Inlägg publicerade under kategorin 1960 talet
Högsäter som blev ett stationssamhälle när Lelången banan mellan Uddevalla och Bengtsfors kom till i slutet på 1800 talet. Banan lades ner på 1960 talet och bilden illustrerar nog en av de sista passagerarna som lät sig transporteras på järnvägslinjen. Flora bryggan i Bengtsfors var den sista anhalten i norr på sträckan. Ännu en Järnvägsepok som gick i graven i Dalsland.
En välkänd radioröst Carl-Gunnar Hammarlund, "Ce Ge" kallad programledare för Sveriges bilradio åren 1956 –1973. Vem ha inte hört hans hälsningsfras "Hejsan-hejsan!" som gjorde honom välkänd bland svenska folket. Han var också direktör för Svenska BP och senare vd för Nationalföreningen för Trafiksäkerhetens Främjande (NTF) under 1970- och 1980-talet . hade bil tävlingar som hobby med sin Porsche .
Dalslands Kanal är den i särklass största turistmagnet för landskapet. Ett förhållande som också spiller över på övriga Dalsland som får ta del av turistströmningen till landskapet. Utan kanalen och dess sjösystem som lockar kanotturister från hela världen för att uppleva vildmarken med dess naturupplevelser så skulle Landskapet Dalsland stå sig ganska slätt i konkurrensen från övriga Sverige.
Torghandel runt 1915
Stadshotellet på 1930 talet
Mellanbrogatan på 1920 talet foro Yngve Enger
S Ågatan 1960 talet. Foto Nils Gunnar Elfsteth
Mellanbrogatan på 1950 talet foto Nils Gunnar Elfstedt
Åmålsån på 1950 talet foto Nils Gunnar Elfstedt
Lunnegatan 1960 talet foto Nils Gunnar Elfsteth
Mellanbrogatan 1951 foto Bror Isaksson
Karlstadsvägen 1950 talet foto Bror Isaksson.
Gamla Brandstationen på Torggatan foto Leiler Noren 1980 talet
Torggatan på 1930 talet
HMS Göta Lejon var 180,2 meter lång, 16,7 meter bred och hade ett djupgående av 5,7 meter. Standarddeplacementer var 7 650 ton och det maximala deplacementet var 9 238 ton. Skrovet var byggt av svetsat stål, med undantag för pansarplåten som inte kunde svetsas utan skruvades fast på skrovets utsida. Skrovet var utformat med ett backdäck som sträckte sig över mer än halva fartygets längd. Maskineriet bestod av fyra stycken vattenrörspannor av märket Penhoët, vilka levererade ånga till två stycken ångturbiner av märket de Laval Utformningen var sådan att längst förut fanns två pannrum som levererade ånga till det förliga turbinrummet, vilket drev styrbords propeller, och akter därom fanns två pannrum och ett turbinrum som drev babords propeller. Framdrivningsmaskineriet genererade en effekt av 90 000 hästkrafter, vilket fick fartygen att överskrida den kontrakterade farten 33 knop.
Fartygets huvudbestyckning utgjordes av sju stycken 15.2 cm kanoner m/42 placerade i ett trippeltorn på fördäck och två dubbeltorn på akterdäck. Kanonerna kunde användas för beskjutning av mål på sjön, på land, och i luften och hade en eldhastighet av 10 skott per minut och eldrör, eller högre vid luftvärnsskjutning.[ Den maximala skottvidden var 22 000 meter.] Fartyget var dessutom utrustat med luftvärnskanoner, torpeder, minrälsar och sjunkbombskastare.
Kryssaren av Tre Kronor-klass, HMS Göta Lejon, under gång år 1958.
Kryssarna Tre Kronor och Göta Lejon på strömmen. 1952
Deras Majestäter debarkerar Göta Lejon på Stockholms ström den 27 maj 1952.
Byssan på kryssaren GÖTA LEJON.
Utsidan målas på Göta Lejon. foto 1951
Karlskronavarvet 1959 foto Lennart Bergqvist
Kronprinsen på besök 1952
Fartygsvård 1951
Göta Lejon i full fart med sina 33 knop
MS Göta Lejon 1963-64 Kryssaren Göta Lejons sista resa
https://www.youtube.com/watch?v=fxwM9C-2Rz0
För att få ut mer än bara skrotvärdet lades Göta Lejon efter utrangeringen ut till försäljning. Efter förhandlingar undertecknades den 25 augusti 1971 avtal om att fartyget skulle säljas till Chile . Den 18 september skiftades flaggan och fartyget fick det nya namnet Almirante Latorre, och den 9 december avgick fartyget mot Chile. Fartyget tjänstgjorde därefter i Chiles flotta till den 4 februari 1984, och i augusti 1985 såldes hon för skrotning i Taiwan
Fotograf Foto Herman
Licens Erkännande-IckeKommersiell-DelaLika (CC BY-NC-SA)
Klicka på bilden för större storlek
Kyrkogatan österut från Solbergsgränd i mars 1959.
Kyrkogatan västerut från Köpmangatan 58-06-17.
Studentexamen i Arvika 1965.
Lärare Karlsson med klass 4 C vid skolavslutningen 1953.
Shells bensinstation i maj 1960. Stationen låg längs den tidigare Kyrkogatan mellan Kyrkogatan/Repslagaregatan och Fallängsvägen (kvarteret Palmen).
Må | Ti | On | To | Fr | Lö | Sö | |||
1 |
2 |
||||||||
3 |
4 |
5 |
6 | 7 |
8 |
9 |
|||
10 |
11 |
12 |
13 |
14 |
15 |
16 |
|||
17 |
18 |
19 |
20 |
21 |
22 |
23 |
|||
24 |
25 |
26 |
27 |
28 |
29 |
30 |
|||
31 |
|||||||||
|