”Har ni bara 22 anställda?”, frågade jag en stor arbetsgivare i restaurangbranschen för inte så länge sedan.

”Nej, vi har 47 timanställda också”, blev svaret.

Bara en tredjedel av personalen hade gjort sig förtjänta av en fast anställning med andra ord. Det hade varit olyckligt nog om det bara hade varit så på just den arbetsplatsen.

Tyvärr är de inte ensamma. Otryggheten löper i dag som en blå tråd genom hela den svenska arbetsmarknaden.

För varje tillsvidareanställd person jag träffar, träffar jag två som har en anställning som avslutas varje dag, flera gånger i veckan, år ut och år in. Det handlar om tim-, extra-, behovs -och sms-anställningar.

----------------------------------------------------------------------------------------------------------------------.

t-norum

Här har vi väl ett tydligt exempel på att det där med analys över varför det uppstår behov av extrapersonal det går tydligen våra politiker framförallt på vänsterkanten helt förbi. Arbetstoppar kallas det där verksamheter har stort behov av insatts under kortare tid t.ex för restauranger under lunchtider eller stora middagar kvällstid. Hur man löser den ekvationen med annat än att lägga ner verksamheter som kräver stora personalresurser under korta tidsperioder i verksamheten kanske man borde ta sig en tankeställare om -

Tillgång till personal måste utgå ifrån verksamhetens behov för att få lönsamhet inte efter fackliga och politiska målsättningar där man sätter människans behov i centrum före arbetsgivarens utgångspunkt att leda och fördela arbetet med utgångspunkt från de ekonomiska förutsättningar som betingas i verksamheten och är arbetsskapande och motorn i hela den Svenska ekonomin.

Att det kanske i framförallt vårdsektorn där politikerna lägger fram riktlinjer hur den skall skötas är väl en av de största bovarna att utnyttja arbetskraft med deltidsanställda där det nog många gånger har sinn grund i en dålig politisk styrning av verksamheterna där det fodras vikarier och timanställda  stup i kvarten för att hålla verksamheterna i gång.

Man vill gärna prata vad andra skall göra men när det kommer till det egna bordet då står man lamslagna inför uppgiften.

Här har man nu från Socialdemokratiskt håll försökt inbilla väljarna att man kan göra om alla deltidstjänster i den offentliga verksamheterna  utan att det påverkar antal sysselsatta men där man runt om i kommunerna förstår att är det inte helt lätt att under de ekonomiska förutsättningar de flesta småkommuner befinner sig i uppfylla visionerna från riksdagspartierna.

Så tror man att man för Sverige framåt genom att låta människors behov av heltidsjobb och en ordnad ekonomi vara utgångspunkt och inte företagens behov där ekonomin är en central roll för överlevnad och där ändå arbetsgivaren borde veta bäst hur man skall få företagen att överleva.

Så lycka till ni som tror att företagen kan drivas med utgångspunkt från de anställdas behov och inte av företagets och kommunernas ekonomiska förutsättningar ni kommer att bli grymt besvikna när verkligheten sätter sina spår i sysselsättningen framöver. .