Hans Nordström tog emot på Åsiverken vid kungabesöket

film av Olle Englund

Hamnen

Järnvägsparken

Norrköping. Karl Johans Park

Göta Hotell och Oskar Fredriks Bro 

Göta Hotell och Oskar Fredriks Bro 

Den här filmen rör sig mestadels i omgivningarna runt Kungliga slottet och Strandvägen. Miljöerna är sig märkligt lika i jämförelse med hur det ser ut i dag. Kameran är till en början placerad på Lejonbacken vid slottet. Den panorerar till höger över förnämliga Hotell Rydberg och Kungliga Operan. Flanörerna utefter Strandvägen är många och bilarna få. Människor stannar upp och betraktar den märkliga nymodighet som en man med filmkamera fortfarande är. Strömkajens vita skärgårdsbåtar framför Grand Hotell står i bjärt kontrast till kolbärarnas slit vid skutorna utefter Strandvägen.

http://www.filmarkivet.se/sv/Film/?movieid=465&returnurl=http://www.filmarkivet.se/sv/Sok/?quicksearch%3dlatest%26page%3d9       

 Liseberg, Entrén.

Hamnen med stenpiren

Paddans station  

Kungstorget med saluhallar

Järntorget med Folkets Hus. 

FLYGSTATIONEN, TORSLANDA.

HAMNEN. TRÄPIREN

Det här inslaget var infört i bloggen 2012.

Här växte grundaren upp till en av Sveriges viktigaste industrier från 1800 och fram till våra dagar.

I Värmskog  i Grums kommun finns ett litet museum över denna man.  

Ericsson var son till hemmansägaren Erik Ericsson (1804-1858) från Vegerbol i Värmskog, och Maria Jonsdotter (1810- före 1859) från Mosterud i Stavnäs socken . Han föddes i Värmskog, mellan Grums och Arvika, och växte upp i den lilla byn Vegebol. Hans födelsehem är idag museum. Då Ericsson var elva år avled fadern och han var tvungen att börja arbeta.

 År 1867 flyttade han till Stockholm där han tog arbete vid Öller & Co, som huvudsakligen tillverkade telegrafutrustning. Efter 6 år ( 1873) fick han tack vare sina färdigheter stipendium för att utbilda sig utomlans där han bland annat arbetade hos Siemens och Halske.

Då Ericsson 1876 återvände till Sverige grundade han och en kamrat  Öller & Co,  en liten mekanisk verkstad. De höll till i ett före detta kök på omkring 13 m². Detta var samma år som Bell tog patent på Telefonen (som senare visade sig ha uppfunnits av Antonio Meucci flera år tidigare).Redan i slutet av 1876 blir lokalen för liten för Ericsson och hans kompanjon Carl Johan Andersson, som flyttar till Jakobsbergsgatan 23 B.

Bara något år senare utnyttjade Ericsson att Bell hade avstått från att göra sitt telefonpatent giltigt för de nordiska länderna, och startade tillverkningen av telefonapparater, vilket skulle bli den huvudsakliga verksamheten.

Snart började man tillverka sin egen variant av telefonen. Ericssons företag började växa ordentligt, till vad vi idag känner som Telefon AB L.M Eriksson.

Den av Ericsson 1885 tillämpade mikrotelefonidén, en mikrofon kombinerad med hörtelefon, gjorde hans namn berömt inom telefontekniken. Efter ett antal förbättringar patenterades mikrotelefonen 1895. 1896 lät han ombilda sitt företag till aktiebolag.

 Sin fru Hilda träffade han när han var ute på promenad och fick höra orgelmusik i ett hus.

Eriksson som var känslig för toner gick in i för att förklara för organisten, som var Hilda, att att orgeln var ostämd och på den vägen blev det. Lars Magnus  Ericsson gav sin hustru en ny orgel som bröllopspresent , den orgeln finns nu Värmskogs kyrka.               

 Museet i Värmskog innehåller i flertal  av Erikssons telefon modeller och instrument från sekelskiftet .

Ericsson lämnar bolaget 

År 1900 drog sig Ericsson tillbaka från företaget; han var då 54 år gammal. Han behöll sina aktier fram till 1905, då han sålde dem. Några år tidigare (1895) hade han redan köpt Alby gård  vid Albysjön i nuvarande Botkyrka kommunn, här skulle han bedriva ett mönsterjordbruk.

I december 1909 kallades Ericsson av Stockholms högskola till filosofie hedersdoktor , vilket han avböjde med motiveringen , då mitt medvetande ej kan överskyla mina bristande förutsättningar för ifrågavarande hedersbevisning".  

På ålderns höst lät Ericsson bygga Hågelby gård i Botkyrka kommun, dit han sedan flyttade. Gården finns fortfarande kvar och är i dag en upplevelsepark.

Lars Magnus Ericsson avled på eftermiddagen den 17 december 1926 i sitt hem Hågelby gård i Tumba efter en hjärnblödning . Han begravdes i det sydvästra hörnet på kyrkogården vid Botkyrka kyrka, söder om Stockholm. Hans grav är inte utmärkt med någon gravsten.

Familj 

• Älsklingssonen "Lelle", Lars Magnus Ericsson jr. (1892-1921).
• Hustrun Hilda Carolina Ericsson född Simonsson (1860-1941).
• Dottern Anna Giertz, född Ericsson (1881-1967).
• Lars Magnus Ericsson var morfar till biskopen Bo Giertz.

Ett besöksobjekt  som belyser industrialismens intåg i det Svenska samhället och som sakta men säkert tränger ut befolkningen från landsbygden för att arbeta i fabrikerna i städerna. En utveckling som fortfarande håller på och där resultatet nu är att för första gången i mänsklighetens historia  finns mer folk som bor i våra städer än på landsbygden.  En utveckling som vi som bor i Dalsland blir påminda om varje år  som statistiken kommer om befolkningsutvecklingen i landskapet

Bergsviken Glava med fartyget Eskilstuna II. 1945

Bergsviken Glava och fartyget Eskilstuna II, någon gång på 1940-talet. Bytte namn till Esaias Tegnér.

Arvika hamn med fyra ångfartyg från AB Byälvens Båtar. Båtarna är Alma, Nordstjärnan, Svea och Byelfven längst till höger.

Arvika hamn på 1890-talet. Pojke betraktar segelfartyg och stuveriarbetare

"Jössehäringen". Befälhavare Classon.
1919 inköptes den gamla båten Glava Glasbruk II, byggd vid Bergsviken 1899, av AB Bränsleaffären. Båten omdöptes till Jössehäringen och gick i fraktfart med sand och ved. (Såld 1930).

 
Nordstjernan sattes i trafik 1884. 1:a klass salonger och rökhytt.

 
"Nordstjernan och hamnmagasinet i Arvika 

Arvika hamn vid Östra Furunäset med gamla hamnkranen, den skrotades 1984 och där uppfördes en restaurangbyggnad 1985-86

Utsikt över Arvika och hamnen från Sågudden. Omkring år 1900

Arvika hamn 1944

Ångfartyget Glafsfjorden 1915.
Glafsfjorden, byggd 1869, trafikerade regelbundet Arvika när hamnen var levande och hamnmagasinen fortfarande hade sin funktion att fylla. Glafsfjorden var det sista av de fem ångfartygen som lade ut från Arvika hamn den 3 maj 1935. Efter att ha lossat sin last i Säffle fortsatte hon mot Styrsö i Göteborgs skärgård, där fartyget fick sin nya hemmahamn.

Ångbåten Svea på Kyrkviken.
Svea övertogs 1901 av Ångbåts AB Byelfven från grosshandlare Teodor Traungs dödsbo.
Såldes 1909

Licens Erkännande-IckeKommersiell-IngaBearbetningar (CC BY-NC-ND)

En färja passerar ett fraktfartyg vid Göteborgs hamn 19152

I förgrunden en bogserbåt och ett fraktfartyg. I bakrunden syns silhuetten av Masthuggsbebyggelsen

Göteborgs fiskhamn 1952

Vy över Stora hamnkanalen, 1952.

Besökare hos Trädgårdsföreningen 1952

Trafik i centrala Göteborg 1952

Svetsare i arbete på Götaverken 1952

Vy över Götaplatsen med Konstmuseet i bakgrunden 1952

Licens Erkännande-IckeKommersiell-IngaBearbetningar (CC BY-NC-ND)

Lossning av fiskelådor i Göteborgs fiskehamn

Göteborgs fiskhamn. Två män rullar lådor på en kärra, i bakgrunden fiskebåtar vid kaj.

Järnvägsstationen,

Gamla dockan på Lindholmen, Polhemsdockan

Vy över Göteborgs hamn

 Karusell på Lisebergs nöjesfält

Torslanda flygfält, Hisingen, 

. Vy över Kämpebron.