Där sillen och badgästerna stimmar ...  (1953)

http://www.filmarkivet.se/sv/Film/?movieid=667&returnurl=http://www.filmarkivet.se/sv/Sok/?q%3d%26minyear%3d1950%26maxyear%3d1965    

  Åmål förr, hur det såg ut för hundra år sen. 

Flygbild 1936

.

S.Ågatan runt 1910....................................1960-70.
 

   .

Rådhuset som revs på 60 talet och ersattes med biblioteket. Till höger ser vi S. Ågatans hus runt 1900 och som som revs på 70 talet och ersattes med  polishuset.

Här ser vi gårdsmiljön hos de fastigheter som ligger längst S.Ågatan runt 1920.

..

Kyrkogatan där vi har rådhuset till höger runt år 1900...S. Ågatan till vänster med Strands snickerier 1918

..

        S.Ågatan till vänster i kortet, taget från Kungsbron 1936

Kyrkogatan efter rådhuset och fram till Hjeltegatan.  ( 1930 tal )  Hörnhuset vid Hjeltegatan-Kyrkogatan där nu Stadshuset finns.

Jössefors AB hade bildats redan 1880, och när det år 1917 förvärvades av Billeruds AB bestod verksamheten av ett träsliperi och ett sågverk Träsliperiet ersattes av ett  Pappersbruk 1921, efter en förödande brand året innan. Vid Jössefors bruk kom flera nya innovationer inom massatillverkningen att experimenteras fram. Exempelvis blekning med syrgas, något som fortfarande tillämpas vid sulfatmassafabriker i hela världen. På 1940-talet arbetade 350 personer vid bruket. Jössefors var dock för litet för att kunna klara sig i den hårdnande konkurrens som slog ut de mindre anläggningarna. I mars 1969 lades verksamheten ned vid bruket, som då hade 200 anställda. Två år senare revs fabriken. En minnestavla uppsattes på platsen 2005.

Jössefors bruk

Det som blev kvar av den storslagna industrisattsningen är den herrgård som står som ett monument över då tidens träpatroners sätt att visa sin rikedom på .

http://www.youtube.com/watch?v=j3ohJwEhGXU

Lennart johansson , fastighetskung i Arvika , nuvarande ägare som framför sina framtidsplaner för herrgården

Jössefors Herrgård hur den såg ut på 1930 talet

Hamnen 1940

Vattentornet nybyggnad 1914

1950 tal

.

            Arvika hamn, ny stationsbyggnad för stambanan  1871  

Ångare  Glafsfjorden som trafikerade  byälven ner till Vänern på 1900 talet 

1900

1930 tal ?

.

 1910-20 ?                               1950 tal

1960-70 tal

.

..

Korten tagna runt 1958 det högra taget från egen kamera vid gamla hamnkranen  som är på piren i flygfotot. Holländsk båt lastar virke från Högvaltasågen.

Här lägger Jössehäringen till vid gamla hamnkran  i början av 1900 talet

Sundspojkarnas bogserbåt var ofta en syn på Glafsfjorden under 50 talet dragna timmerlänsor till sågverken runt sjön.

.

Gladisvall en passargerarbåt som på 1950 talet körde turister på Glafsfjorden 

Tankbåtarna gjorde täta besök på 60-80 talet till Ahlmarks oljedpå 

http://www.svtplay.se/klipp/161186/ishockeyvarldsmastare-1957                             

Flygtur på Åmålsviken ett uppskattat nöje i mitten på 1940 talet.

..

1950 tal 

Torggatan runt sekelskiftet 1800-1900 före den stora branden som var 1901

  2011

Efter en och en halv månads vistelse vid Glafsfjorden där Noblesse (vår segelbåt) varit ankrad utanför vårt fritidshus så närmar sig tidpunkten för hemresa. De som har följt med i bloggen fick ju informationen att resan till Glafsfjorden inte var helt utan missöden. Efter att ha lagt kursen på fel sida i farleden vid  E-18 bron strax före Nysäter så skalade jag av intrumentgivare, topplanterna på masten vid bron. Glafsfjordens vatten har en tendens att variera i vattenståndet där det kan skilja decimeter på en fjortondagarsperiod.

 Under den sista veckan i Juli så var vattenståndet stigande och det fanns risk för att vi inte skulla kunna transportera båten ner till Vänern. Helt plötsligt så sjönk vattnet under veckan till en nivå som borde göra en färd ner under broarna säker. Vi förberedde färden jag och min hustru till nästkommande dag när vi konstaterat  att nivån  var stigande igen.

Skasåsbron som är den första bro att passera gick utan problem. Vi närmade oss E-18 bron, den som ställde till det sist.

Med kunskap om att vattennivån nu var en aning högre så fanns det en spänning i luften, skulle vi klara att gå igenom. 50 meter från bron så larmade motor om för hög temperatur. Vad i helvete, här har man kört motorn under åtskilliga  timmar och så händer det precis före den passage som man var mest rädd för på resan. Jag stoppade motor min hustru fick ta över styrandet där strömmen förde oss närmare bron. Efter att ha konstaterat felet så lossnade motorrumsluckan och slog med en duns emot mitt huvud. Själv kände jag ingen smärta men gav min hustru en mindre chock när jag tittade upp, blodet rann efter ansiktet, hela håret var nerblodat.

Och inte nog med detta, bakom kom en stor motorbåt och avsåg att passera oss straxs före den bro som var så kritisk, skulle vi gå under eller inte. Vi gled sakta mot brospannet tätt intill farledsmarkeringen för att komma så nära den högsta punkten på bron, 5 meter före bron passerades vi av motorbåten som utan att sakta ner drog upp ett svall som gjorde att båten kom i gungning precis när vi passerade brospannet. Det gick bra, vi kom igenom, vi satte segel på Harefjorden, jag lagade motorn och blev sen omplåstrad för min huvudskada vilket visade  sig inte vara så omfattande som blodflödet skvallrade om.