Man kan ju fråga sig vad som snurrar runt i huvudet på våra storstadsbor när de lånar upp miljoner för att få en bostad.

5 miljoner för en tvåa tydligen inte alls ovanligt i dessa bostadsbristens tidevarv, speciellt i de centrala delarna i våra storstäder. Här har man tappat all sans och reson när man är beredd att betala runt 5 miljoner för en ordinär tvårummare utan lyx. Den enda lyxen är väl då det centrala läget som trissar upp priserna.

Vi tyckte också att vi på våran tid fick betalat omåttligt mycket för våra husaffärer på 1970 och 1980 talet med en ränta som ibland rusade upp på 15% men med 100% avdragsrätt för räntekostnaden och en inflation på nästa lika mycket så blev det inte efter några år så mycket kvar av lånet.

Eftersom man då också amorterade av skulden så är nu i regel gårdagen husköpare skuldfria med ett sparat kapital i det på den tiden investerade husköpet. Dagen husköpare har ingen inflation som gröper ur lånet, många amorterar inte , och avdragsrätten på räntan är ca 30%. Pensionsålder närmar sig sakta men säkert, helt plötsligt står en hel generation och vill bli av med sina hus med lån som man inte klarar av med sin pension. Helt plötsligt blir det köparens marknad med fallande huspriser där många gånger det utsatta priset till slut inte täcker skulden till banken.  Detta hände i Amerika där man lånade till allt med säkerhet i husen som till slut blev en bubbla som sprack med ekonomiska följdverkningar i hela världen.

Enligt ekonomer som även fått nobelpriset så är frågan inte om utan när den ekonomiska krisen kommer även till Sverige .

Det otroliga är att man aldrig lär sig av misstagen. Det gäller i ekonomi, det gäller i politiska beslut i stort , där man vägrar att se bakåt och lära av de misstag som gjort tidigare.. . .

Rålins orgelfabriks i Åmål brand 1917.

Åmålsbranden 1901 där mer än halva staden gick upp i rök.