Socialdemokraterna har presenterat sin jobbpolitik i partiets ekonomiska vårmotion i april. Där presenteras en rad åtgärder som man hoppas ska leda till ökad sysselsättning och år 2020 till EU:s lägsta arbetslöshet.

Problemet är att politiken innehåller en rad förslag som också kan ge ökad arbetslöshet.

Enligt forskarna leder följande följande förslag till färre jobb:

• Höjd arbetsgivaravgift för unga

• Höjd krogmoms

• Höjd ersättning i sjukförsäkringen och a-kassan

– Det är förmodligen så att det kommer att minska antalet jobb, delvis. Däremot vet vi att de här jobben som skapats, har uppskattats till kring 6.000-10.000 Det är ändå ganska få arbeten. Vi har krogmomsen, som enligt konjunkturinstitutet ska ha gett 3.000 arbeten, som de föreslår avskaffa. Där har vi besparingar och åtgärder som kan tänkas minska sysselsättningen, säger Eva Mörk, professor i nationalekonomi vid Uppsala universitet.

– Det har en negativ effekt på arbetsmarknaden. Det tenderar att öka arbetslösheten, säger Lars Calmfors, professor i nationalekonomi vid Stockholms universitet.

Positiva till flera åtgärder

Samtidigt är forskarna positiva till en rad åtgärder som föreslås i vårmotionen:

• Mer pengar till sjukvården

• Extratjänster för långtidsarbetslösa

• Kunskapslyft och ungdomsgaranti

Eva Mörk deltog i Socialdemokraternas forskningskommission, som lyfte fram just vikten av mer utbildningssatsningar.

– Förmodligen så kommer det att behövas någonting mer än det här, det skulle jag tro. Det man framförallt måste komma åt är de utrikes födda och där kan utbildningssatsningar spela roll och man kanske skulle gå in ännu hårdare och satsa på utbildning för utrikes födda, säger han.

"Uppskruvad retorik"

Slutsatsen bland forskarna är dock att den socialdemokratiska jobbpolitiken, som den ser ut, inte kommer att leda till l EU:s lägsta arbetslöshet 2020.

– Då måste man tala om mycket större reformer och vidga perspektivet. Då kan det inte handla om de här små satsningarna, till exempel 90-dagarsgarantin. Det är ju programmet för att attackera ungdomsarbetslösheten, men det räcker inte. Och såna program har tidigare visat att de har inte varit så framgångsrika, säger Lennart Flood, professor i nationalekonomi vid Handelshögskolan i Göteborg.

– Man föreslår inte något revolutionerande utan det är relativt marginella ändringar i politiken. Det är en diskrepans mellan den uppskruvade retoriken och de förändringar som de politikförändringar man föreslår kan ge, säger professor Lars Calmfors.