Fd Åmålsbo

11 januari 2012 22:31

Någon måste ta sig in även i de farliga områdena för att kunna rapportera om vad som händer lokalbefolkningen där, även om regimen gör sitt bästa för att stoppa rapporter att nå omvärlden. Jag tycker att de unga herrarna var mycket modiga och de hade säkert fått många bra reportage att skicka hem från regionen som vi nu får vara utan. Jag hoppas att de får nåd och kan fortsätta rapportera från olika ställen i världen som mainstream media inte gör.

Argus

12 januari 2012 11:38

Jag hoppas också att journalisterna får nåd men får dom inte det så gråter jag inte för det. De var medvetna om riskerna när de tog sig in i landet så de får ta sitt kast. Etiopien dömer efter sina lagar och domstolar vilket inte den svenska journalistkåren, Bildt, osv inte vill förstå.

Bengt Svedberg

12 januari 2012 13:31

Jag skulle tro att journalister skulle kunna få utlopp för sin skrivklåda och få betydligt fler läsare genom att rapportera inträngande från våra svenska "varbölder" Malmö,Göteborg, Stockholm/Södertälje m.fl.ställen Malmö är ju synnerligen aktuellt,men det skummas bara lite på ytan och visst det är ju förståeligt eftersom vi har så många tåömma grupper här hemma i Sverige. Bara ett fotoreportage från Rosengård,Malmö skulle ge en bra inblick i vår framväxande gettopolitik. En bild säger mer än ord, många bilder ger en hel artikel. Själv körde jag sightseeing eller vilse i Malmö. Utan att har varit i Rosengård förut så kunde jag plötsligt ana mig till att jag befann mig där och det var en kuslig upplevelse mitt på en ljus sensommardag år 2010. Upplevelsen var ett relativt modernt "millionprogram" men skrotbilar,graffiti, mycket dyra lyxbilar, slitna butiker,näringsställen m.m luktade krimalitet och våld lång väg.På med navigatorn och fort därifrån. Varken i Hamburg, Bryssel, Paris eller Barcelona har vi känt eller sett något liknade, ja inte ens New York har erbjudit något liknande vid en promenad från Times Square till Ground Zero.

Cavatus

23 januari 2012 13:46

Skönt att NÅGON törs hävda att (svenska) journalister de facto kan ha fel och att deras von oben-agerande är ett nedlåtande och underkännande synsätt av andra länders domstolsväsende när det inte faller dem på läppen.

Väl hemma i Sverige håller de sig nogsamt till den allenarådande agendan att vända kappan efter makten, för att inte mista lönen (läs presstödet).

På hemmaplan hålls befolkningen i herrans tukt och förmaning av journalisterna och tillåts inte yppa negativa ord om brännbara områden som invandring, mångkultur, abortfrågan, klimathotet och islam. Själva ska de tillåtas klampa in på andra länders områden i sann nykolonialistisk anda.

"Som man bäddar får man ligga" gäller sannerligen även svenska journalister som verkar i andra länder.

"Vi slet av oss tröjorna för att visa att vi har vit hud, så att de inte skulle skjuta på oss", sade Martin Schibbye när han förhördes av etiopisk militär på platsen. Man kan ju undra om herr Schibbye tror att hans vita hud ger honom fördelar? Låter som att han har lite rasistiska (nykoloniala?) tankegångar längst inne...