DETTA SKREVS FÖR ETT ÅR SEN I BLOGGEN.

 Vi får de politiker vi är betjänta av brukar man säga, när allmänheten inte vill gå in och ta sitt ansvar att ställa upp på politiska förtroendeuppdrag. Därigenom får vi personer som kanske inte har de bästa förutsättningar för sina uppdrag där många gånger det tas politiska beslut som man inte vill eller förstår följderna av.

Pensionsskulden i Åmåls kommun som PD informerar om i dag är sådant ställningstagande där politikernas förstånd inte riktigt räcker till för att kunna förutse följderna av. Trots att ekonomiavdelningen i ett tiotal år med skärpa informerat om hur de framtida pensionsåtagandena slår på kommunens ekonomi och där stora inskränkningar både i drift och investeringar står för dörren så har inte politikerna reagerat utan det förblir en årlig rubrik i PD om läget sen fortsätter man som ingenting har hänt. Själv har jag informerat om riskerna i insändare under åren utan någon reaktion.

Vid ett samtal med ett socialdemokratiskt kommunalråd om pensionsskulden för ett antal år sen  varför man inte tar tag i den,

 var svaret det är en prioriteringsfråga. En prioritering som nu kommer att sätta sina spår i försämrad service i kärnverksamheten, högre skatt och färre investeringar i infrastrukturen. Här har man nu facit på den lättsinniga ekonomiska politik som har bedrivits de senaste tio åren där en stor del av skattepengarna kommer att går till drift och kapitalkostnader i fritidssektorn och pensionsskulden, deponikostnader på sopstationen. Det som slår mig är att vi har till stor del fortfarande kvar de politiker som varit med på den prioritering som gjorts med våra skatter under ett antal år. Kan man hoppas på att även de har tagit till sig den oro för framtidens ekonomiska åtagande som ekonomikontoret framfört de senaste 10 åren och rättar sina beslut efter detta.  

Kanske skall man börja tala klartext för alla som vill ta del av våra skatter till olika projekt och inte lova runt och hålla tunt som Centern med Kurt Svensson var mästare på. 

Man kanske skall börja med Moa Björnsson projektledare för gamla kyrkan som är arg och besviken på kommunen för att de inte vill lägga ut 2.5 miljoner på kultursatsningen i kyrkan  och därigenom avsevärda driftkostnader i framtiden. Kanske en information både för henne och andra intressen, som pockar på våra skattemedel, att det är andra ekonomiska tider nu där kärnverksamheten är det som skall prioriteras i framtiden.