Dalsland från luften på 1930-40 talet

Krokfors vårvik  1938

steneby 1937

Bengtsfors 1937

Gustavsfors 1937

Skållerud 1937

Billingsfors 1947

Örnäsbadet på 1900 talet med aktiviteter och midsommarfirande i Örnäsparken på 1950 talet

1930 talet

1930 tal

1940 tal . 

1940 tal

194o tal

194o tal

1940 tal

1950 tal

1950 tal

1950 tal

1950 tal

Strandbadets berömda sommarservering, kortet taget av Kalle Snört  mitten på 1940 talet. 

Simtävling på 1950 talet Film av Olle Englund

 
Midsommar i Örnäsparken och sportbåtsaktiviteter på Örnäsbadet. Film av Olle Englund från 1950 talet. 

Licens  

Styrsö Bratten 1955

"Styrsö - Bratten 1951

Arkaden vid Strögets slut 1950 talet

Lekande barn på en bakgård  1951

 Män som väntar på jobb, 1947

Människor och affärer på Kungsportsavenyn 1952

"Amerikabåtarnas ankomst och avgång är folkskådespel av stora mått." 1952

Lastbilar framför Göteborgs fiskehamn 1944

Järntorget. 1940 tlet 

Säve - Jaktflygplan J 22 dras ut ur en berghangar. 1948

Fartyget 133 T/T Josefina Thordén i Götaverkens flytdocka, numera reparationsdocka för Damen 1955 foto Arne Andersson

HMS Halland (J18) var en jagare i svenska flottan som sjösattes den 16 juli 1952. Tillsammans med systerfartyget HMS Småland (J19) utgjorde hon Hallandsklassen, som var den största och mest slagkraftiga jagarklassen som någonsin ingått i den svenska flottan. Tillsammans med systerfartyget var Halland det första i världen att utrustas med ett fungerande sjömålsrobotsystem, det vill säga robotar att avfyra mot andra fartyg.

Jagaren Halland (18). 1966

Jagaren Halland (18) under Operation Nordkust 1957.

Halland genomförde vid ett par tillfällen ubåtsjakt, bland annat vid Hasslö och Utö 1980. Hon användes under två år som långresefartyg som ersättare för HMS Älvsnabben (M01) innan HMS Carlskrona (M04) kom igång. Resorna fick dock göras korta då hennes driftkostnader var höga. Hon utrangerades den 30 juni 1987 och såldes året därpå för upphuggning i Spanien.[1] En avancerad modell av Halland i skala 1:50 har funnits utställd på Sjöhistoriska museet och Marinmuseum i Karlskrona.

Jagarflottilj med jagaren Halland i spetsen under "Operation Nordkust" 1957

Utspisning ombord på jagaren Halland den 30 mars 1955

Mässen på jagaren Halland, nov. 1957

Jagaren Halland till ankars, juli 1962  

Matlagning ombord på jagaren Halland 1957

Hobbyverksamhet (skeppsbygge) ombord på jagaren Halland,

Jagaren Halland år 1957 

De Dalsländska utvandrarna

Målningen utvandrarna på väg till Göteborg 1872 av konstnären Geskel Salomans är en av de mest kända med utvandrarmotiv.  

Emigrationen från Sverige till Amerika under nödåren från mitten av 1800 talet fram till sekelskiftets början  har skildras många gånger i litteraturen .

Dalsland  var en av de län som drabbades mest av utvandringen och det är inte många Dalslänningar som inte har släkt i Amerika. Mellan åren 1850 till 1900 utvandrade 63700 från Dalsland, betydligt mer än den nuvarande folkmängden.  

Även om släktbanden tunnats ut efterhand som åren går så finns det fortfarande intresse att ta tag i vad som hände och hur det gick för de som åkte över. Släktforskning som blivit populär där man med hjälp av nätet kan forska i en av världens mest bevarade och utförliga kyrkoböcker som sträcker sig tillbaka flera hundra år och är väl en av anledningarna till den nya folkrörelsen. 

Överst  ser vi en scen vid tilläggning och överföring av folk  till en av emigrantångarna under 1880 talet.

Därunder ser vi en av de många reklamblad som rederier och transportbolag lockade resenärer. Det visade sig för många som kom över att det var inte så lätt alla gånger att hitta det paradis som förespeglats dem.

Många Dalslänningar hamnade i Alaska, här en sommardag omkring 1910 när s/s Corvin anländer med gods och möts upp med hundslädar för vidare transport.

De här bilderna är tagna 1898 och visar guldgrävare med rötter från Ärtemark och Bengtsfors i Dalsland.  John Bryntesson, Guldkungen kallad,  som också kom från Ärtemark och gjorde sig en förmögenhet på guld var nog anledningen till att många sökte sig till detta område där drömmar om rikedom lockade men mycket få fick uppleva..    

klicka på bilderna för större storlek.

Det var på den tiden vattenvägarna utnyttjades för timmertransporterna på Dalslands kanal. Både pappersbruken och sågverken fick sina råvaror i första hand från sjöarna. Där bogserades timmermosorna med båt i sjöarna mellan slussarna där sedan mankraften fick tas till. Inte ovanligt att mosorna följdes åt av samma arbetslag genom hela slussystemet. Efterhand så tog lastbilarna över transporterna.

När man ser den här filmen vi som har upplevt skolavslutningarna på det här sätter kan man ibland få funderingar om det inte var bättre förr i många avseenden. En skola där disciplin var en av orsakerna till i det gick att få ut största möjliga lärande till eleverna. Bevisligen har de som gick ur skolan på 1950 och sextiotalet klarat sig ganska bra här i livet. Så varför ändra på ett vinnande koncept där kravet på disciplin, läxläsning var grunden till att gårdagens skola rankades som en av de bästa i världen på sin tid. Finland som fortfarande har en kravskola är numera en av de bästa i rankningen på vad eleverna kan när man går ur skolan.

Sverige tappar tyvärr år efter år i den kunskapsprövningen och ligger numera i mitten av skalan bland EU länderna.

Public Domain-märke - Fritt från kända upphovsrättsliga restriktioner (CC PDM)

Ingår i samling Värmlands Museum Bildarkiv

    Anna Ollson 1841-1926  drev fotoateljé på Kungsgatan 47 i Karlstad. Firman etablerades 1872.

Stora Torget i slutet av 1890-talet.

 Stadsträdgården. Fotograf Ollson, Anna  1898

Kungsgatan. 1898

Stora Torget. 1898

Kungsgatan. 1898

Norra Strandgatan.1898

Hamnkanalen och Kannikenäset. 1898

Stora torget med domkyrkan 1898

Haga och Slussen. 1898

Residentet och Klarälven. 1898

Västra Torggatan 1898

Värmlandsoperan  och Klara. 1898

Elfgatan (Älvgatan). 1898

Grevegården vid Älvgatan år 1888.

Vy från Herrhagen över dåvarande lasarettet år 1895.

Utsikt från Herrhagen år 1895.

Vy över centrala Karlstad. Bilden tagen från Herrhagens vattentorn när det var under byggnad 1888.

Vy över lasarettsområdet, pråmkanalen och västra Haga på ett foto taget från vattentornet på Herrhagen år 1889.

Värmlands Hushållningssällskaps utställning i Klara 1895 och visar i så fall cafépaviljongen i Våxnäsparken.