Regeringen och dess stödpartier C och L utlovar en långsiktigt hållbar migrationspolitik. Tror de ens på det själva frågar sig Anna Dahlberg Expressen i sin krönika tidigare i år ? Tuta och kör principen så får vi se vad som händer helt utan konsekvensbeskrivningar verkar vara den princip som dominerar regeringen och dess stödpartier i flyktingpolitiken.

Hon skriver också att 

I skolor runtom i landet brottas man med konsekvenserna av det förra hastverket - gymnasielagen för ensamkommande. Ingen vet vad som gäller, vilka utbildningar som räknas eller ens vad som är att betrakta som ett godkänt resultat. Sveriges kommuner och landsting (SKL) vädjar i ett brev till Migrationsverket om akut vägledning. Migrationsverket svarar uppgivet att man också ställer sig frågande till hur lagen ska tolkas.

Samtidigt visar det sig att bara sex procent av de elever som har börjat på något av introduktionsprogrammen klarar att ta gymnasieexamen efter tre år. Det är med andra ord ett rent kaos som regeringen har lämnat efter sig. Något som inte verkar bekymrar Regeringen med sina stödpartier C, L  och V 

. Den tillfälliga lagen från sommaren 2016 - med tillfälliga uppehållstillstånd som huvudregel - ska visserligen förlängas i två år, men de rödgröna vill tillsammans med C, L och KD ge gruppen alternativt skyddsbehövande samma möjligheter som personer med flyktingstatus att ta hit sina anhöriga. 

Återigen får Sverige en ny lag på migrationsområdet som har hastats fram utan någon som helst konsekvensanalys. Migrationsverket varnar i sitt remissvar  för att ”lagen får konsekvenser som vi aldrig sett tidigare” när lapptäcket av tillfälliga lagar ska tolkas.

Tidigare dominerade de asylsökande; nu är det i stället tillstånden för anknytning och arbete som har dragit iväg. Av erfarenhet vet man att det sker sådana överflyttningar mellan olika spår, och eftersom Sverige har västvärldens mest generösa villkor för lågkvalificerad arbetskraftsinvandring är det en logisk utveckling. Den som köper en skenanställning kan dessutom ta flyget till Sverige och få med sig familjen direkt. Efter fyra år i Sverige öppnas dörren till ett permanent uppehållstillstånd.

De generösa villkoren skulle givetvis behöva ses över och ändras, men där har C och MP uppenbart satt stopp. I direktiven till utredningen står det bara att ”dagens regler för arbetskraftsinvandring ska värnas”. 

 Sverige ska tillhöra världens mest ambitiösa länder även i att ta emot kvorflyktingar . År 2016 låg den svenska kvoten på 1 900 personer. Året efter höjdes kvoten till 3 400 och från och med år 2018 gäller 5 000 om året. 

 Sverige står  för närmare tio procent av det globala flyktingmottagandet inom FN:s ram. Bara USA och Kanada ligger på högre volymer än så. Därefter kommer Sverige tillsammans med stora länder som Tyskland, Frankrike och Storbritannien. Kvotflyktingar är en grupp som ofta har omfattande behov av psykiskt och medicinskt stöd och låg sysselsättningsgrad. Är Sverige i ett läge då där vi verkligen har kapacitet att axla det extra ansvar som en tredubbling av kvoten innebär? Har vi ens bostäder till dessa människor i nuläget?  

Det är uppenbart att de rödgröna partierna tillsammans med C, L och KD ser en stor reservkapacitet någonstans, som möjliggör en fortsatt historiskt hög invandring. Något som allt fler börjar ifrågasätta ser vi i de senaste opinionsundersökningarna där partier som har en annan tolkning växer så det knakar. tn.