Svenska skolans resultat i Pisa testerna visar fortsatt fritt fall sedan 1990.

Medan politikerna träter vems felet är så kan vi väl konstatera att attityderna i samhället har förändras bland de vuxna som då skall vara en förebild för barnens uppträdande i skolan, samtidigt som man har haft dålig koll på barnens studieresultatet i en skolmiljö där betygen saknades.

Det ligger nog en hel del i vad skolverkets  generaldirektören Anna Ekström säger:

Det handlar om inställningen hos föräldrar och elever till skolan och hård arbete i sina studier som det visar skiljer sig markant från de länder som ligger i topp i kunskapstesterna.  

Socialdemokraternas har med olika skolreformer fört en klasskamp där reformerna inom skolan varit en del av den kampen där föräldrars ekonomiska bakgrund många gånger avgjorde vilka fick ta del av högre studier.

En naturlig samhällsutveckling för att skapa ett jämlikare samhälle , inte bara för socialdemokraterna , var att reformera skolan så att den blev en tillgång för alla. Men det socialdemokraterna glömde bort i sin iver att alla skulle få en gymnasieutbildning att falla tillbaka på var kanske att inte alla var fullt ut motiverade att ta till sig den möjligheten.

Här skulle alla i ren socialistisk anda stöpas i samma form som kanske inte alla gånger var rätt väg att gå när det visat sig att många nu går ur gymnasieskolan utan fullfärdiga betyg att läsa vidare på.

Att man sen införde lärarfria lektioner, man införde mer demokrati där elevernas fick mer att säga till om samtidigt som  disciplinen sjönk i skolorna. Eleverna accepterade inte de ordningsregler som sattes upp och lärarna tvingades att följa efter och mer och mer anpassades skolan efter elevernas slappa attityder till ordning och reda där många till och med uteblev från skolarbetet utan att skolan reagerade.

Att man nu infört piska istället för morot som var vanligt förr där man förr fick sina studiebidrag även om man inte uppfyllde kriterierna för närvaron speglade väl på sitt sätt skolans slappa attityd till sin tolkning av skollagen och där också en viss mått av konflikträdsla troligtvis ligger i botten för att få skolledningarna att reagera och agera.

Skall en förändring till så får nog alla politiska partier vara med på tåget, men då lär det nog få komma andra förslag än som en del förespråkare på vänstekanten föreslår som t.ex med hänsyn till att läxor inskränkning på elevernas fritd bör dessa tas bort. Med den attetyden lär vi nog få svårt att klättra på rankinglistan av studieresultatet.  

Så här uppfattar många av våra nyutbildade lärare den skolmiljö man skall arbeta i och där delvis förändrade samhällsattetyder sätter sina spår i skolarbetet.

Dagen lärare har det inte lätt, kommer man då in på lärarskolan från ett botteskrap i betygsavseende ,där man själv har det visat sig, har svårt att hänga med i de ämnen de undervisar i.

Med en tro där högre lön skulle förbättra inlärningsresultatet som lärarfacket tycks tro är nog en utopi. 

Bättre lön till bra lärare, inte till dåliga lärare.

Svante Melander duger som kommunchef i Markaryd men inte hos egotrippade politiker i Åmål

Vi ser att Svante Melander fått nytt arbete som kommunchef i Markaryd.

Att han sen fick goda referenser från sin förra arbetsgivare Åmål bidrog till att Svante fick tjänsten. Tänk att våra förtroendevalda politiker skall kunna bete sig på ett sådant sätt att bara genom att personkemin inte stämmer sparka ut tjänstemän i kylan på så lösa boliner.

Svante själv har ingen aning vad som fick politikerna att ta det drastiska steget, Michael Karlsson ( s ) vårt kommunalråd som för övrigt har en facklig bakgrund vidhåller att det var personkemin som inte stämde och var anledning till att sparka Svante från tjänsten som kommunchef.

Tyvärr har väl våra politiker allt för ofta pratat med kluven tunga speciellt gäller det Socialdemokrater där solidariteten är det som skall vara grundbulten i deras politik men som i den politiska verkligheten verkar bara gälla dem själva.

Här i Åmål, där  mixtrade man till nya förutsättningar som låg lång i från de tagna beslut som reglerade pensionsavgångar före tillsättandet av våra socialemokratiska  kommunalråd på sin tid.

Den solidariteten inriktad sig mer till partivännerna än till de som de representerade i sitt förtroendeuppdrag. En dyr affär för skattebetalarna på miljontals kronor, där man lät de avgående kommunalråden få arbetsfria inkomster i åratal på kommuninnevånarnas bekostnad.

Att man sen på så lösa boliner sparkar en kommunchef med hänvisning till personkemin där den egna situationen på arbetsplatsen är det viktiga och där solidariteten varken visades till den sparkade kommunchefen eller till kommuninnevånarna i och med att kostnaden, på över en miljon, som de fick stå för.

Att sen avrättningen kom från en person -Michael Karlsson (s)- som har en facklig bakgrund och som borde förstå förutsättningarna för en sådan handling med utgångspunkt vad som gäller på den övriga arbetsmarknaden. Det är väl ändå att missbruka den makt vi kommuninnevånare gett honom i hans förtroendeuppdrag.

Så jag tycker nog att Socialdemokraterna skall prata tyst om solidaritet i fortsättningen när det så uppenbart i Åmål visat sig att den gäller bara inom de egna leden.

Inlägg av Siw Berglund,
Ordet är fritt, nu skall jag säga mitt.Åmåls Djurpark är ett trevligt inslag, barnfamiljer gamla som unga är på besök,de man pratar med både från Säffle Åmål o turister på sommaren är så glada för parken med alla djuren.Rickard Karlsson sköter parken på bästa sätt, inget att klaga på enligt folk som besöker den.Nu till min fråga,varför kan inte Åmåls Kommun förstå att han behöver folk som hjälper till i parken,när så många ungdomar går arbetslösa och vill hjälpa till där,var stolta för det han gör i parken,låt honom få hjälp så parken kan bli en del av Åmåls Sevärdheter
i fortsättningen.Vi som varigt där är stolta för att Åmåls kommun har detta.Tänk om och hjälp till med arbetskraft.

Det förvånar mig att Svensk Näringsliv genom Andrea Jovell inte har reagerat tidigare på Åmåls sätt att med skattemedel konkurera med de privata företagare där också många är medlemmar.

Otroligt om Åmåls  privata aktörer i  branschen inte informerat om läget till Svensk Näringsliv om ett förhållandet som kan hota deras existens.

Att PD inte vill gå in och störa vänskapsbanden med de ansvariga för fadäsen med restaurangen som kostade skattebetalarna 620 000 kr det är man ju van vid det här laget.

 Förövrigt samma sak som hände för några år sedan när jag kom på att Åmålsgården höll på och konkurera med subventionerade frukostar till hantverkarna i staden.

Helt plötsligt blev det tomt från hantverkare på Ullas bar på Sem, vilket både ägarna och jag själv tyckte var underligt men som det sen visade sig med lite efterforskning att de hamnat på kommunens äldreboende Åmålsgården där det erbjöds frukostar till betydligt billigare pris.

Jag skrev en insändare till PD om vad jag tyckte om saken men den stoppades av Sune Tholin som inte tyckte det var en nyhet om angick kommuninnevånarna.

Att sedan grävandet och informationen ändå fick avsedd effekt när en ångerfull föreståndare ringde mig och lovade att genast sluta att konkurera med de privata aktörerna på marknaden.

Så hatverkarna återvände till Ullas bar och ordningen var återställd. Men tydligen så har våra politiker och tjänstemän fortfarande inte riktigt klart för sig vad som gäller hur man skall handskas med våra skatter i verksamheterna.

 Håkan Jarnryd som är ansvarig för Örnäs camping var inte lika lätt att övertyga i saken.

Enligt pressmeddelandet han sände ut så tänker han fortsätta, men nu också med att servera varm mat . Den kommentaren säger väl allt vad vi har för folk som skall förvalta våra tillgångar på bästa sätt.

Vi kan se att de stora partierna MODERATER och SOCIALDEMOKRATER tappar förtroende medan småpartierna går fram. Sverigedemokraterna fortsätter att öka och är nu det tredje största partiet. Alla partierna ligger nu över 4% spärren. Vi kan konstatera att det blir en tuff resa för de borgliga att komma igen för att behålla makten. Jokern i leken blir utan tvekan Sverigedemokraterna om deras popularitet fortsätter att öka så kan det mycket väl blir de  som i slutändan bestämmer vem som i fortsättningen skall ikläda stadsministerrollen. En situation som de etablerade partierna själva satt sig i genom att utesluta SD i de politiska samtalen. Och som man säger - som man bäddar får man ligga. Blir ett intressant år för oss som är politiskt intresserade vad som komma skall ur det  politiska läget som nu råder.      

Förändringen avser jämförelse mot maj 2013 i procentenheter. Statistiskt säkerställda förändringar markeras med en stjärna (*).

Partisympatiundersökningen visar att ett riksdagsval i november skulle ge regeringspartierna (C+FP+M+KD) 39,7 procent av rösterna. Socialdemokraterna skulle få 34,3 procent, Sverigedemokraterna 9,3 procent, Miljöpartiet 8,8 procent, Vänsterpartiet 6,7 procent och övriga partier 1,3 procent av rösterna.

 Hjeltegatan-Nybrogatan 1971...

Perstads hus N.Långat 17 19...

Tillf. baracker torget 1960...

Bolagsgården Kyrkog. 1969