Det finns inte många partier som är så ombytliga i sin politiska roll som Centerpartiet. Ett part som inte verkar ha någon annan ideologi än att försöka få ut så mycket fördelar som möjligt  för sin egen väljargrupp utan en tanke vad som är bäst för Sverige. För femton år sedan då Alliansen kom till makten då var Socialdemokraterna huvudmotståndare . 2006 sa många Centerpartister att det var skönt att slippa den där Olof Johansson - människan som hade som mål att samarbeta med Socialdemokraterna. Nu är man tillbaka igen med Annie Lööf som partiledare som nu bygger sin politik på vilka man inte skall samarbeta med. Frågan är väl hur länge man kan hålla ihop ett parti när Annie Lööfs värderingskamp går före allt annat och där politiken för att klara av Sverige ur den situation man nu befinner sig  lyser med sin frånvaro. Men skall man styra ett parti där Hbto personer och godhjärtade unga välutbildade kvinnor främst från storstadsområdena allt mer tar över partiet medan de traditionella centerväljarna från landet blir allt mindre så får man också leverera en politik därefter. Det är det perspektivet vi ser värderingsfrågorna, flyktingpolitiken där man tar genvägar runt asylrätten för att ge personer som saknar skäl att få stanna. Något som ligger i linje vad unga kvinnor och Hbtq personer känner som rätt politik. Frågan är väl hur länge den politiken håller i längden. Det mullrar redan i Centerleden flera unga som sitter i riksdagen vill inte bli omvalda, Allt fler ifråga sätter Annie Lööfs idé att försöka sy ihop ett underlag med M och S som regeringsunderlag. Nog kan man förstå att positionsförflyttningar bygger konflikter i medlemskåren. Det är det vi nu ser och upplever.. Konflikter som sakta men säkert kommer upp till ytan och skapar sprickor i den fasad som Annie Lööf försöker visa upp som ett enat parti . När allt fler  Centerpartister i ledande ställning tar bladet från munnen och vågar i media kritisera  Annie Lööfs resa i politiken till Stefan Löfvens famn . Kan det vara så att historien upprepas till slut att Annie Lööf tvingas avsluta sin flört med Stefan Löfven på samma sätt som Olof Johansson en gång fick uppleva då motståndet växte snabbt tills Maud Olofsson tog över rodret och 2006 styrde om den Centerpartistiska skutan till den borgerliga sidan. Frågan är väl om inte Centerpartiet först måste  byta partiledare innan de med det som många upplever som ett svek både mot borgerligheten och hos många av sina väljare blir välkommen tillbaka in i den borgerliga gemenskapen.