Alsters herrgård, Gustaf Frödings minnesgård, är en 1700-talsherrgård i vacker naturmiljö med utsikt över Vänern. Herrgården ligger 8 kilometer öster om Karlstad.

Alsters herrgård består av ett flertal byggnader med tillhörande herrgårdspark och nära anslutning till vandringsleder, strandbad och fågeltorn. Förutom ett herrgårdscafé som serverar lunch och hembakat finns ett flertal andra verksamheter som galleri, herrgårdsbutik, hantverksbutik och utställningar om Gustaf Fröding och herrgården

.    

Alsters herrgård är mest känt som diktaren Gustaf Frödings födelsehem. Gustav Vasa och Hertig Karl, Karlstads grundare, ägde herrgården kortare perioder på 1500-talet. Från 1942 till 1970 drev Värmlands läns landsting Alsters herrgård som konvalescenthem. Karlstads kommun äger och driver herrgården sedan 2003.

.     

Gustaf Fröding (1860-1911)

Alsterån som ringlar sig fram nedanför  herrgården och som med sin orörda natur ger en speciell känsla  i upplevelsen.

Alsters herrgård ligger i Alsterdalen som har fantastiska vandringsleder i en storslagen natur. I herrgårdens närmiljö finns Frödingleden, Bäverdalen, Frödingstenen, Alsters strandbad, fågeltorn och strandäng.

Kan bli ett spännande utflyktsmål för barnfamiljer.  

Ett besök i Thorstenssons Mekaniska verkstad för att få en inblick hur verkstadsindustrin såg ut i början på 1900 talet. Denna Son till grundaren som med fingertoppkänsla lyckades ordna till ventilyftare som var överlägsna alla andra i marknaden. Där han med en härdningsmetod där färgen på godset vid uppvärmningen hade en avgörande betydelse för hållfastigheten och livslängden på ventilfjäderlyftaren.

Carl William Thorstenson startade företaget då han kom tillbaka från Amerika och tillverkade bl a ett egenhändigt konstruerat självrensande tröskverk. Verksamheten drevs i liten skala med ett fåtal anställda. På Åmåls gamla industriområde vid järnvägen söder om stadskärnan uppfördes verkstadsbyggnaden omkring 1920. 1929 då C W Thorstenson avled övertog sonen Henry verksamheten och drev den vidare med hjälp av sin bror. Förutom självrensande tröskverk har här bland annat tillverkats fjäderblad till spolpumpsventiler för fartygsmotorer och styrningar för bandsågsblad. I mitten av 1970-talet minskades verksamheten och lades till slut ned.

    Vekstaden är intakt där takens remhjul fördelade ut kraften till maskinerna på golvet via remskivorna .  

   Uppvärmningen av verkstaden var vedeldat kamin som via ett snillrikt konstruerad förbindelsekanal till skorstenen tog ut den mesta energin ur rökkanelen innan den lämnade rummet via skorstenen, 

  kontoret med dåtidens hjälpmedel.  

  Lokaleldstäderna var den huvudsakliga värmekällan i huset.

    Själv huserade Torstenson i både våningarna med sina sju barn och hustru.

Frejas historia börjar i Kalmarsund. Motala Verkstad sände en 15 hästars ångmaskin till världsutställningen i Paris 1867 och där fick den guldmedalj. Den ångmaskinen levererades året därpå till ångaren Kalmarsund Nr 3, som sen kom att bli Freja. År 887 avyttrade Kalmarsundsbolaget "Ettan" och "Trean" när företaget köpte in nya och större fartyg. De båda båtarna såldes till Fryksdalen, men till olika rederier och det innebar att syskonbåtarna blev konkurrenter. Före detta Kalmarsund Nr 1 fick namnet Victoria med Sunne som hemmahamn. "Trean" döptes om till Freja och redades av Nils Persson från Råby I västra Lysvk . Freja trafikerade sjösträckan Fryksta-Torsby under sina sju år i Frykentrafiken

Från Fryksta utgår ångbåten FREJA på sin resa över Fryken.Fartyget byggdes vid Motala Verkstad 1868

och hette då Kalmarsund nr 3.

Det här är den enda bild som finns på Freja före förlisningen 1896.Motala Verkstad sände en ångmaskin till världsutställningen i Paris 1867 och erövrade guldmedalj för skapelsen. 

 Här lyfts ångmaskinen ut strax efter att Freja af fryken tagits upp efter bärgningen 1994. Var själv på plats och dokumenterade händelsen.

Den 23 juli 1896 förliste ångfartyget FREJA vid Bössviken i Mellan Fryken på sin resa från Fryksta med destination Torsby.Olyckan orsakades av en kastvind som gjorde att fartyget krängde över åt styrbord och den osurrade däckslasten försköts. Inom loppet av några sekunder slog FREJA runt och katastrofen var ett faktum.

Av de 17 ombordvarande räddade sig endast 6 personer, medan 6 av de omkomna återfanns senare och 5 personer följde FREJA i djupet. Åren gick och många försök gjordes att hitta FREJA.

 Karlstads dykarklubb återfann Freja den 15 augusti 1976 på 52 meters djup och 220 meter från land, 80 år efter förlisningen. Efter domstolsförhandlingar om bärgning och  äganderätten så svalnade intresset för att bärga Freja. När sedan  de två Kilsborna Tony Stten Lennart Andersson 1993 med Thorbjörn Grönkquist som gjorde anspråk på fartyget  kom fram till en lösning för att kunna bärga Freja så blev det startskottet för att bärga och återskapa fartyget som det en gång har sett ut. 

Över 90% av all plåt byttes ut vid renoveringen. 

På natten den 2 juli 1996, när Freja höll på att färdigställas, fattade fartyget eld

Det här var det som blev resultatet av branden.

Båten började renoveras. På natten den 2 juli 1996, när Freja höll på att färdigställas, fattade fartyget eld. Katastrofen var ett faktum. Freja hade inom några få timmar förvandlats från ett nästan färdigt fartyg till ett utbränt vrak. Försäkringsbolaget meddelade att en återuppbyggnad skulle täckas av försäkringen så renoveringen började om igen.

 Under pompa och ståt löpte Freja ut från Fryksta, den 23 juli 1997, på sin premiärtur

Freja och Björkefors

Ångbåten Freja bärgades ur Fryken 1994 efter att ha legat på sjöbottnen ända sedan förlisningen 1896.
- Det märkliga är att Freja är starkt förknippad med Björkefors. Hon var på väg dit för att lossa last när hon förliste den 23 juli 1896. Freja fraktade också Selma Lagerlöfs manuskript till Gösta Berlings saga från just Björkefors herrgård till Fryksta, där det gick vidare posttåget. 
 

 Freja af Fryken i dag.

http://www.youtube.com/embed/qNGjPua2ZU4" 

Julbord på Freja.

Varför inte ta en tur på Fryken ombord på Freja nästa sommar och få uppleva den vackra fryken.

Det här inslaget var infört i bloggen 2012.

Här växte grundaren upp till en av Sveriges viktigaste industrier från 1800 och fram till våra dagar.

I Värmskog  i Grums kommun finns ett litet museum över denna man.  

Ericsson var son till hemmansägaren Erik Ericsson (1804-1858) från Vegerbol i Värmskog, och Maria Jonsdotter (1810- före 1859) från Mosterud i Stavnäs socken . Han föddes i Värmskog, mellan Grums och Arvika, och växte upp i den lilla byn Vegebol. Hans födelsehem är idag museum. Då Ericsson var elva år avled fadern och han var tvungen att börja arbeta.

 År 1867 flyttade han till Stockholm där han tog arbete vid Öller & Co, som huvudsakligen tillverkade telegrafutrustning. Efter 6 år ( 1873) fick han tack vare sina färdigheter stipendium för att utbilda sig utomlans där han bland annat arbetade hos Siemens och Halske.

Då Ericsson 1876 återvände till Sverige grundade han och en kamrat  Öller & Co,  en liten mekanisk verkstad. De höll till i ett före detta kök på omkring 13 m². Detta var samma år som Bell tog patent på Telefonen (som senare visade sig ha uppfunnits av Antonio Meucci flera år tidigare).Redan i slutet av 1876 blir lokalen för liten för Ericsson och hans kompanjon Carl Johan Andersson, som flyttar till Jakobsbergsgatan 23 B.

Bara något år senare utnyttjade Ericsson att Bell hade avstått från att göra sitt telefonpatent giltigt för de nordiska länderna, och startade tillverkningen av telefonapparater, vilket skulle bli den huvudsakliga verksamheten.

Snart började man tillverka sin egen variant av telefonen. Ericssons företag började växa ordentligt, till vad vi idag känner som Telefon AB L.M Eriksson.

Den av Ericsson 1885 tillämpade mikrotelefonidén, en mikrofon kombinerad med hörtelefon, gjorde hans namn berömt inom telefontekniken. Efter ett antal förbättringar patenterades mikrotelefonen 1895. 1896 lät han ombilda sitt företag till aktiebolag.

 Sin fru Hilda träffade han när han var ute på promenad och fick höra orgelmusik i ett hus.

Eriksson som var känslig för toner gick in i för att förklara för organisten, som var Hilda, att att orgeln var ostämd och på den vägen blev det. Lars Magnus  Ericsson gav sin hustru en ny orgel som bröllopspresent , den orgeln finns nu Värmskogs kyrka.               

 Museet i Värmskog innehåller i flertal  av Erikssons telefon modeller och instrument från sekelskiftet .

Ericsson lämnar bolaget 

År 1900 drog sig Ericsson tillbaka från företaget; han var då 54 år gammal. Han behöll sina aktier fram till 1905, då han sålde dem. Några år tidigare (1895) hade han redan köpt Alby gård  vid Albysjön i nuvarande Botkyrka kommunn, här skulle han bedriva ett mönsterjordbruk.

I december 1909 kallades Ericsson av Stockholms högskola till filosofie hedersdoktor , vilket han avböjde med motiveringen , då mitt medvetande ej kan överskyla mina bristande förutsättningar för ifrågavarande hedersbevisning".  

På ålderns höst lät Ericsson bygga Hågelby gård i Botkyrka kommun, dit han sedan flyttade. Gården finns fortfarande kvar och är i dag en upplevelsepark.

Lars Magnus Ericsson avled på eftermiddagen den 17 december 1926 i sitt hem Hågelby gård i Tumba efter en hjärnblödning . Han begravdes i det sydvästra hörnet på kyrkogården vid Botkyrka kyrka, söder om Stockholm. Hans grav är inte utmärkt med någon gravsten.

Familj 

• Älsklingssonen "Lelle", Lars Magnus Ericsson jr. (1892-1921).
• Hustrun Hilda Carolina Ericsson född Simonsson (1860-1941).
• Dottern Anna Giertz, född Ericsson (1881-1967).
• Lars Magnus Ericsson var morfar till biskopen Bo Giertz.

Ett besöksobjekt  som belyser industrialismens intåg i det Svenska samhället och som sakta men säkert tränger ut befolkningen från landsbygden för att arbeta i fabrikerna i städerna. En utveckling som fortfarande håller på och där resultatet nu är att för första gången i mänsklighetens historia  finns mer folk som bor i våra städer än på landsbygden.  En utveckling som vi som bor i Dalsland blir påminda om varje år  som statistiken kommer om befolkningsutvecklingen i landskapet

Skördefesten på Värmlandsnäs och där en av inslagen som vanligt lockade till sig många besökare var potatismosaiktavlan Bodaholms Gård.

Vid Bodaholms Gård hos Åsa Röslin och Lars Björsell står potatisen alltid i centrum och förstås ännu mer under skördefesten. För nio år sedan skapades den första potatistavlan ett unikt konstverk som lockar många besökare till gården. För andra året i rad är det konstnären Marianne Westberg som skapat tavlan med hjälp av Marie Hofgaard.

– Årets tavla är inspirerad av potatisens historia och är gjord av 18 olika sorters potatis från vår egen gård. Det är 6 000 potatisar i konstverket som i sin tur är ditsatta med 10 000 spikar. Nytt för i år är potatissoppa på ett recept från 1853. 

.  

Det var gott om närproducerat från  frukt och grönsaker till glass och godis och drickbart .   . 

Det var gott om besökare på de olika stationerna runt Värmlandsnäs. Det fina vädret och utbudet som bjöds gjorde att det blev en lyckad utflykt under helgen  

På Trone Hatts gård fanns Alpackadjur som blir mer och mer populära i Sverige  Alpacka ( är ett domesticerat kameldjur från Anderna som är besläktat med vikunja. Alpacka avlas för sitt mycket fina hår som ofta kallas alpackaull

Vi passade på och insupa lite herrgårdsromantik vid  Hjälleskate Herrgården vid Vänerns strand som bjöd på ett litet annorlunda utbud,  musikalisk och litterär salong inne på Herrgården på Lördagen. . Tyvärr slutsålt vid besöket.  

tn

. 

Strömstad blev i slutet av 1700-talet känd som bad- och hälsoort. Lejonkällan utanför Surbrunn hade redan 1782 gott rykte som hälsokälla och nyttjades flitigt av brunnsgäster under hela 1800-talet. Vid Bojarkilen fanns sedan 1786 Sveriges första varmbadhus  . Under 1800-talet byggdes två nya varmbadhus ungefär där dagens badhus finns. Dåvarande kronprins Oscars upprepade besök på den tiden i Staden bidrog till att Strömstad blev en av landets mest populära badorter. 

Det här var miljön runt Societetshuset som skymtar med sina torn bakom kallbadhuset i slutet på 1800 talet och som gjorde Strömstad till det mest populära badorterna på den tiden.

Till Strömstad kunde man ta sig med både båt och tåg i slutet på 1800 talet. 

Slutet av 1800 talet.

Sveriges första varmbadhus kom till i Strömstad redan på 1700 talet vilket förstärkte populariteten av orten som   brunnsort. Här har vi kallbadhuset till vänster med det nya varmbadhuset. foto runt år 1900.  

Här blev man väl omhändertagen av de många baderskor som fanns på badhuset

Omgivningarna runt societetshuset med restaurang Skagerack är fortfarande populärt men nu har societeten där bruns badandet var det primära ersatts med alldagliga turister, mycket norska, som insuper båtlivet och resterna av den brunnsmiljö som fortfarande finns kvar i Strömstad. foto runt 1950.

"Strömstad Restaurang Skagerack." 2017 som ligger i centrum i hamnströget där turisterna samlas. 

Här kan man sitta på uteserveringen och inta sin lunch och ta del av när de stora motorbåtarna med sin flying bridge ofta med en norsk flagga vajande i aktern snurrar runt i hamnen för att hitta en plats att lägga till vid.  

Lunchen som blev lax med romsås och färskpotatis och var njutbar men där desserten med glass, jordgubbar och grädde blev höjdpunkten i smakupplevelsen.

Det här var en vanlig syn nedanför Societetshuset förr i tiden där segelbåtarna var de som dominerade

Det kommer in en och annan seglare även nu och lägger till vid kajen. Även om skrovet på den här båten påminner om en Colin Archer, så är utrustning och bekvämlighet på den här 44 fotaren något helt annat än båtarna i bilden ovan. 18 ton byggd på 1980 talet i som det ser ut i toppskick med en norsk flagga i akter. Seglar bra enligt ägaren utom i lätt vind, vilket man kan först med den vikten. En amerikansk båt byggd i Thailand       

tn

Timmerbil anno 1920- 30 talet visades på Gammelvala

Traktorer från 1930 talet fram till 1950

En defilering av de gamla trotjänarna inom skogs och jordbruk. 

Telefonkiosken ett minne blott efter mobiltelefonens inträde  

Dagens huvudnummer vid besöket  på gammelvala var aktionen

 Runt hela området hörde man i bakgrunden råoljemotorerna som illustrerade deras användningsområde innan el blev den huvudsakliga energikällan i verksamheterna

 .

Åkning i en höskrinda med hästen som dragdjur blev barnens höjdpunkt på besöket.

Det fanns åtskillig nostalgi på plats på Gammelvala. Här har vi ett par som hållit ihop över 50 år dokumenterat av ett barnbarn bakom kameran.    

Det årliga besöket på antik och samlarmässan i Nysäter utanför Säffle samlade många intresserade som vanligt

Här var det fullproppat med nostalgiprylar från alla tidsåldrar i de talrika stånden på marknadsplatsen.

Töreboda antikhandel är nog en av Sveriges mest intressanta affärer i antikt och kuriosa man kan tänka sig där marint är det som intresserar mig mest. Ordning och reda med perfekt koll på sortimentet. Själv blev jag ägare till ett solur som jag inte har en aning om var jag skall placera på tomten. 

. 

I Kristinehamn hittades den här loppis och kuriosa affären.