Minnesförlust en politikisk diagnos?

 

Är våra politiker en samling skojare som lovar fullt men håller tunt ? 

Inför varje valår står vi i valet och kvalet om vem vi ska rösta på.
De flesta partier har något bra att erbjuda . Den enes löfte övertrumfas av den andre. Det är svårt att välja.
De politiker, som likt en väckelsepräst har talets gåva, lovar mest, saknar närminne och är utrustade med kameleonthud vinner flest röster .
Här finns ingen skammens rodnad.
De som vann och bildade regering har plötsligt blivit maktberusade och förlorat omdömet. Alla löften om guld och gröna skogar har försvunnit lika snabbt som en avlöning.
Det borde finnas en kravspecifikation på politiker där man omedelbart blir utbytt, om man inte ens försöker hålla något löfte man på heder och samvete bedyrat.
Man vet att vi väljare också glömmer och till nästa val kommer vi åter att lockas in i en ny löfteskarusell.
Till nästa val borde man åtminstone byta ut Internationalen mot Hasse Kvinnaböske Anderssons” Guld och gröna skogar”.
Sven-Åke Runelid

SvD  KULTUR

BERGLINS SÖNDAG