Välkommen till kunskap och förnuft - stoppa klimatkrisen

Som yrkesverksam inom meteorologi har jag följt klimatfrågan med stort intresse länge. Som andra påpekat i sina inlägg har jag också känt mig ensam om att ställa frågor om vad som presenteras som vetenskapliga fakta. Och obehaget att stämplas som klimatförnekare har gjort att jag många gånger inte har invändningar. Jag är därför glad över det omfattande engagemang som nu uttryckts genom FB-gruppen Folkets revolt mot klimathysterin. Detta visar att vi inte är ensamma, tillsammans är vi en stor del av Norges befolkning. Äntligen har vi en plattform där vi fritt kan ställa frågor, dela kunskap och åsikter utan att bli stämplade och förlöjligade.

Det har varit ett nöje att läsa inlägg och intressanta artiklar från kända forskare som det länkats till från FB-sidan. Det känns som att vi har blivit svältfödda på neutral folkinformation och balanserad klimatforskning. Nu hjälper vi varandra att gräva fram information från olika källor och kommer inte längre överens om att ensidigt påverkas av populistisk propaganda.

Jag vill berätta lite om min bakgrund och grunden till mitt engagemang och ge en liten inblick i meteorologi, modeller och prognoser.

Jag är utbildad meteorolog från universitetet i Bergen och har arbetat 10 år som statsmeteorolog vid Meteorologiska institutet, Vervarslinga för Nordnorge i Tromsø. Både studien och inte minst upplevelsen som varningsmeteorolog har gett mig insikt i hur väderprognoser och klimatmodeller är uppbyggda, hur de används samt deras styrkor och svagheter. Meteorologi är en mycket komplex vetenskap som beskriver fysiska och kemiska processer i atmosfären. Vädervarning och klimatmodeller är kodade ekvationer av dessa processer. Modellerna är ′′ matade ′′ med observationer och kör regelbundet för att skapa uppdaterade prognoser. Eftersom atmosfären är så komplex som den är måste modellerna förenklas av verkligheten.

En grundprincip man lär sig i studien är att atmosfären är ett kaotiskt system. Detta innebär bland annat att små förändringar i starttermer i modell kommer ge stora utslag över tid. Det upplevde vi i dagliga väderprognosen genom att generellt kunna förlita oss på modellernas resultat de två första dagarna, medan anmälningar från dag 3 och bortom blev osäkra. Vår längsta notis var och är fortfarande en vecka före tiden. Ovissheten i dessa anmälningar ökar för varje dag. Exempelvis kan man se detta som färgkodning på långvarig notis på yr. nej, där grön färg indikerar en ganska säker notis, gult något osäkert och rött en osäker notis.

Min huvudpunkt i att skriva detta är att förmedla att modeller och prognoser är kopplade till osäkerhet. Och dessa osäkerheter är underkommunicerade i klimatfrågan.

Framtida klimatprognoser presenteras som vetenskapliga fakta och det är här den stora halkan sker. Fakta om framtiden kommer i framtiden. Modeller kommer aldrig att vara exakt varken på mikrovågsugn eller på makronivå. Att hävda något annat kommer att strider mot vetenskapliga arbetsmetoder där man ständigt testar olika hypoteser, verifiera verkligheten (observationer), förbättra modellerna (algoritmer) och testa igen. Att sätta monopol på sanningen, som att hävda att ′′ den genomsnittliga globala temperaturen kommer att öka med 2 grader om 20 år ", kommer att förhindra sann forskning där man ständigt söker sig till att hitta sammanhang och få nya kunskaper. Sann forskning beror på att någon ställer nya frågor, för att bara hitta nya svar.

Så till FN: s klimatpanel, som verkar vara ett autosvar varje gång man ställer frågor om dessa ′′ vetenskapliga fakta ′′ om klimatet. Jag undrar, detta 97 % avtal i FN: s klimatpanel, vad handlar det om? Kan det vara så att de har gått med på att eliminera osäkerheten i klimatmodellerna? I så fall har de förlorat sin vetenskapliga integritet. En annan sak som jag undrar är varför det är så viktigt att framstå som så olik? Och här känner jag att det har funnits en olycklig koppling mellan vetenskap och politik. Om det finns en politisk agenda bakom kommer vetenskapen inte längre att vara öppen och söka, utan kommer att kontrolleras i en kontrollerad riktning. Är det detta som gör det så obehagligt att ställa frågor som inte är politiskt korrekta? Och är det därför som de som inte stöder nuvarande klimatpolitik betecknas som klimatförnekare.

För min del känner jag att det vrider sig i magen när jag kallas klimatförnekare. Jag förnekar inte klimatet! Väder och klimat hör ihop. Vädret är vad vi upplever dagligen av väderfenomen som vind, moln, regn, snö etc., medan klimatet är de långa trenderna i vädret och hur det genomsnittliga vädret för större eller mindre område varierar under en period. Vädret kommer att varieras från dag till dag och klimatet kommer också att förändras ständigt beroende på vilken period och område vi tittar på. Klimatet är för ett stort antal statistik från observations stationer över vädret som varit, förutom klimatmodeller som gör prognoser över förväntad utveckling av klimatet i framtiden. Detta är intressant vetenskap och jag förnekar ingenting av detta. Då hade jag aldrig studerat meteorologi.

Men jag vet naturligtvis frågan nedan, som jag önskar var en fråga och inte presenterades som fakta, detta med ′′ man-made ". FN: s klimatpanel har bestämt att klimatförändringarna är man-made och detta ligger till grund för dagens klimatpolitik i Norge. Teorin, som presenteras som fakta från FN: s klimatpanel, är att ökade koldioxidutsläpp, leder till en ökning av den genomsnittliga globala temperaturen. Men detta har inte bevisats och har avvisats av välrenommerade forskare. För det första är det inte möjligt att beräkna en exakt global temperatur för hela jordens yta eller atmosfär med 1 graders noggrannhet. För det har vi inte tillräckligt med mätningar och mätningarna har viss mätosäkerhet. Och igen, modellerna är som nämnts innan förenkling av verkligheten och kan inte ge exakt resultat. När vi inte har någon kontroll över nuvarande tillstånd (global temperatur) och prognoserna för framtiden är osäkra, är det inte vettigt att påstå att forskarna bevisat att CO2 leder till ökad global temperatur. Det måste också sägas att CO2 endast utgör en mikroskopisk andel av atmosfären, att många processer fungerar samtidigt och att det är väldigt svårt att isolera konsekvenserna en enda komponent. CO2 är en ren och viktig gas som djur, människor och natur är beroende av. Att fånga CO2 från människor, djur eller utsläpp från oljeproduktion är därför meningslöst. Förutom att det kostar svindlande summor.

Grunden till mitt engagemang är min kunskap om modellernas begränsningar och osäkerheter och att jag tror att norska folket blivit felinformerade i klimatfrågan.

Som jag ser det så är klimatkrisen ett mansgjorda problem. Ett misstag spår som leder bort från de verkliga problemen. Jag jobbar hellre för att rädda människor än rädda klimatet. Jobba för en trygg framtid för våra barn istället för att sprida skrämselpropaganda och skapa rädsla. Stoppa nedskräpning och förorening av natur och miljö. Arbete för förbättrade levnadsvillkor och fördelning av varor mellan världens rika och fattiga länder. Jag vet att motsvarande är att vi kan göra allt detta. Men jag tycker det är moraliskt äckligt att slösa enorma summor på åtgärder man inte kan mäta effekten av medan människor med verkliga behov, både här på land och i resten av världen hade kunnat hjälpas åt.

En tanke som har slagit mig om klimatåtgärder är om de sorterar under ′′ kejsarens nya kläder "? Med ett totalt offentligt engagemang utifrån öppen saklig debatt, kunskap och sunt förnuft är jag rädd att de hänger i en tunn tråd.

Tack för uppmärksamheten!

Hälsningar från Gjertrud Røyland