Porträtt af jag själf" [Herman Ahlin]  1896

Herman  Ahlin föddes i Upperud den 13 april 1879. Hans far var Adolf Ahlin som
var Kanalkamrer för Dalslands kanal. År 1906 övertog han sin fars tjänst och
behöll den till sin pensionering 1946. Herman var sedan barnsben väldigt
intresserad av fotografering och började redan som 15 åring ta bilder med en
egen tillverkad kamera. Han behöll sitt intresse för fotografi hela sitt liv
vilket gav till resultat att han efterlämnade en diger foto- och negativsamling
vid sin bortgång 17 augusti 1953.

Här kommer en del fotografier tagna i slutet på 1800 talet av Herman och  Janne Ahlin. 

Beskrivning av motivet

"Skeppsvarfvet vid Forsboviken med ång Carl efter branden under ombyggnad" [Ångaren Carl]

1895

Beskrivning av motivet

"Ång. Ingeborg, Arla, Maria i forsboviken last props" [Ångaren Ingeborg, ångaren Arla, ångaren Maria

1896

Beskrivning av motivet

"Grupp af Pappa, Nils och Jag i gröngräset" [Nils Ahlin, Herman Ahlin, Adolf Ahlin]

1895

Beskrivning av motivet

"Ång. Laxen i bassin på uppgång" [Ångaren Laxen] 1896

Beskrivning av motivet

"Janne på velociped" [Janne Ahlin] 1895

Beskrivning av motivet

"Akvedukten och 6 slussen. Albert och Anna stående å akvedukten" [Anna Ahlin, Albert Ahlin] 1897

Beskrivning av motivet

"En fors i Malebäcken med jag vid forsen" [Herman Ahlin] 1896

Inget fel på kvalitén där inte med tanke på utrustningen som användes. Jag kommer då och då publicera kort från den digra samling som finns av motiv  främst runt Dalslands kanal.

  2012

Våra tjänstemän och politiker reser runt i Europa för att få idéer för att få Åmål att växa.

Holland var det senaste resmålet där man i en av väldens tätaste befolkningscentra skall insupa och ta intryck hur man har lyckas att få städer att växa. Centrumgruppen med representanter för fastighetsägarna och  politiker med tjänstemän är på plats.

Vi skattebetalare har under åren lagt ner 10 tals miljoner för att utveckla centrum både i investeringar och andra jippo förslag som kommer ifrån näringen för att utveckla centrum men utan resultat. Affär efter affär lämnar in och där lokalerna fylls med  objekt som mer och mer utarmar centrum. Fastighetsägarna vill sätta krav på kommunen med investeringar men  vägrar att anpassa sina egna lokaler till dagens krav både för tillgänglighet och  personalanpassning.

Den senaste investeringen är de två cirkulationsplatserna för 1 miljon som kommit efter centrumgruppens förslag. Kanske borde politikerna nu sätta ner foten innan man fortsätter med något som är döfött från början . Låt Fastighetsägarna och handlarna se om sitt eget hus i fortsättningen utan att blanda in våra skattepengar som visar sig med facit i hand är lika med som att slänga pengarna i sjön. 

Vi läser också i PD att Åmål skall nu engagera sig i ytligare ett EU projekt informerar nyss hemkommet kommunalråd från Grekland där han med en tjänstemän deltagit i en konferens om vatten.

Ibland verkar det som dessa EU projekt som man är inblandade i mer är till för reselystna tjänstemän och politiker än att det i slutändan ger Åmålsborna något av värde. 

Skall vi verkligen ha tjänstemän som kanske mer är engagerad i EU projekt än ge kommuninnevånarna den service de efterfrågar ???? Vi har haft flertal EU projekt där man inför fullmäktige framställer det uppenbara behovet att vara med för att få kommunen att utvecklas. Finns det någon utvärdering av dessa projekt som presenteras för fullmäktige och där man klart ser att det kommer medborgarna till del på något sätt eller är det ett spel för galleriet mer för att tillgodose sina egna intressen när travandet i den kommunala byråkratin känns för betungande ???

Gör en ordentlig utvärdering av det som man redan är och var inblandad i för att se vad det konkret kommit medborgarna till del innan man fortsätter. Att ha tjänstemän gående som mer ägnar sig åt mer eller mindre  omöjliga EU projekt när det i både skolor och inom vården fattas resurser känns inte riktigt i dessa besparningstider.

Skall vi ha en utvecklingschef värt namnet i kommunen så borde han väl koncentrera sig på kommunens problem och inrikta sin tid på vad medborgarna förväntar sig av utvecklingen av Åmål.  Ibland får man bilden av att det är mer sin egen utveckling man prioriterar framför medborgarnas.

2012

Dag Blomqvist är en nagel i ögat för många vindkraftsanhängare  men man vill  sällan eller aldrig  gå i klinch och  debattera hans åsikter som i de flesta fall är väl underbyggda med fakta och han har inte vindkraftsindustrin som enda informationskälla.

Då är det lättare i att ge sig på honom i anonyma insändare där man försöker på alla sätt misskreditera honom som både person och hans åsikter.

Vi skall vara glada att det finns personer i vårt demokratiska samhälle som Dag Blomqvist där han med sina åsikter i debatten står för det han framför i ämnet och han gömmer sig inte i  anonyma insändarinlägg. 

Jag undrar hur resultatet för hur positiva vi medborgare är till Vindkraft om man med utgångspunkt från en oberoende källa som vetenskapsakademin åsikter i frågan  (som finns i dagens blogginlägg ) finns som ett underlag för att ta ställning  i frågeformuläret.

Jag tror inte medborgarna vill betala miljardbelopp i subventioner via sin elräkning för att industrier i utlandet skall få billigare ström. Jag tror inte att medborgarna vet att när vindkraften producerar då regleras det med stopp i vattenkraften vilket totalt slår undan benen på de som har miljöaspekten som en viktig del i frågan. Jag undrar om våra elkonsumenter har klart för sig att de med miljardbelopp betalar utbyggnaden via elräkningen  för en fullständig meningslös satsning på vindkraft enligt  Kungliga Vetenskapsakademiens energiutskott. 

Kanske skulle man med det inlägget i frågeformulären fått helt andra svar  på  om vi är positiva till en utbyggnad av vindkraften. 

Det är nog så att som man frågar får man svar ett klassiskt tillvägagångssätt som tyvärr inte alla genomskådar märker vi i dagens insändare i PD:s Synpunkt. .   

Och att ge sig in i en debatt som utesluter sakfrågan och i stället ger sig på budbäraren är en klassisk företeelse som med stor framgång användes i forna nazist Tyskland och i  Sovjetunionen på sin tid.

Så om man skall ge sig på budbäraren så använd era namn åtminstone så läsarna  vet vilka de  har och göra med.

Licens Erkännande-IckeKommersiell-IngaBearbetningar (CC BY-NC-ND)

Motiv från Södra Blasieholmshamnen. 1927

Från Stadshusregattan midsommarafton 1923 med anledning av Stockholms stadshus invigning.foto Bertil Norberg

Konserthuset och Hötorget. Spårvagn, hästdragna kärror och bilar på Kungsgatan.  1927

Kor transporteras med båt genom Slussen, Stockholm. 1921

"Smågrabbar åker kälke i Humlegården." 19121 foto Heurlin, Gustav

Liljeholmens Stearinfabrik. De färgade ljusen får en särskild behandling. 1926

STELLA POLARIS på Stockholms ström 1929  Fotograf Jansson, Ossi  

Nedre Solliden, dansbanorna. 1929

GUSTAVSBERG VII  Skeppsbrokajen 1926

Vy över Slussen taget från Katarinavägen. Fotot taget i maj månad 1920 Fotograf Lundberg, Åke  

Licens Public Domain-märke - Fritt från kända upphovsrättsliga restriktioner (CC pdm)

Strömstad från Järvägsslätten

Segelbåtar i Strömstads hamn. På kajen står barn uppställda.

"Utsikt från Societetshuset, Strömstad." "

"Badhusgatan, Strömstad." 

"Parti av Strömstad." 

"Nya varmbadhuset i Strömstad.

Gatan vid Kalvhagen 5 nya Tingshuset samt omb. Hotellet.

Kallbadhuset taget från Laholmen (Oceanvägen),

Strömstad, på den öppna strandplanen finns nu jvg-stationen.

Under Karl XI:s regeringstid blev Strömstad köping, 1667, och skulle tjäna som "lastagieplats" till nytta för handelsmän i landskapets städer. 1676 blev köpingen stad. (Stackell 1974. s. 67).

Strömstad blev ingen stor handelsstad. Förutom krigens negativa inverkan kom den mesta handeln under 1700-talet att förläggas till Fredrikshald, som nu blomstrade genom lanthandeln från Bohuslän, Värmland och Dal.

Licens Erkännande-IckeKommersiell-DelaLika (CC BY-NC-SA)

Bild och text Nordiska museet.

Kyrkogatan med Hamngatan till höger i bild 60-05-19. Fotograf Foto Herman  

Arvika Bilelektriska såg ut så här 57-09-27. Till höger syns Arvika slakteri. Fotograf Foto Herman  

Fågelmannen av skulptören Liss Eriksson sätts på plats på torget i Arvika 1971. Fotograf Foto Herman  

IFK Arvika byter ishockeydräkt. Bilden togs 63-10-25. foto:Herman

Konsum inviger en ny butik vid Sävsjövägen i Arvika den 14:e december 1961. foto: Herman

Marielundskiosken vid GDG:s busscentral i Arvika hösten 1963.            Foto Herman  

BP i Arvika 59-01-13. Macken låg på den tidigare Kyrkogatan mellan Kyrkogatan/Repslagaregatan och Fallängsvägen.

Foto Herman

GDG:s flotta av mjölkbilar vid Arvika mejeri 53-08-14. foto Herman

Arvika Motorklubb arrangerar isracing på Kyrkviken den 1 februari 1953.  foto Herman

..

                           Kungsgsbron 1911, snöröjning Torggatan 1940tal 
                                   

..

1950 tal .................................1930 tal 

Hjeltegatan 1905                     
               

   ..

   Åmåls hamn runt 1900 , Kungsgatan på 1930 talet                                           
                      
 

1950 tal

Kyrkogatan runt 1905