Här fortsätter en ynglings nerskrivna skrifter, PA Edgren , om livet i Åmål i 1800 talets början.

Bearbetat av Bruno Svedäng  och utgiven i bokform med titeln - Resan genom livet.   

Vinterresa till Fredrikshald i  Norge 1818

Slädföret var präktigt och vi tågade av Västerut förbi Forsbacka bruk, Käppenäs och  Hesselskogs prästgård till Skåpafors sågverk samt sedan till Gustavsfors järnbruk. Där tillbringade vi natten hos inspektor Bergman vars hustru tjänat som piga i Åmål.

Ett besök av främlingar i en byggd utan sommarvägar och kommunikationer än belägna fjällsjöar .

Då brukspatronen Ander Åberg, som bor i Åmål ej mer än högst 2 gånger om året besöker sitt bruk så är främmande så mycket mer välkomnare.

Haldens fästning 1890

Över  Lelången  och längst Stora Lee kom vi fram till gränsen  vid  Solhems tull . På eftermiddagen ankom vi till Böns Gästgiverigård i Norge och var nu på en väg anlagd och befaren väg som i jämn sluttning gick ner till  Fredrikshald. Den vackra staden med den väldiga fästningen med sina stora och vitt utsträckta höga vallar , varest överallt framlyste de röda posterna med sina i solljuset glittrande gevär.

Ännu rådde djupt hat hos norska folket mot allt svenskt.

..

Halden i slutet på 1700 talet

Efter några dagars uppehåll återvände vi hem samma väg som vi kommit, och jag var ej lite stolt bland de andra  åmålsgossarna  att redan ha fått göra en utländsk resa.

Vi medförde hem i våra två slädar en hel hop kontrabandsvaror av socker, kaffe, och specerier, som i Fredrikhald köptes för två tredjedelar av vad de kostade i Sverige. Några vänliga ord och en liten dusör till tullaren lämnade oss genast fri passage vid tullstationen.

Ett sådant litet obetydligt lurendrejeri var ytterst vanligt under vintertiden, och medförde sällan någon risk och en stor del av Åmålsborna tog sina behov av specerier denna väg.

Emellertid säges det att brukspatron E.G Ekerman på Forsbacka , som var särdeles högmodig. Önskade bli omnämnde i tidningarna när det var så att alla som  passerade tullen måste uppge namn och titel som då de betydligare personerna sen kom in i tidningarna vilka gränsen passerat.

Brukspatron  Ekerman på Forsbacka bruk som nattetid passerade gränsen  ville inte frångå chansen  att bli omnämnd i tidningen, bultade utifrån på fönstret  till vaktstugan under yttrande “ Jag vill blott ge tillkänna att brukspatron Ekerman passerar här förbi “  Tulltjänstemannen , förargad över att bli störd i sin ljuva sömn, kom ut, gjorde en sträng visitation vilket utmynnade i att varor beslagstogs för mer än 100 riksdalers värde. Ekermans betjänt fick emellertid ikläda ansvaret och brukspatron själv slapp att bli på annat sätt än att han önskat utpekat i tidningen.,

Pehr Adolf Edgren 1802-1891

Vad åt man på i början på 1800 talet ?

PA Edgrens skrifter som i bokform sammanställts av Bruno Svedäng  berättar vika matvanor som var vanligt i början på 1800 talet i det Edgrenska huset som var Borgmästargården ( vågmästargården).

PA Edgrens fader Gustav Edgrens  ( 1757-1840)  yrke  var bonde men som komplement posttjänsteman ( 1796-1817) med 4 postturer i veckan, två uppgående och 2 nedgående.

Utom köksgårdar och fruktträd i staden med kordlotter på Arvidslycka, Myrbacka, Kohagen, Långlotterna, Kotten, norra och södra Rösen samt Ilern, alla lagda i ordentliga cirkulationsbruk och mycket bördiga. Denna tämligen betydande jordareal gav tillfälle att föda 3 hästar, 9 kor och 12 får samt 4-5 svin och mycket höns, ankor och kalkoner.

Tjänstefolket bestod av torpare Magnus, en drängpojke, en ladugårdspiga, en köks och innerpiga.

Ett normal kost utgjorde sädesfödan Havre huvudbeståndsdelen.

Teckning Jan Sagle  

Dagen började kl 5 på morgonen med en sup och en fjärding blandbröd, bakat av hälften råg och hälften havre . Om vintern drängarna skulle ut i ottan och tröska vid lykta, fick de istället för brännvin ett kvarter varm dricka till brödet.

Kl 8 serverades ett stort fat havremjölsvälling, kokt med tämligen litet mjölk, och halvtjockt torrt havrebröd.  

Om Helgdagar ficks ingen frukost och dagermålet bestod av en halv sill och en spilkum mjölk med havrebröd.

Middagar bestod av i vardagslag av havremjölsgröt och sur mjölk om sommaren, och under den kalla årstiden av välling med saltsoppa som eftermat, en bit salt kött eller fläsk, samt ärtsoppa.

  Teckning Jan Sagle

Söndagsmiddagen bestod av Kål med eftermat eller köttsoppa med soppköttet.

Till aftonvard om sommaren en fjärding blandbröd med dricka och till kväll åter välling samt om Söndagarna potatis med sill och dricka. 

Av denna synes magra diet var våra karlar starka, högväxta och kraftiga skriver Edgren.

1812 blev det missväxt och det blev brist av mat i hela orten, då vinter kom tidigare än väntat  och då havren skulle inköras störarna på åken var insnöade så de måste skottas fram. Härefter inträffade brödbrist i hela landet och på kommisarieatet order om att kronomagasinet,, som var stadens gamla kasserade kyrka, till folket avyttra en mängd gamla knallar bland proviantförrådet. 

Teckning Jan Sagle 

Not. Edgren redovisade den vardagliga mathållningen där familjen ägnade sig mycket med  fiske  liksom slakt till helgmat som gav en viss variation i kosten.

Lunnegatan

  Bild nr 6

 Lunnegatan 1 byggt troligtvis under 1700 talet nedanför det så kallade Säfflehuset, numera parkering och hyreshus i kvarteret Viken sen 1970 talet. Huset finns också på bild nr 4 det högra på bilden.

.  

Lunnegatan 1 från gården .                                      Lunnegatan 1 till vänster och nr 4 till höger i fotot.

Här nedan kan vi se Lunnegatan 2-4  1910 där nu B.R.F Draken finns, fotograferad från nuvarnade hamnplan.

Bild 1.                                     Bild 2.                  

 .

Bild 3.

Lunnegatan 6, huset kom till på 1700 talet, fotograferad från gården runt 1904 

Bild 4

På Lunnegatans vänstra sida kan man se de fotograferade fastigheterna, Lunnegatan 4 - 8 . Till höger Lunnegatan 1 .Öppningen mot Vänern är nuvarande hamnplan.  Kortet taget från korsningen Lunnegatan-Kyrkogatan.

Här har vi det tredje huset på vänster sida,  Lunnegatan  8-( i bild nr 4) -. fotografiet taget runt 1900

1905

  Här har vi samma område fotograferat från kyktornet. 

Bild 1 är det det gavelhus som finns längst till vänster i fotot.( Lunnegatan 2 )

Bild 2 är det vita huset längst ner på Lunnegatan.( lunnegatan 4 )

Bild 3 är det vita huset och det huset närmast, från gården. ( Lunnegatan 4-6 )

Bild 4 är längst ner på bildens vänstra sida samma hus. fotografiet tagen , hörnet Kyrkogatan-Lunnegatan. 

Här ser man slutet på Lunnegatan från andra sidan hamnen ,Lunnegatan 1 , 2, 4.  

Skyddad båthamn på ön Lindökrokens ostsida i naturreservatet Brommö. Brommö ligger i Mariestads skärgård och är ett av de mest populära utflyktsmålen i området. Sommartid letar sig såväl lokalbefolkningen som turister hit.

Naturen påminner mycket om västkusten, med berghällar och sanddyner. Här finns fina badstränder och ett rikt djur- och fågelliv.

Angör från nord-ost. Två bryggor finns på östra sidan i lagunen.

Noblesse med  kurs mot Lindökroken som syns vid horisonten på bilden.

I lagunen på norrsidan så kan man antingen ligga för ankar eller vid de två bryggor som finns tillgängliga . 

På södersidan av ön samlas småbåtarna i det långgrunda vattnet som är ett paradis för barnfamiljer. 

 Vill man inte ligga vid Lindökroken kan man förflytta sig till bryggan på västra sidan i sundet mellan Brommö och Torsö strax intill färjelägret