Det här inslaget var infört i bloggen 2012.

Här växte grundaren upp till en av Sveriges viktigaste industrier från 1800 och fram till våra dagar.

I Värmskog  i Grums kommun finns ett litet museum över denna man.  

Ericsson var son till hemmansägaren Erik Ericsson (1804-1858) från Vegerbol i Värmskog, och Maria Jonsdotter (1810- före 1859) från Mosterud i Stavnäs socken . Han föddes i Värmskog, mellan Grums och Arvika, och växte upp i den lilla byn Vegebol. Hans födelsehem är idag museum. Då Ericsson var elva år avled fadern och han var tvungen att börja arbeta.

 År 1867 flyttade han till Stockholm där han tog arbete vid Öller & Co, som huvudsakligen tillverkade telegrafutrustning. Efter 6 år ( 1873) fick han tack vare sina färdigheter stipendium för att utbilda sig utomlans där han bland annat arbetade hos Siemens och Halske.

Då Ericsson 1876 återvände till Sverige grundade han och en kamrat  Öller & Co,  en liten mekanisk verkstad. De höll till i ett före detta kök på omkring 13 m². Detta var samma år som Bell tog patent på Telefonen (som senare visade sig ha uppfunnits av Antonio Meucci flera år tidigare).Redan i slutet av 1876 blir lokalen för liten för Ericsson och hans kompanjon Carl Johan Andersson, som flyttar till Jakobsbergsgatan 23 B.

Bara något år senare utnyttjade Ericsson att Bell hade avstått från att göra sitt telefonpatent giltigt för de nordiska länderna, och startade tillverkningen av telefonapparater, vilket skulle bli den huvudsakliga verksamheten.

Snart började man tillverka sin egen variant av telefonen. Ericssons företag började växa ordentligt, till vad vi idag känner som Telefon AB L.M Eriksson.

Den av Ericsson 1885 tillämpade mikrotelefonidén, en mikrofon kombinerad med hörtelefon, gjorde hans namn berömt inom telefontekniken. Efter ett antal förbättringar patenterades mikrotelefonen 1895. 1896 lät han ombilda sitt företag till aktiebolag.

 Sin fru Hilda träffade han när han var ute på promenad och fick höra orgelmusik i ett hus.

Eriksson som var känslig för toner gick in i för att förklara för organisten, som var Hilda, att att orgeln var ostämd och på den vägen blev det. Lars Magnus  Ericsson gav sin hustru en ny orgel som bröllopspresent , den orgeln finns nu Värmskogs kyrka.               

 Museet i Värmskog innehåller i flertal  av Erikssons telefon modeller och instrument från sekelskiftet .

Ericsson lämnar bolaget 

År 1900 drog sig Ericsson tillbaka från företaget; han var då 54 år gammal. Han behöll sina aktier fram till 1905, då han sålde dem. Några år tidigare (1895) hade han redan köpt Alby gård  vid Albysjön i nuvarande Botkyrka kommunn, här skulle han bedriva ett mönsterjordbruk.

I december 1909 kallades Ericsson av Stockholms högskola till filosofie hedersdoktor , vilket han avböjde med motiveringen , då mitt medvetande ej kan överskyla mina bristande förutsättningar för ifrågavarande hedersbevisning".  

På ålderns höst lät Ericsson bygga Hågelby gård i Botkyrka kommun, dit han sedan flyttade. Gården finns fortfarande kvar och är i dag en upplevelsepark.

Lars Magnus Ericsson avled på eftermiddagen den 17 december 1926 i sitt hem Hågelby gård i Tumba efter en hjärnblödning . Han begravdes i det sydvästra hörnet på kyrkogården vid Botkyrka kyrka, söder om Stockholm. Hans grav är inte utmärkt med någon gravsten.

Familj 

• Älsklingssonen "Lelle", Lars Magnus Ericsson jr. (1892-1921).
• Hustrun Hilda Carolina Ericsson född Simonsson (1860-1941).
• Dottern Anna Giertz, född Ericsson (1881-1967).
• Lars Magnus Ericsson var morfar till biskopen Bo Giertz.

Ett besöksobjekt  som belyser industrialismens intåg i det Svenska samhället och som sakta men säkert tränger ut befolkningen från landsbygden för att arbeta i fabrikerna i städerna. En utveckling som fortfarande håller på och där resultatet nu är att för första gången i mänsklighetens historia  finns mer folk som bor i våra städer än på landsbygden.  En utveckling som vi som bor i Dalsland blir påminda om varje år  som statistiken kommer om befolkningsutvecklingen i landskapet