Sju år av växande kriminalitet, cementerad segregation och en välfärd som lovar mer än vad den håller, borde ge svensk borgerlighet självförtroende nog att stå emot S-retoriken, skriver Alice Teodorescu Måwe i Timbro Smedjan . Det är bara att konstatera att så fort det krisar till sig för Socialdemokraterna då tar man fram det berömda högerspöket eller rasist stämpeln när det gäller Jimmie Åkessons Sverigedemokrater. När det gäller att argumentera med utgångspunkt från sakpolitiken då står sig Socialdemokraterna i regel helt slätt. Man tager vad man haver som Kajsa Varg sa på sin tid och med facit i hand så visar det sig att det är en ganska mager politik som Socialdemokraterna har haft att bjuda på de senaste mandatperioderna. Resultatet blir också därefter ser vi när vi tar del av facit vad som åstadkommits under Stefan Löfvens regeringstid. I stort sett står vi på ruta ett fortfarande efter sju år. I bland tvingas vi till och med backa när vi inser att den rödgröna regeringskonstellationen håller inte vad den lovat. Med ökad otrygghet för medborgarna, dödskjutningar, arbetslöshet, våldtäkter , sprängningar, bostadssituationen och ökade vårdköer så har allt fler medborgare nu börjat inse att Stefan Löfvens Socialdemokrater har svårt att leda landet i rätt riktning  Men skam den som ger sig Setfan Löfven fortsätter sin retorik att sätta likhetstecken mellan ”konservativ” och ”högerextrem”, och allt däremellan, trots att någon sådan koppling självklart saknas, är högst medvetna skriver Alice Teodorescu Måwe. Kallar Jimmie Åkesson för rasist en fara för demokratin något som också Moderaternas Kristersson fick sig en slev av.  De syftar dels till att skrämma väljarna att rösta för fortsatt S-styre, eftersom allt annat enligt retoriken vore att öppna dörren till avgrunden, dels till att vidga den numera väletablerade splittringen mellan primärt socialliberaler och övriga liberaler/konservativa. Efter sju år av växande kriminalitet och arbetslöshet, cementerad segregation och en välfärd som lovar mer än vad den håller, finns en växande efterfrågan på en höger som sätter sakpolitiken främst. En höger som inte enbart intar rollen som Socialdemokraternas antites, som tvärtom självständigt formulerar politiken utifrån de akuta samhällsproblemen något som Stefan Löfvens Socialdemokrater har svårt att ta till sig för enligt honom  så finns det inga samhällsproblem i alla fall inte i den omfattningen som en enig opposition gör gällande.. När man påpekar de negativa konsekvenserna av den rödgröna regeringens politik då talar man illa om Sverige i Socialdemokraternas värld. Att som justitieminister Morgan Johansson på Twitter uttryckte sig att Ulf Kristersson signalerar att han vill ”gripa makten i Sverige med hjälp av SD.” Det är tongångar som hade passat bättre för att beskriva utomparlamentariska gruppers maktanspråk, än det högst naturliga, att det största oppositionspartiet söker stöd för att vinna nästa val.             

 
tn