Man slutar aldrig att förvånas över hur den politiska oppositionen försöker svartmåla Sverigedemokraternas förhållande till Hitler. Men sanningen är väl att det partiet var inte ens påtänkt under andra världskriget. Men att  samlingsregeringen under ledning av statsminister Per Albin Hansson (s) gjorde stora eftergifter för att inte reta upp Nazisterna i onödan är väl dokumenterat i historien. Svårt att komma ifrån att Sverige i stort sett under hela andra världskriget var huvud leverantör av råämnet till Hitler nazisternas krigsindustri från Kirunagruvan där man försökte hålla jämna steg i leveranserna via Narviks isfria hamn på Norska sidan till fabrikerna i Tyskland under hela kriget. Det var först när det gick upp för den Svenska regeringen i krigets slutskede att man satsat på fel häst som då man drog örenen åt sig . Man tillät under kriget järnvägstransporter genom Sverige med både krigsmaterial och soldater till och från Norge för att hålla Norge i sitt järngrepp. Heller ingen hemlighet att många politiker och inom polisen, militären och inte minst kyrkan och kungahuset och stora delar av vår adel hade sina sympatier hos Hitler så länge det gick bra i krigandet. Det finns numera åtskillig dokumentation hur samlingsregeringen skamliga handlande inte minst mot den Norska motståndsrörelsen och hur man behandlade det Norska Kungahusets representanter när de försökte fly från nazisterna till Sverige men nekades komma in i landet. Kanske inte så konstigt att England premiärminister Winston Churchill  aldrig under sin levnadstid förlät de ansvariga politikerna i den Svenska samlingsregeringen för att de inte ställde upp på att försöka hindra Hitlers framfart i Europa där miljontals fick sätta livet till för att försvara demokratin och sin självständighet.  Att de Svenska politikerna i samlingsregeringen har en stor skuld i att Tyskland höll ut så länge hade de den tiden Sveriges politiker att tacka för. Hur många döda i onödan på den allierade sidan på grund av Sveriges hållning i kriget kan man bara spekulera om.  Man pratar om att Sverigedemokraterna som bildades 6 februari 1988 i Stockholm 40 år efter andra världskriget slut har nazistiska rötter. Vad skall man då säga om de partier i samlingsregering under Per Albin Hanssons ledning som under i stort sett hela kriget ställde upp och försåg Hitler med råämnen till sin krigsindustri trots skarpa protester från de allierade. Något som den Svenska samlingsregeringen vägrade ta till sig. Var de riktiga Nazistiska rötterna fanns, de som gick Hitlers ärende under andra världskriget var knappas SD som bildades 40 år efter krigsslutet utan de finns nog närmast hos de som nu försöker göra Sverigedemokraternas rötter som en stridsfråga i den politiska debatten.                         

Ynkedom av de svenska politikernas otroliga nonchalans mot pensionärerna när de vet att det Sverige hamnar på 11 plats bland drygt 40 av världens utvecklade ekonomier vad som levereras till våra pensionärer - de som bor och verkar i ett land med en av världens högsta skattetryck. I världstopp vad som levererar till pensionärerna ligger Island, Schweiz och Norge. Ett pensionssystem som inte håller vad det lovar och som ständigt måste lappas och lagas riskerar förr eller senare att kollapsa. Vi vet ju att de politiska partierna överlag har satt pensionsfrågan som en låg prioritering hur våra skatter skall användas och i stället lagt sitt krut å att ta hand om andra i världen och där den politikersatta pensionsgruppen med 6 partier följer sina moderpartiers inställning och vägrar att  prioritera och ens vilja se och uppfatta våra pensionärers behov. Man kan undra vad som hänt med våra folkvalda politiker när man utan dåligt samvete inte ställer upp det staten en gång lovade att värna om de som byggde det här landet. Man öppnar sina hjärtan för nyinkomna med bostäder och bidrag - det de som valde att ta hand om barnen, genom att sköta hemmet, bara kan drömma om , där maken slet och betalade skatt, allt med en tro på löftet hon en gång fick om att även de mindre rika skulle få en lugn och trygg ålderdom. Nu sitter många där med en pension på sju tusen kronor, inte ens tillräckligt för att betala hyran för tvårumslägenheten, än mindre för mat och hygienartiklar. där en del tvingas ut på gatan. Var finns våra politiker nu, ni som lovade en lugn och trygg ålderdom ? Politikerna bröt löftet och gör det fortfarande, allt medan hundratals miljoner av skattepengar slussas ut till tveksamma projekt så stoppar våra politiker huvudet i sanden som det verkar helt opåverkade hur många av våra pensionärer tvingas uppleva sitt pensionärsliv.. Man kan undra hur det är ställt med tillståndet i Sverige när föreningar  som " Vid din sida " höll en demonstration och namninsamling till förmån för hemlösa äldre, - konsekvenserna av den pensionspolitik som förs -  hamnade i blåsväder där de påstods ha kopplingar till SD. Man kan ju undra om det inte har spårat ur helt i den politiska debatten att allt som på något sätt syn gör de negativa  konsekvenserna av den förda politiken i många år så försöker man göra Sverigedemokraterna till någon slags syndabockar där de är  anklagas för att vara populistiska, främlingsfientliga, en fara för demokratin eller ha ett grumligt förflutet allt för att ansvariga politier skall slippa gå i klinch i sakfrågorna om tillståndet i Landet. När man belyser hur mycket bättre våra grannländers pensionärer har det då svarar politikerna med en allmosa som på sin höjd räcker till en pizza.