Inlägg publicerade under kategorin 1930 tal
8 foton från Dals-Ed 1930-1950 talet
LicensErkännande-DelaLika (CC BY-SA)
Äng i Dals Ed. flygfoto 1937
Lantmannaaffärens fastighet med bank- och postkontor i Dals-Ed. Fotograferad av Elis Persson, Dals-Ed 1930-40 talet
Torget Dals-Ed 1942
Järnvägshotellet och stationen Dals Ed 1945
Lilla Lee Dals-Ed med kyrkan och prästgården 1942
Dals Ed från skolan 1942
Torget i Dals-Ed 1950
Flyfoton från ett Säffle 1935.
..................................................
..................................................
.......................
Dalsland hade en otrolig befolkningsökning från 1810 med närmare 40 000 invånare fram till 1860 till över 80 000 som bodde i landskapet. En ökning som till största delen på minskad dödlighet genom bättre näringsförhållande i en omfattande nyodling. Från 1860 så minskade folkökningen där utflyttningen till Norge och Amerika får en allt större omfattning.
Från år 1868 fick vi ett fruktansvärt nödår vilket var början till ett definitivt stopp av befolkningsökningen där stigande dödlighet främst barnadödligheten blev följden vilket satte fart på emigrationen som höll i sig ända fram till 1929. Ca 50 000 tusen personer emigrerade från Dalsland under den här tiden. Befolkningen i Dalsland fortsatte minska med utflyttning till kringliggande tätorter mellan 1930 till 1950 talet med ytligare ca 10 000 personer. En utflyttning med nästan 65 000 innevånare under en 100 års period som fortfarande satt sina spår i Dalslands utveckling.
För Åmåls del så blev stångjärnssmidets Hanefors Forsbackas nedläggning 1885 som en av de sista i skaran av dalsländska järnbruk också en bidragande orsak till den ökade emigrationen i området
1799 den 14 mars bildades "Venerns Seglationsstyrelse" i Kristinehamn på initiativ av Petter Johan Warberg
Den primära orsaken var invigningen år 1800 av Trolhätte kanal genom vilken Vänern blev farbar till och från Västerhavet 1799-1812 var Baltzar von Platen ordförande för Seglationsstyrelsen. Centrum för seglationsstyrelsen med lotsbefälhavaren och manskap för utprickning och fyrpersonal över vänern blev redan på 1800 talet Åmål.
Seglationsstyrelsens dåvarande lotsfartyg polstjärnan nr 2 i Åmåls hamn i slutet på 1800 talet.
Åmåls starke man under 1800 talet var Petter Larsson . Han föddes i Åmål 1823 blev 1863 åmåls första stadsfullmäktige ordförande 1868 en post som han behöll till 1987. Som vågmästare så förestod han järnvägen och bestämde över hamnen och de viktiga transporterna av järn till och från Åmål. På 1870 talet så ägde han 8 fartyg. År 1871 så köpte han den Åberska släktgården som sedan fick namnet vågmästargården . År 1891 gick han i konkurs.
Vågmästare Petter Larsson och hans hustru Louise Maria född Segerstedt i Åmål. Gårdens namn är fortfarande gångbart efter Petter Larsson som varande den siste vågmästaren i Åmål,
Det som till viss del räddade Åmål var den privatbyggda järnvägslinjen Bergslagsbanan mellan Göteborg och Falun med en avstickare till Norge via Kornsjö som invigdes 1879. Där Åmål fick sig tilldelat huvudverkstaden för lok och vagnar för bolaget vilket också blev startpunkten för stadens verkstadsindustriutveckling under 1900 talet.
Öppningen av Bergslagsbanan och Dalslands järnväg 1879 var två viktiga kommunikationsleder som öppnade upp isoleringen av Dalsland. Här illustrerar den kände konstnären Karl Larson den högtidliga invigningsresan med Kung Oskars färd genom Dalsland.
När Bergslagsbanan invigdes 1879 så bodde i Åmål ca 2000 personer i staden. År 1920 så arbetade 462 personer i verkstaden medan övriga industrier i staden hade 420 anställda. 1948 hade man 916 anställda Det var först långt efter andra världskriget som kommunledningen förstod behovet av andra industrietableringar till staden och började agera därefter.
Strands snickerier vid nuvarande Nybrogatan och Calmarks repslageri på Örnäs runt 1900 .
Strands snickerier där det också fanns en ångkvarn grundades av Petter Larsson 1884, Calmarks repslageri som redan etablerades 1848 blev heller ingen höjdare när kommunen i början på 1900 talet satte stopp för företagets utökning och expansion genom att neka företaget utvidgning av verksamheten på Örnäs. De hade då 40 anställda. Ägarna kände sig tvingade att flytta verksamheten till Älvängen utanför Göteborg där man efter några år sysselsatte 400 personer i fabriken.
En vanlig syn i Åmålsån runt sekelskiftet var timmermosorna som försåg Strands sågverk med råmaterial till sin produktion. På den översta bilden syns det då nya badhuset som var tillgängligt för Åmålsborna från 1913 .
Kallbadhuset på Södra hamnplan var Åmålsbornas badhus mellan 1884- 1934
klicka på adressen för att ta del av inlägget.
En annan företagare som var igång i slutet på 1800 talet var A. G. Rålin som återkom från USA 1892 efter att ha lärt sig orgeltillverkning och startade då A G Rålins Orgel- och Pianofabrik. Efter en brand så byggdes en en ny fabrik i tegel uppfördes intill (byggnaden med skorsten bakom Brantenbergska huset på bilden) 1901 och verksamheten flyttades då dit. 1933 flyttades tillverkningen till Arvika och den stora fabriksbyggnaden togs över av bl.a Engers skjortfabrik som var en stor arbetsgivare fram till att tekoindustrin slogs ut på grund av import från låglöneländer. .
Åmåls nya Bryggeri byggdes 1897-1898 av disponent Fredrik Tottie.Tillbyggnaden gjordes 1917 och 1913 och 1931.Bryggeriet hade ett tjugotal anställda. Lades ner 1970, av Pripps . Numera företagarhotell.
Klicka på adressen för att ta del av inlägget om bryggeriet
http://t-norum.bloggplatsen.se/2017/03/06/9540467-amal-forr-amals-bryggeri/
En annan man som satt sina spår i industriutvecklingen i Åmål var Gustav Berglöf som levde gott på försvarets beställningar under 30-40 talet med träkärror, gasmasker mm i sitt företag Järn och Trä men där luftfakturorna duggade tätt i slutet på hans karriär som industriman. Sveriges största konkurs blev facit av hans vidlyftiga affärer på 1940 talet där även Åmåls politiker som satt i styrelsen blev dömda för ovarsamhet. Hans företag sysselsatte ca 400 personen och blev efterhand en en viktig pusselbit i Åmåls industrihistoria när konkustboet knoppades av till till andra ägare med andra visioner. Motorcykeltillverkaren Ebeverken blev Bröd Lindkvist . Elektromagneter som blev Seem,, Håkansson med spisar och sågblad. Åsa hus var också en avknoppning likaså Åsiverken som med Wellteck och i ett senare skede början till blomstrande varvsrörelse under många år.
Gustav Berglöf var en man med många strängar på sin lyra där också en varvsrörelse Åmåls skeppsvarv på Nordverk ingick i hans imperium i början av 1900 talet. De var med att bygga 3 lastfartyg innan han lämnade rörelsen. Ett företag som DOCK inte hade någon anknytning med Gösta Nordströms etablering av varvet Åsiverken på Örnas på 1940 talet som byggde färjor och bogserbåtar
Ett bildspel av Åmåls centrum i slutet av 1800 talet
Den stora branden i Åmål 1901 gjorde att det blev stora förändringar i kvarteren runt Torggatan
Det här var något som definitivt försvann från stadsmiljön efter branden 1901
Ett bildspel av centrum före branden , resterna efter branden och vad som blev resultatet av återuppbyggnaqden.
Klicka på adressen för att ta del av inlägget.
På tomten där Åmåls stadshotell står idag har det brunnit tre gånger. Första gången var när norska trupper besökte den blott 2-åriga staden den 12 januari 1645 och härjade och brände. Andra gången var i april 1809 då kommersrådet Bengt Norströms hus brann ner till grunden. Norström byggde sedan upp huset igen, som år 1848 övertogs av källarmästare Anders Peter Björlin. Björlin ändrade om fastigheten till stadshotell (gästgiveri), med stora entrén vänd mot Södra Ågatan och Plantaget. Det är det vi ser på bilderna här ovan. Tredje gången gillt var onsdagen den 15 januari 1902 där hotellet blev till aska. 1903 invigdes det nya hotellet som står där än i dag.
Så här firade vi Åmåls 300 åriga tid som stad 1943. Med kungligt och pompa och ståt
klicka på adressen för att ta del av firandet 1943
Åmål var ända fram till 1950 talet en idyllisk trästad på östra sidan av Åmålsån med hus uppförda någon gång på 1800 talets mitt. Det som satte fart på förändringarna var när politikerna fick för sig att bygga ett nytt stadshus i korsningen Hjeltegatan- Kungsgatan på 1940 talet vilket blev början till en total förändring av centrummiljön på 1950-60 talet.
Hörnet Hjeltegatan- Kungsgatan övre bilden fick Åmåls politiker för sig att bygga det nya stadshuset på 1940 talet. Den nedre bilden fastigheter fotograferade från en plats utanför stadshotellet.
Här har vi byggnader som fick lämna plats för Domushuset på 1960 talet
Klöicka på adressen för att ta del av inlägget.l
http://t-norum.bloggplatsen.se/2018/02/01/9971171-amal-forr-amals-centrum-hur-det-sag-ut-forr/
Åmåls befolkning var 1950 ca 8000 .
Flygvapnets första kvartssekel illustrerade med bilder från bl. a. Stockholm, Östersund, Trollhättan och Ljungbyhed.
Klicka för att ta del av filmen
Ett sommarkåseri om Norrköping
Alla vägar leder till Norrköping. Fabrikens och idyllens stad. Forntidens och nutidens stad. Nordens Manchester.
Klicka på adressen för att ta del av filmen
http://www.filmarkivet.se/movies/sommarkaseri-om-norrkoping/
Billeruds legendariska chef under många år i början på 1900 talet Christian Storjohann med hustru och chauffören i bakluckan 1925
Kapten Herman von Axelsson på Mässvik Värmlandsbro juni 1910
Färgelägret i Högsäter 1927 med ägare Gustav Warlen som använde den som droskbil.
Försäljning av fordbilar på kanaltorget i Säffle i början på 1900 talet foto runt 1928.
Östra Storgatan i Säffle i mitten av 1930 talet.
Foton och text från Västarvet.
LicensErkännande (CC BY)
'Från ångbåtsbryggan, ''Klubben'' i fonden. Vy med segelbåtar och havet. I förgrunden bord, stol och träbäck. Människor vid båt. : Fotograf Frithiof Mörk 1930 talet eller före Skaftö Fiskebäckskil
'Från restaurangen åt öster. Vy med båtar och hus. Segelbåt, Fotograf Frithiof Mörk 1930 talet eller före Skaftö
'Kilen åt S. I förgrunden båtar . I en båt står 3 unga män och i 1 eka sitter 1 äldre man. 1 person på bryggan. Hus.
Fotograf Frithiof Mörk 1930 talet eller före Fiskebäckskil.
'Fiskebäckskil, norra delen, sett från östersidan. Vy med segelbåtar, småbåtar, hus och vindmölla. Segel.
Fotograf Frithiof Mörk 1930 talet
'Restaurangen och ångbåtsbryggan. Vy med havet. Segelbåtar. Hus. Brygga, Kyrka.Fiskabäckskil Fotograf Frithiof Mörk
1930 talet eller före.
'Henrikssons brygga, Lysekil i fonden N.N.V Båtar vid brygga, 1 man står på bryggan. I vattnet torkställning för fisk.
Fotograf Frithiof Mörk 1930 talet eller före.
'Kristineberg från vattentornet. Vy ut mot havet. Segelbåtar på avstånd. Fotograf Frithiof Mörk Fotograf Frithiof Mörk 130 eller tidigare. Kristineberg.
'Från Kristinebergs brygga. Magnus Aurivillius närmast. Vy mot havet med 6 personer på brygga intill byggnad. 2 av dem unga män med studentmössor. Kristineberg Fotograf Frithiof Mörk 1923.
'Från Kilen, norrut. Båtar invid strand. 2 barn och 1 person på en hög träplankor på strand. På andra sidan hus på berghällar. Fotograf Frithiof Mörk 1930 tal eller tidigare. Fiskebäckskil.
'Nedgång till ''Söderns'' tilläggsplats. Till vänster Hermanssons gård, t.h Albertina Hellmans. 2 kvinnor i förgrunden, den ena vid tvättkar och den andra med Fotograf Frithiof Mörk 1930 eller före fiskebäckskil.
LicensPublic Domain-märke - Fritt från kända upphovsrättsliga restriktioner (CC PDM)
Inre hamnen med pass.-ångf Olava av Halden. 1933
"Norra Hamnen." 1930 talet ?
"Strömstad. Torget." 1940-50 tal ?
"Strömstad Bohuslän". 1935
"Strömstad." 1930 talet ?
"Parti af Strömstad." 1943
Strömstad 1930 talet
"Strömstad." 1940 talet ?
"Strömstad" 1940 talet ?
Stadshuset 1920-30 talet ?
Utsikt över Svinesund. Brobygget har precis påbörjats. På skylten står det AB Armerad Betong. Huset med kuverttak är tullhuset och tullbåten ligger förtöjd vid bryggan.
Med kommande broinvigning försvann såväl färjeläge som tullstation och en epok gick i foto 1939
Strömstad hamn 1930 talet ?
Strömstad 1930-40 tal
Strömstad. Norra hamnen. 1930 talet ?
Hälsning från Strömstad. "Ro, ro till Fiskeskär" 1930 tal
Må | Ti | On | To | Fr | Lö | Sö | |||
1 |
2 |
||||||||
3 |
4 |
5 |
6 | 7 |
8 |
9 |
|||
10 |
11 |
12 |
13 |
14 |
15 |
16 |
|||
17 |
18 |
19 |
20 |
21 |
22 |
23 |
|||
24 |
25 |
26 |
27 |
28 |
29 |
30 |
|||
31 |
|||||||||
|