För första gången någonsin översteg antalet människor på flykt 60 miljoner under 2015, enligt FN:s flyktingorgan UNHCR. Med det i bakhuvudet så borde nog våra regeringar i EU börja sovra och prioritera i att lägga resurserna på de som har ett verkligt skyddsbehov i asylärendena än att slösa pengar på ekonomiska emigarnter.  

60 procent av alla asylsökande som kommer till EU är ekonomiska migranter utan skyddsbehov. Att skicka hem dem snabbare skulle innebära en enorm skillnad, menar Frans Timmermans, EU-kommissionens förste vice ordförande.

En svensk medborgare som bott utomland några år och gifter sig med en person från ett annat land, den personen får inte någon pension av svenska staten när de bosätter sig här på ålderns höst som pensionärer.  Ett förhållande som bygger på principen att man skall tjäna in sin pension i det land man arbetar i.   

En flykting som kommer hit och saknar asylskäl men ändå får stanna av humanitära skäl på grund av långa handläggningstider ett förhållande som de ofta själva varit upphov till för att försöka dölja sin identitet  och vilket land de kommer i från. I praktiken betyder det att de är ekonomiska emigranter utan direkta asylskäl där staten med våra politikers goda minne har gett dem rätt att på statens bekostnad inte bara att själva bli försörjda utan också att ta hit sina anhöriga som får pensioner, bostäder. Att de sedan inte har lagt en krona i varken pensionssystemet eller i övrigt bidrar till vårt välstånd så långe de inte har ett arbete att gå till det är inget som  verkar bekymra våra politiker.

Ensamkommande barn som utan asylskäl får stanna antingen på grund av  olika amnestier som våra politiker hittar på eller om man bluffat sig in med oriktiga uppgifter om ålder eller land man flytt ifrån får också ta hit anhöriga även om de anhöriga bor i länder som inte kan klassas som farliga för medborgarna. I stället för en human flyktingpolitik där direkta asylskäl är avgörande om de skall få uppehållstillstånd så har stora delar av invandringspolitiken övergått att göra Sverige till ett himmelrike för ekonomiska emigranter som gömmer sig bakom en flyktingstatus med våra politikers goda minne och där det inte finns någon hejd på vad de svenska skattebetalarna skall tvingas stå för.

Här låter man ekonomiska flyktingar som flytt hit få samma status som asylflyktingar i och med att de fått uppehållstillstånd. Om man nu inte har asylskäl utan mer eller minder bluffat sig in i landet vore det väl mer naturligt att låta ekonomiska emigranter också ta ansvaret för sina anhöriga i sina hemländer än att övervälta det ekonomiska ansvaret på staten för att de skall komma hit och ta del av vårt sociala välstånd på de svenska skattebetalarnas bekostnad.

När vi vet att mer än 60% av invandrare som kommer till europa har kommit hit av ekonomiska skäl och inte av skyddsskäl så vore väl det naturliga att man också överlåter ansvaret för deras anhöriga i de länder man flytt ifrån till dem själva och inte de svenska skattebetalarna när de som kommer hit .

En person som emigrerar till vilket land som helst i världen för att börja ett nytt liv under gynnsammare ekonomiska villkor än det landet de emigrera i från får vara snälla att försöka klara sig själva utan ekonomisk hjälp från landets medborgare de emigrerar till. Vill man försöka få över sina anhöriga så får man nog vara snäll att själva arbeta fram ett kapital till en återförening.  Men inte i Sverige här bjuder våra politiker generöst på vårt sociala smörgåsbord till dessa ekonomiska emigranter som givetvis inte är sena att ta för sig. Helt naturligt vem skulle inte göra det? 

Här finns det ingen koppling till om man är asylflyktingmed skyddsbehov eller ekonomisk flykting, om man har ett arbete eller hur man är beredd att flyta in i det svenska samhället, inte ens om man övergår till brottslig verksamhet så får det några ekonomiska konsekvenser för deras vistelse i landet,  man behandlas med lika stor generositet av staten hur man än uppträder sig eller lever i samhället .

Låt nu årets riksdagsval bli startskottet där våra politiska partier får bekänna färg var de står i flyktingpolitiken. Där frågan om vi skall fortsätta lägga pengarna på ekonomiska emigranter och deras familjer utan skyddsbehov eller om vi skall lägga krutet på invandrare med skyddsbehov som söker sig till vårt land med rädsla för sina liv. Utan tvekan så skulle våra skattepengar göra betydligt mer nytta för de som flyr av rädsla för sina liv än att hålla på och slösa slösa pengar på dessa ekonomiska emigranter som ser Sverige som en fristad till en chans för en bättre levnadsstandard .          

tn