Reinfeldt utreder brotten – men inte sitt eget ansvar för den utveckling vi nu ser i Sverige.

Själva iden med en sanningskommission där man försöker undanröja gamla oförrätter och förlåta även de värsta syndarna vore kanske på plats så att medborgarna slipper höra alla dessa beskyllningar i tid och otid vems fel det är att Sverige ser ut som det gör i dag. Men den som är helt utesluten som ordförande i en sådan kommission är väl förre statsminister Reinfeldt (m) . Det är väl ungefär som att sätta in en brottslig som domare i sitt eget brottsmål.

Men ändå var väl det som hände när han utsågs som ordförande i Trygghetskommissionen som i juni skall rapportera om en av valets hetaste frågor, brottslighet och otrygghet. Gruppen är tillsatt av försäkringsbranschen med syftet att motverka vardagsbrottsligheten. Men Reinfeldt kommer inte att utreda konsekvenserna av den egna politiken och det egna ansvaret, – Nu är jag ordförande i Trygghetskommissionen. Jag är inte tillsatt för att utvärdera mig, säger han till SvD.

Men vad kan det bli för resultat från en sådan rapport om man inte går till grunden med orsakerna som många anser ligger hos politikerna och där Reinfeldt som statsminister och ledare för Alliansen har ett stort ansvar för utvecklingen som bottnar i en naiv invandringspolitik utan den minsta förberedelse i en vettig integration, bostadspolitik eller en arbetsmarknadspolitik anpassad till de nyanlända.

Man kan ju fråga sig om Reinfeldt är den rätta att kunna ge svar på vad som konkret ska göras för att minska brottsligheten utan att komma in på politiken som i grunden är det som felat i från början och där Reinfeldt som Alliansledare har haft ett stort ansvar i den processen. Man borde nog lite till mans ifrågasätta en sådan utnämning om det verkligen är rätt man på rätt plats i den Trygghetskommissionen som skall komma med förslag för att minska brottsligheten där ordföranden kanske har det största politiska ansvaret för den ökande brottsligheten genom sin invandrarpolitik med öppna era hjärtan skall nu komma med förslag för att mildra konsekvenserna av den naiva politik han stått bakom med sina Alliansbröder.

Men för att återgå till den förslagna sanningskommissionen i början av inlägget som borde ta upp  vem som bär huvudansvaret för nerläggningen av det svenska försvaret, att vi har en av EU:s lägsta per capita polistäthet ,, sjukvårdskrisen och nermontering av vår kunskapsskola, för att inte tala om den obefintliga integrationspolitiken, bostadspolitiken och en katastrofal arbetsmarknadspolitik för nyanlända, och upp i allt detta har vi fått ökade klassklyftor och en ökad brottslighet för att inte tala om  att vi  har vi mest fattigpensionärer i hela EU trots att vi betalar mest skatt i hela världen.

Förslag på brottsbekämpningen kanske vi kan få svar 1 juni när Reinfeldt som ordförande skall försöka komma ifrån sitt ansvar och presentera ett förslag om minskad brottslighet utan att blanda in politiken som han har haft ansvaret för under 8 år med Alliansen.

Det vi kan konstatera är väl att någon svensk politiker eller tjänsteman är utesluten från ett sådant uppdrag som ordförande i en tänkt Sanningskommission som skall utröna gamla oförrätter och ta fram de värsta syndarna i en rapport till Svenska folket före valet. Det visar sig nog att de är lika stora kålsupare i sin naivitet att göra misstag, ta fel politiska beslut alla de som har fått makten att delta i det politiska spelet.

En del mer, en del mindre och någon helt utan möjligheten att vara med.  Men det konstiga i kråksången är väl att det partiet som i stort sett saknar politiskt inflytande får ta mest stryk i debatterna från det gamla politikeretablissemanget trotts att det är de med facit i hand visat sig stått för den rätta politiken.                

 tn

Man kan ju undra när avslöjande efter avslöjande nu når allmänheten i hur Socialdemokrater försökt manipulera verkligheten för att komma i bättre dager får för konsekvenser för partiet i valet.  Man försöker så gått det går att sopa undan spåren efter den naiva invandringspolitiken där Socialdemokraten i sin regeringsställning med hjälp av övriga partier som har del i ansvaret för det som nu sker i samhället  mörkar eller vilseleder  väljarna med fake news där vinklade påståenden av verkligheten numera duggar tätt bland ansvariga politiker.

I all synnerhet om man för resonemang som ifrågasätter några av de vanligaste förekommande lögnerna angående invandringen, exempelvis påståendet att invandring är nödvändig för landets välfärd, att invandring är en förutsättning för att våra pensionspengar ska räcka, att majoriteten av våra nyanlända är högutbildade. Samtliga påståenden är felaktiga, för att inte säga direkt lögnaktiga. 

Att man titt som tätt kör med procentsatser ofta från mycket låga ingångsvärden där typ en ökning med två kan bli 100% i beskrivningen arbetsmarknaden för de utlandsfödda förbättras. Ursprunget till skillnader i inkomst och bidragsberoende stavas arbete. Utrikes födda utgör 54 procent av samtliga arbetslösa – trots att de blott utgör 17 procent av befolkningen totalt. En nödvändig åtgärd är att få människor i arbete något som man försökt lite halvhjärtat nu i flera decennier utan att lyckas få ett bra resultat.  Och då skall man komma i håg att i de arbetslöshetssiffror man presenterar framförallt nu före valet kommer att innehålla mycket luft där tusentals, mest invandrare, nu fått ersättningsjobb helt betalda från staten.  De som arbetar några timmar per vecka eller som går på åtgärder av något slag vilka för nuvarande tusentals med invandrarbakgrund gör är inte med i arbetslöshetsstatistiken.

När utländska medier eller SD refererar till verkligheten vad som sker i Sverige då stämmer inte den bilden enligt politikeretablissemanget som har ansvaret för det som nu sker.  Sverige är ett delat land – där barnfattigdom och arbetslöshet är utbredd i familjer med icke-svensk bakgrund, där 76 procent av medlemmarna i kriminella gäng har invandrarbakgrund och där det dödliga våldet ökat chockerande mycket i de utanförskapsområden som i hög grad bebos av människor som flyttat hit från andra länder.

Våldtäkterna har ökat lavinartat de senaste åren , bilbränder och småbrott i affärer där man nu blivit tvingade att anställa vakter för att i någon mån freda sig från stölder som kostar butikerna miljarder. Vakter behövs numera också på offentliga platser som tex badhus, bibliotek och i många skolor.

Det här är uppgifter som våra politiker på alla sätt försöker sopa under mattan där motelden oftast blir anklagelser för populism eller svartmålning. Även våra medier där majoriteten av journalisterna antingen har vänstersympatier eller är miljöpartister visar sig faller in i samma mönster där man har svårt att ta sig an nyheter som stör deras politiska övertygelse.

När nu två socialdemokratiska tjänstemän ertappas ligga bakom ett trollkonto på Twitter, riktat mot SD så vill nu statsminister Stefan Löfven att partiledarna ska diskutera hur sociala medier används i valrörelsen.  Frågan är väl om inte den diskussionen först borde föras inom det Socialdemokratiska partiet. Under den heta valrörelsen 2006 avlöste skandalerna varandra: en SSU-anställd skrev på sin blogg att Reinfeldt var pedofil, en S-strateg avslöjades ligga bakom mejl till media som påstod att moderatledaren hade skattefuskat, och Folkpartiets partisekreterare fick avgå efter att en LUF-ombudsman hade gjort dataintrång i Socialdemokraternas nätverk och fått tag i valplaneringen.

Vi har upplevt hur Socialdemokratiska valarbetare plockar undan SD:s valsedlar och där man i debatterna använder rena ljuget om motståndarna ofta vinklade på ett sätt som ligger långt i från verkligheten. När man lämnar de politiska sakfrågorna i debatterna och i stället börjar ägna sig åt svartmålning och historiebeskrivningar av de politiska motståndarna då förstår man att argumenten tryter. Något som medborgarna nu börjar förstå och som man nu också ser i väljaropinionen där SD är väl det parti som blivit mest utsatt för desinformation men samtdigt det som växt mest sedan förra valet till förtret för både en stor del av journalistkåren och det politiska etablissemanget som på alla sätt med alla medel försökt sätta stopp för SD:s framgångar .

I det politiska spelet så är både ljug, mörkning och censur ( Aftonbladets vägran att låta SD annonsera i tidningen) tillåtet i det demokratiska Sverige.                 

tn

För första gången någonsin översteg antalet människor på flykt 60 miljoner under 2015, enligt FN:s flyktingorgan UNHCR. Med det i bakhuvudet så borde nog våra regeringar i EU börja sovra och prioritera i att lägga resurserna på de som har ett verkligt skyddsbehov i asylärendena än att slösa pengar på ekonomiska emigarnter.  

60 procent av alla asylsökande som kommer till EU är ekonomiska migranter utan skyddsbehov. Att skicka hem dem snabbare skulle innebära en enorm skillnad, menar Frans Timmermans, EU-kommissionens förste vice ordförande.

En svensk medborgare som bott utomland några år och gifter sig med en person från ett annat land, den personen får inte någon pension av svenska staten när de bosätter sig här på ålderns höst som pensionärer.  Ett förhållande som bygger på principen att man skall tjäna in sin pension i det land man arbetar i.   

En flykting som kommer hit och saknar asylskäl men ändå får stanna av humanitära skäl på grund av långa handläggningstider ett förhållande som de ofta själva varit upphov till för att försöka dölja sin identitet  och vilket land de kommer i från. I praktiken betyder det att de är ekonomiska emigranter utan direkta asylskäl där staten med våra politikers goda minne har gett dem rätt att på statens bekostnad inte bara att själva bli försörjda utan också att ta hit sina anhöriga som får pensioner, bostäder. Att de sedan inte har lagt en krona i varken pensionssystemet eller i övrigt bidrar till vårt välstånd så långe de inte har ett arbete att gå till det är inget som  verkar bekymra våra politiker.

Ensamkommande barn som utan asylskäl får stanna antingen på grund av  olika amnestier som våra politiker hittar på eller om man bluffat sig in med oriktiga uppgifter om ålder eller land man flytt ifrån får också ta hit anhöriga även om de anhöriga bor i länder som inte kan klassas som farliga för medborgarna. I stället för en human flyktingpolitik där direkta asylskäl är avgörande om de skall få uppehållstillstånd så har stora delar av invandringspolitiken övergått att göra Sverige till ett himmelrike för ekonomiska emigranter som gömmer sig bakom en flyktingstatus med våra politikers goda minne och där det inte finns någon hejd på vad de svenska skattebetalarna skall tvingas stå för.

Här låter man ekonomiska flyktingar som flytt hit få samma status som asylflyktingar i och med att de fått uppehållstillstånd. Om man nu inte har asylskäl utan mer eller minder bluffat sig in i landet vore det väl mer naturligt att låta ekonomiska emigranter också ta ansvaret för sina anhöriga i sina hemländer än att övervälta det ekonomiska ansvaret på staten för att de skall komma hit och ta del av vårt sociala välstånd på de svenska skattebetalarnas bekostnad.

När vi vet att mer än 60% av invandrare som kommer till europa har kommit hit av ekonomiska skäl och inte av skyddsskäl så vore väl det naturliga att man också överlåter ansvaret för deras anhöriga i de länder man flytt ifrån till dem själva och inte de svenska skattebetalarna när de som kommer hit .

En person som emigrerar till vilket land som helst i världen för att börja ett nytt liv under gynnsammare ekonomiska villkor än det landet de emigrera i från får vara snälla att försöka klara sig själva utan ekonomisk hjälp från landets medborgare de emigrerar till. Vill man försöka få över sina anhöriga så får man nog vara snäll att själva arbeta fram ett kapital till en återförening.  Men inte i Sverige här bjuder våra politiker generöst på vårt sociala smörgåsbord till dessa ekonomiska emigranter som givetvis inte är sena att ta för sig. Helt naturligt vem skulle inte göra det? 

Här finns det ingen koppling till om man är asylflyktingmed skyddsbehov eller ekonomisk flykting, om man har ett arbete eller hur man är beredd att flyta in i det svenska samhället, inte ens om man övergår till brottslig verksamhet så får det några ekonomiska konsekvenser för deras vistelse i landet,  man behandlas med lika stor generositet av staten hur man än uppträder sig eller lever i samhället .

Låt nu årets riksdagsval bli startskottet där våra politiska partier får bekänna färg var de står i flyktingpolitiken. Där frågan om vi skall fortsätta lägga pengarna på ekonomiska emigranter och deras familjer utan skyddsbehov eller om vi skall lägga krutet på invandrare med skyddsbehov som söker sig till vårt land med rädsla för sina liv. Utan tvekan så skulle våra skattepengar göra betydligt mer nytta för de som flyr av rädsla för sina liv än att hålla på och slösa slösa pengar på dessa ekonomiska emigranter som ser Sverige som en fristad till en chans för en bättre levnadsstandard .          

tn

Texten är hämtad från resan genom livet av Pa Edgren , bearbetad av Bruno Svedäng . Texten är förkortad och till en del omarbetad av undertecknad. Teckning Jan Sagle

Pa Edgren stadsläkare i Åmål 1828-1829.

En svår nervsjukdom ( tyfus ) rasade i Åmål, som redan skördat flera offer däribland stadens enda läkare.

I ett brev från fadern där han utrycker sig både på sina egna vägnar att han och andras att han skall söka permission och komma hem några månader, tills en ny stadsläkare finns på plats.

Åmåls befolkning bestod vid 1828 en bit över 1000 personer samt kringliggande orter starkt befolkade. Pa Edgren, då regementsläkare vid Skaraborgs regemente beviljades ledighet i tre månader. Väl kommen till Åmål så låg det överallt i husen nervfebersjuka, och bland barnen hade dessutom mässling och scharlakansfeber brutit ut. Edgren hann knappast ur åkdonet förrän sjukbud från höger och vänster inställde sig, och han kom genast i full verksamhet.

Den nu 26 årige ynglingen inkasserade rätt bra med honorarier vilket gjorde att han kunde göra avbetalning på sina skulder i Uppsala. Snart var dock permissionstiden utlupen och ännu var ingen stadsläkare antagen. Ett sammanträde ägde rum på rådhuset och en deputation kom till Edgren och erbjöd honom nära 3000 riksdaler om han kunde stanna en tid till.

Edgren beslöt sig att göra en kurirresa till sitt regemente, en äventyrlig, synnerligen i slutet på November, nämligen utefter Värmlandsnäs och med båt över till Lurö till Läckö samt vidare till Skålltorp och Skövde. Han beviljades vidare permission. Sedan fortsatte hans verksamhet i Åmål till årets slut.

När återvändandet till Skövde stod för dörren så bragdes allvarligt på tal att utnämna Edgren till Stadsläkare. Efter att en Bågenholm i Karlskrona tackat nej till tjänsten, och då fanns det ingen annan på förslag.

Men ingen är profet i sitt eget land, säger ordspråket , och här besannades det. Den 14 mars var utsatt till voteringsdag på Rådhuset och en väldig strid uppstod , där hans ungdom och ännu ej stadgade erfarenhet blev hans fall i bedömningen . Stagnell från Arvika fick platsen men blev utledes på allt trassel och intriger och snabbt sökte sig därifrån.

Kanske var det åsynen av att sett PA Edgren som barn springande ibland andra stadspojkar och denna obetydlige ungdom kunde ej bli delaktig av alla husliga ställningar, varuti läkaren ovillkorligt inrycks.

Kl 5 på morgonen den 25 mars tågade hans åkdon ut genom stadens norra tull, blickande på denna vackra kyrka, vid vars murar han som barn lekt och där den gränslösa Vänern framför blickarna icke anande att bakom den i horisontens rand framskymtande Kinnekulle, P A Edgrens bopålar skulle fästas..

Not: texten är hämtad från resan genom livet av Pa Edgren , bearbetad av Bruno Svedäng . Texten är förkortad och till en del omarbetad av undertecknad. Teckning Jan Sagle

Med Charlie Norman genom tiderna. Charlie presenterar jazzhistoria från 1900 fram till boogie-woogie.

Det här var Norrköping i början på 1900 talet

LicensErkännande-IckeKommersiell-IngaBearbetningar (CC BY-NC-ND)

"Hällekind 1947".

Hällekind 1947".

"Hällekind 1947".

"Hällekind 1947".

"Ferm Hällekind 1947 ".

"Ferm Hällekind 1947 ".

"Hällekind 1947".

"Hällekind 1947".

"Hällekind 1947 ".

11 foton från ett Stockholm på 1940 talet   

LicensErkännande-IckeKommersiell-IngaBearbetningar (CC BY-NC-ND)

Författaren Wilhelm Moberg läser löpsedlar om kriget. 1942

Fru Birgitta Törnqvist pumpar vatten på en bakgård på Mäster Mikaels gata 9, Södermalm, Stockholm. 1942

Trafik vid Stureplan, Stockholm. Illustration till "Farlig fåfänga" av Stieg Trenter, som publicerades som följetong i tidningen Allers 1944.

Cyklister och bilister på Stadshusbron, Stockholm 1945

 Två kvinnliga kontorister äter sin lunch vid kajen vid Södra Riddarholmshamnen, Stockholm. I bakgrunden Riddarfjärden och bebyggelse på Södermalm. 1946

En lastbil med lastas med sand på kajen vid Söder Mälarstrand, Stockholm. 1945

Två spårvägsarbetare svetsar ihop räls. Södermalm, Stockholm 1945

Nybroviken, Stockholm. Folksamling på Nybrokajen, skärgårdsbåtar i bakgrunden. 1945

En grupp pojkar fiskar vid Stadsgårdskajen, Stockholm 1945

Torghandel, Stockholm. Äldre kvinna med huckle på huvudet säljer fisk. 1946

Södermalm, Stockholm. En grupp pojkar betraktar båtar på vattnet. Skanstullsbron i bagrunden. 1946