.


 

”Utrikes födda missgynnas på arbetsmarknaden”

Allvarlig diskriminering av utomeuropiska personer på arbetsmarknaden finns redan belagd i ett stort antal studier och är ett stort samhällsproblem skriver Annelie Nordström (FI), Victoria Kawesa, partiledare Feministiskt initiativ Lotten Sunna (FI).

Är det diskriminering av utomeuropeiska flyktingar när man inte platsar på arbetsmarknaden på grund av sin låga utbildningsnivå ? Det tycker  Annelie Nordström (FI), Victoria Kawesa, partiledare Feministiskt initiativ Lotten Sunna (FI).

Men att det skulle vara diskriminering att lågutbildade flyktingar inte får något arbete är nog att gå lite för långt i FI:s analys. Man kan inte heller skrika om diskriminering så fort en invandra inte får det jobb han eller hon sökt. Förhoppningsvis finns det flera sökande och där blir det i slutändan erfarenhet, utbildning och personkemi där också att kunna behärska språket är en viktig del i att ligga bra till att få arbetet man söker. 

Arbetslösheten är högre för utrikes än inrikes födda. Högst är den de första åren i Sverige och för personer med låg utbildningsnivå. I oktober 2016 var drygt 122 000 personer utan gymnasial utbildning inskrivna hos Arbetsförmedlingen. Av dem var 70 procent utrikes födda och där den genomsnittligt antal utbildningsår hos den vuxna befolkningen (25 år och äldre) i de sex vanligaste ursprungsländerna för flyktinginvandrare 2014. Utbildningsstatistiken avser år 2013 och  stannade på  4,5 år, något som Stefan Löfven (S) på alla sätt försöker dölja. I hans värld är det högutbildade flyktingar som kommer till Sverige.

Så att det skulle vara en allvarlig diskriminering av utomeuropiska personen på arbetsmarknaden som FI vill göra gällande skall man nog ta med en nypa salt  men att det är ett samhällsproblem som beror på den naiva invandringspolitik som först under en massa år utan att våra politiker har haft hela bilden klar för sig vilka  konsekvenserna det blev av den politiken det kan man lungt skriva under på.. .   

Samma mönster som syns i statistiken om sysselsättningsgraden återkommer i arbetslöshetssiffrorna. Arbetslösheten är högst bland lågutbildade och personer som nyligen kommit till Sverige. Arbetslösheten sjunker sedan ju längre personerna varit i landet. Bland personer med förgymnasial utbildning är det först efter 30 år i Sverige som arbetslösheten sjunkit till samma nivå som för inrikes födda. Att arbetslösheten sjunker när vistelsetiden ökar beror både på att kopplingarna till arbetsmarknaden stärks, men också på att fler av de som kom till Sverige som barn blivit vuxna och då ingår i statistiken. 

De som kom hit i unga åldrar har ofta genomgått hela, eller delar av, sin utbildning i det svenska skolsystemet vilket kan underlätta etableringen på arbetsmarknaden. Medan de som kommer hit som vuxna och med en låg utbildningsnivå har det svårare. Det finns de som kommit hit som vuxna med en dålig utbildning som fått hanka sig fram på bidragsarbeten hela sin tid i Sverige tills de blivit pensionärer.  

I augusti 2016 var knappt 117 822 personer utan gymnasieutbildning inskrivna hos Arbetsförmedlingen. Av dem var drygt 82 331 utrikes födda. Medelåldern låg på 39 år bland utrikes födda och på 41 år bland inrikes födda. Åldersfördelningen skiljer sig dock mellan grupperna. Bland inrikes födda är större delen av de arbetslösa utan gymnasial utbildning yngre än 25 år eller äldre än 50 år. Bland utrikes födda är det en större andel som är i sina mest aktiva yrkesår, mellan 25 och 50 år. Blir inge lätt uppgift för Stefan Löfven och co att få in dessa på arbetsmarknaden. 

Så frågan är väl om man skall kalla det diskriminering när man inte platsar på arbetsmarknaden på grund av sin låga utbildningsnivå ?

tn