sin uppgift och där konflikträdda rektorer gömde sig på sitt kontor utan att ingripa.

Så frågan kanske är att vi har för dålig kompetens bland lärarna , bland rektorer och bland skolpolitiker som inte är kapabla att styra upp disciplin, se till att lärare som inte passar , som har svårt att hålla en godtagbar disciplin eller har svårt att följa upp elevernas kunskaper får se sig om ett annat arbete innan man totalt förstör den Svenska skolan..

Ett system där elevernas kunskaper kommer i första hand inte lärarnas och rektorernas rätt att behålla ett arbete som de är odugliga i att sköta.

Tyvärr så har flumskolan fortsatt där många gånger det är eleverna som bestämmer var ribban på disciplinen skall ligga, inte lärare och skolledning i många skolor runt om i Sverige.

Men har man varit med att skapa en skola där disciplin och kunskaperna kommit på skam , där man varit livrädd för att ge skriftliga betyg för man är rädd att såra eleverna, där man tror att statusen för lärare med högre lön är en förutsättning för en bra skola , där man i åratal struntat i när eleverna går ur skolan utan de kunskaper som är ett måste för att kunna gå vidare i livet . .Blir Inte lätt att vända en sådan skuta på rätt köl utan en total utrensning av de  lärare , rektorer, och okunniga politiker som infört vår flumskola och som visats sig inte kan leva upp till sitt ansvar att förmedla sådan kunskaper som man enlig skollagen är skyldig till...

not : Inlägget är ett led i skoldebatten om Sveriges ställning på skolområdet och hänför sig inte specifikt till Åmål.

.

Fjällbacka

 

 

Fler bilder från Säffle

Klicka här nedan 

  Polisstation och bibliotek 2015

  

Så här såg det ut fram till 1960 talet

Här har vi gårdsplanen

flygfoto från 1940 talet över kvarteret

Här har vi kvarteret i den nedre delen av bilden sedd från plantaget i  början på 1900 talet. Vi ser det gamla stadshotellet till vänster som brann ner i början på 1900 

Vet inte om man skall skratta eller gråta när man läser PD:s reportage om den konsult som i sin roll som  näringspolitisk chef för fastighetsägarna kommer med förslag för att få kommunerna att växa .

Orter som vill växa måste i första hand attrahera människor, inte företag , var Rudolf Antoni föreläsare på Stadshotellet budskap för ett 50 tal intresserade .

Här sitter det en hoper hänförda politiker, kommunala tjänstemän , affärsinnehavare och fastighetsägare och insuper intryck från en representant för fastighetsägarna hur Åmål skall fås att vakna ur den törnrosa sömn som pågått de senast trettio åren.

Nog borde väl någon i församlingen varit så verklighetsorienterade och informerat Rudolf Antoni om att det han föreslår har Åmåls kommun gjort med satsningar på flera hundra miljoner de senaste trettio åren utan att det gett något resultat.

Bullskit det är väl slutsatsen till en sådan analys när vi ser hur Åmål gått på den minan i tron att det skulle lyfta kommunen .

Vi har mötesplatser som bibliotek, ishall, slalombacke, badhus , en av Sveriges finaste golfbana, konstsnö för skidåkare, vi har tennishall med utebanor, vi har badplats i närheten av centrum, vi har närheten till vatten och skärgård, vi har både gästhamn och båthamnar till våra fritidsbåtar, vi har ridhus, vi har travbana , vi har bollhall , billiga bostäder, vi har bra skolor, vi har både bluesfest och bokdagar, vi har fiskevatten precis utanför knuten som bjuder på alla sorters insjöfiskar, vi har en fin natur , Vi uppfyller i stort sett alla dessa kriterier för att locka hit medborgare, men tyvärr så saknas de arbetsplatser som Rudolf Antoni tror skall dyka upp bara man satsar på mötesplatser och medborgarnas trivsel. 

Så det där med att locka hit människor med mötesplatser och upplevelser som i sin tur skall locka hit nya företag det stämmer inte på Åmål och frågan är väl om det överhuvudtaget stämmer på någon kommun i Sveriges glesbyggd.

Rudolf Antonis råd till fastighetsägarna är att investera i Åmål. Men på det örat vill inte våra fastighetsägare höra när vi ser att en del av deras uthyrda affärslokaler har entréer till lokalerna som ser ut på samma sätt som i början på 1900 talet och stämmer dåligt överens med en anpassning till de kunder som har rörelse problem.

Jag vet att kommunen under en massa år har investerat mer per invånare än de flesta andra kommuner i Sverige på kultur och fritid i hopp om att det skall utveckla Åmål i en positiv riktning.

Gjort det som går att göra för att få kommunen att växa i tron att bara medborgarna får mötesplatser så löser det sig . Men med facit i hand så kan vi konstatera att den utveckling blev dålig ekonomi, hög arbetslöshet, hög kommunalskatt, dålig infrastruktur och de enda nya medborgarna blev flyktingar som blev placerade här med förhoppning att kommunen skall lyckas ordna ett arbete åt dessa i framtiden. 

 Vi kan konstatera att vi i många år levt över våra tillgångar utan att någon av våra valda politiker reagerat.

Frågan är väl när fastighetsägarna också skall ta sitt ansvar och anpassar sina lokaler till alla i samhället. Trots alla dessa investeringar i Åmål med skattepengar för att få medborgarna att trivas så fortsätter fastighetsägarna att utarma Centrum med uthyrning till hyresgäster som ligger lång ifrån det vi kallar traditionell handel och som enligt dem själva är så viktigt för ett levande centrum.

Det räcker nu med centrumsatsningar med kommunala pengar. De har bevisligen bara ökat utflyttningen av traditionella handelsplatser från Åmål.  Med butiksentréer som hänför sig till i början på 1900 talet i många fastigheter och som utestänger en stor konsumentgrupp som har ett rörelse handicap är kanske inte det man förväntar sig av en grupp fastighetsägare som själva lobbar för att andra skall satsa medan de själva håller hårt i plånboken för att uppnå målet .

Så ta dessa konsulter, som åker runt i Sverige sponsrade av fastighetsägarna för att få kommunen att satsa pengar för att inte deras investeringar i centrumfastigheter skall komma på skam , med en nypa salt.

De har bara en uppgift, att med alla medel till buds få kommunerna att satsa pengar för att inte fastighetsägarna skall förlora på sina investeringar i centrumfastigheter. Och hur vore det att någon gång också ta en titt i backspegel och analysera vad alla dessa skattepengar gjort för nytta. Så det där med att hälla pengar på gatan utanför,för där gör de mest nytta, den intelligenta analysen som Rudolf Antoni stod för kanske säger en del om trovärdigheten i den analys han överförde till åhörarna för att få Åmål på fötter. 

 Åmål 300 år 1943