Hur länge skall lyssnarna och tittarna behöva stå ut med vänsterprofilerna som har public service som sin bas att pumpa ut sin propaganda i etern.? När till och med ledningen i SVT nu erkänt att vänstern har haft för fria tyglar när man leder sina program. Hur skall man annars tolka åtgärderna inför det senaste valet 2018 där några av deras mer välkända profiler blev satta i karantän under valrörelsen.  Täppas Fogelberg, Alexandra Pascalidou och Sverker Olofsson kommer inte få leda "Ring P1" framöver. Susanne Ehlin, programmets producent, kommenterar beslutet: "…programledarna ska inte kunna misstänkas för att ha lojaliteter som ligger utanför radiouppdraget…"

En intressant motivering som i praktiken  medger att några av Sveriges radios programledare inte uppfyller kravet på opartiskhet som avtalet med staten förespråkar. Att det sedan det finns journalister som tror att när någon attackerar och misstänkliggör journalistiskt innehåll och enskilda journalisters arbete inom public service sår de också frön till hot och hat. Att sätta stopp för den utvecklingen borde vara politikernas högsta prioritet, skriver Erik Halkjaer från Reportrar utan gränser. Frågan är väl om inte han har missuppfattat det fria ordets betydelse när han  går ut och förespråkar någon sorts censur där journalistiska insatser inte bör ifrågasättas.

För guds skull kom ner på jorden Erik Halkjaer vi lever inte i  någon kommunistisk diktatur där medborgarna vägras uttrycka sitt misshag över politiker eller hur journalister inte lever upp till sitt avtal med staten och public service.  Det ligger i politikernas egenintresse att stå upp för pressfrihet och mediernas oberoende, men det betyder inte att journalister med suspekta politiska ideal får härja fritt i etern utan att ta hänsyn till avtalet med staten . När Svenska folket betalar 8 miljarder om året  så är det inte för att få politisk vänsterpropaganda i etern utan för att få ett neutralt programutbud där partiska röster kompletteras med lika motröster något som lyst med sin frånvaro sedan länge i public service.

Det finns för många journalister som tror att de är utsedda att rädda världen i någon form - som gärna vill tro att de tillhör den tredje statsmakten som har förmågan att påverka i politiken utan att själva har något konkret att komma med mer än skvaller, påhittade affärer- insinuationer om ditten och datten. Många Journalister sätter sig själva på en hög  piedestal i tron att man i sin roll  är ett viktigt verktyg i att förändra världen i en riktning som ligger i linje med sin egen politiska agenda. Det är inte de journalisterna som svenska folket vill ha i Publik service. 

tn