Dagens kopia till Ostindiefarare Göteborg har inte mycket gemensamt under däck med originalet . I stort sett så är större delen av fartyget helt modernt i stora delar i de 5 däcken .

Originalets 1700 tals skepp Göteborg år anpassat efter dåtidens krav där besättnings förutsättningar för hygien, mat och trivsel ligger långt ifrån det besättningen på dagens Göteborg får uppleva . Rigg och segel och skrov är väl i det närmast konstruerat efter dåtidens kunskap och material medan resten är in det närmaste ett modernt skepp. lastutrymmet på dåtidens skepp har ersatts med moderna marskiner både för framdrivning, för matlagning och lagring av föda och med hygienutrymmen som skulle få gårdagens besättning att väcka avund för skillnaderna i förutsättningarna i sitt arbete på fartyget. Motor som framdrivning , Dusch, varmvatten , v'ärme , toaletter, modernt kök med frysar, elbelysning , modern navigationsutrustning kanske ändå inte gör upplevelsen rätt 1700 talskänsla när man framför fartyget. Men det yttre med rigg, segel och mantåg, styrning och skrov är i det närmaste lika  originalet.

Så här ser dagens Ostindiefarare Göteborg ut i de olika däcken.

Gårdagens Ostindiefarare var betydligt mer spartanskt.

Här var livet ombord långt ifrån det dagens besättning upplever i sociala skillnader. 

För besättningsmännens riggarbeten med segelsättning var kanske inte skillnaden så stor men med ett annat säkerhetstänk nu med både räddningssele och mer försiktighet under arbetet i masterna. Fallolyckor  med dödsfall var inte ovanliga under 1700 talets seglatser jorden runt.         

Det flytande palatset (1925)

klicka på adressen för att ta del av filmen på 17 min

http://www.filmarkivet.se/sv/Film/?movieid=164&returnurl=http://www.filmarkivet.se/sv/Sok/?q%3dgripsholm%26minyear%3d1900%26maxyear%3d1945

Thor drar 2 pråmar genom Säffle kanal 1964

Start och Thor i Säffle sluss 1967

Start i Arvika 1990.
Start var fortfarande 1965-66 förhyrd av Billerud för virkesdragning på Glafsfjorden.

Rolf går ur Säffle sluss 1967
notera även att slussvakten i bakgrunden bär mössa, vit skjorta med slips.

På väg från Spesshult till Säffle med 3 pråmar, 1964

Ner genom Byälven, 1964

Billerud V lastar svavel från ett grekiskt fartyg i Spesshult 1966.
Utanför ligger "Matsalslörjan" och Georgs Yacht.

På Hökeströmmen i Byälven - maj 1966

Hilda och Billerud IV väntar på bogsering i Säffle 1966

Bärgningen av Rikswasa - ett dykaräventyr (1969)

klicka på adressen för att se filmen

http://filmarkivet.se/sv/Film/?movieid=432&returnurl=http://filmarkivet.se/sv/Sok/?q%3d%26categoryid%3d13%26page%3d3

Upplev tuffa sjöbusar i storm där de med gott sjömanskap ordnar till det så de kommer i säkerhet .   

Klicka på adressen för att ta del av filmen

https://www.youtube.com/watch?feature=player_embedded&v=FdXxNZcXN3I

.

På Skeppsholmen finns det en stor varitaion av båttyper, många före detta gamla kanalbåtar från Holland verkar vara en båttyp som blivit populär med sina stora lastutrymmen som sedan blivit bostäder

Riande är en gammal holländare byggd i början av 1900 talet som gått som flodbåt på kanalerna nere i Europa . Denna trettiotvå meters två mastade med ett djupgående på bara 1.8 m, en båttyp som passade bra i de grunda kanalerna. Båttypen är utrustat med så kallade läbord eller svärd som sänktes ner på läsidan vid segling.

Varför inte inte inreda ett gammalt fyrskepp som bostad.

På andra sidan från skeppsholmen har vi Djurgården med Wasa museet med sina gamla Musée båtar utanför

Det där med hur en gallionsfigur eller kuttersmycke skall placeras på båten det finns det tydligen delade meningar om

.   

För att få ligga på Skeppsholmen så fodras det en bra standard på båtarna vilken det här skeppet verkligen illustrerar.

Här har vi en båttyp som var vanlig på 1800 talet i Stockholms skärgård. En så kallad vedskuta som levererade 

ved från skärgårdsbönderna för både uppvärmning och matlagning till stadsborna. Denna båttyp var utrustad med en hög rigg för att komma åt vinden ovanför öarna. Dän här båten råkade jag på i Nynäshamn på åttiotalet när vi båtluffade i skärgården. Båten var då nybyggd efter gamla ritningar och blev väldig uppmärksam i press och TV på den tiden . Båten har ingen motor när den nu går i chartertrafik . En motordriven följebåt hänger med på resan och hjälper till i stagvändningarna när vinden inte räcker till.  En hjälp som dåtidens skeppare inte kunde räkna med när de tråcklade sig mellan öar, skär och grund på sin färd in till Stockholm.

Båtnörd som jag är så blir det alltid något besök längst kajerna runt om i Stockholm när vi är på besök.

När vi nu hade några dagars vistelse i den Kungliga huvudstaden framför oss så passade vi på att ta med oss våra minicyklar som vi annars vanligtvis finns med när vi är ute och seglar. Vi började på Strandvägen där vi parkerade bilen a´ 35 kr / timme. Gratisparkering existerar inte i vår huvudstad. Vi fortsatte sedan ut på Djurgården.

.       .

   Här på Strandvägen promeneras och cyklas och springs dagerna i ända bland dessa gamla båtar som i en del fall används som bostäder. Västkusttrålare troligtvis byggda på fyrtiotalet fanns det gott om, många plastade utanför ekskrovet.  

Här har vi exempel på ytterligheter i charterbranschen. En gammal Ångbåt från förra sekelskiftet som ligger bredvid en ribbåt med 2 st trehundrahästars utombordmotorer hängande i aktern. Prata om kontraster.

Utanför Wasa muséet ligger denna isbrytare byggd i början på 1900 talet och var i tjänst fram till 1970.

.

 Passade på med ett besök på Wasa muséet  Här ser man en del av orginalskeppets utsmyckning och skick numera medan den högra bilden åskådliggör via en modell hur skeppet ursprungligen såg ut i all sin färgprakt. 

Nästa anhalt i cykelfärden var prins Eugens Valdemars udde med sin konstsamling, Strax nedanför så ligger Nautiska sällskapets hemmahamn som vi med Nobless på nittonhundraåttio och nittiotalet tog del av deras gästfrihet vid våra seglingar i Stockholms skärgård. Då var det en boendehamn med alla sortens flytetyg som användes som åretruntbostäder. En charmig miljö att uppleva som gästande båt. Numera har hamnen ändrat karaktär där boendebåtarna sett sig om efter andra hamnar. Hamnen Pampas i Solna som ligger i Mälaren är väl en av de som fått ta emot dessa, en hamn som jag hyrde båtplats i en hel sommar på nittiotalet för att utforska Mälaren med all sin kultur med sina slott och herresäten.

Målarprinsen, som han kallades, visar upp sitt hem som det såg ut när han bodde där, samtidigt med en konstutställning .

Vi fortsatte sedan cyklandet  längst strandlinjen på Djurgården med alla sina fina villor som man kommer åt att se från sjösidan.

Wallenberg har en egen udde med båthus och gästhus till sitt palatsliknande bostadshus. Strandlinjen till hans hus är dock offentlig och används av allmänheten  

Såna här syner är inte ovanliga när man cyklar omkring längs Djurgårdens strandlinje .

Stockholm har blivit en cykelstad de senaste åren. Cykellåning finns det runt om i staden för turisterna. Utan tvekan så får man som turist en helt annan upplevelse av staden med cykel. Men se er för, trafikhetsen är lika uppenbar på cykelvägarna som i biltrafiken.