Regeringens utnämningen av Thomas Bodström till Stockholms Landshövding avslöjar Socialdemokraternas dubbelmoral i vad moral och etik betyder för partiet. Svågerpolitik och ryggdunkeriet fick stå tillbaka denna gång, men det satt hårt inne innan Stefan Löfven med regeringen reagerade.  

Regeringens utnämning av advokaten och f.d ministern i den Socialdemokratiska regeringen Thomas Bodström till Landshövding säger väl en del om hur lätt Socialdemokraterna tar på sina egna partikameraters etik och moral. Man vill gärna uppträda som moralpoliser hur medlemmar i andra partier sköter sig men blundar lätt hur de egna agerar ute i samhället. Bara det att först reagera när de övriga riksdagspartierna ifrågasatte utnämningen säger väl en del hur lätt man ser på saken.

Det var 54 anställda på pensionsmyndighetens som ifrågasatte Thomas Bodströms lämplighet som satte bollen i rullning i och med hans roll i det skandalomsusade fondbolaget Allra där han satt som styrelseledamot. Bolaget figurerar i flera brottsutredningar vilket tydligen inte rörde regeringen i ryggen när man utsedde honom till Landshövding i Stockholm. Man kan ju fråga sig vad vi fått för regering på halsen som gång efter gång hoppar över skaklarna och missköter sitt uppdrag.

Vi har ju nyligen två ministrar som fick gå på grund av att de inte agerat som ministrar i tid i transportstyrelsehärvan. Men att först inte låtsas om Thomas Bodströms roll i fondbolaget där regeringen in i det längsta försvarar beslutet till hans förordnande som landshövding kanske ändå säger en del om hur Socialdemokraterna ser på det där med etik och moral som man titt som tätt anklagar andra partier för att inte ta så allvarligt på och där man ger dem bassning för uppträdande som inte faller Socialdemokraterna i smaken. Det har funnits gott om ministrar i den Socialdemokratiska regeringen som visat att det där med moral och etik det gäller bara andra.

Vem kommer inte ihåg Justitieminister Lennart Geigerpå sin tid som hoppade över skacklarna och krävde sexuella tjänster och där Säpo varnade den dåvarande statsministern Olof Palme som kände sig tvingad att hemligstämpla för att klara skinnet för sig själv och partiet. Eller TCO ordföranden Rosengren som utnämndes till minister trots han bakgrund att festa runt på TCO medlemmarnas fackavgifter. Att leva som man lär har väl aldrig varit Socialdemokraternas starka sida. Frågan är väl om det inte är i SSU som man börjar lära sig myglet och ljuga . 2004 SSU-basen Ardalan Shekarabi avslöjas med att ha finansierat sin personvalskampanj med pengar som skulle gått till ett integrationsprojekt. 2005 Medlemsfusket inom SSU uppdagas och förbundet anmäls för bidragsfusk. Det visar sig att en stor del av medlemmarna varken är aktiva, betalar avgift eller vill vara medlemmar. SSU-ordförande Anna Sjödin grips i januari av polis efter ett bråk på krogen Crazy Horse i Stockholm. I oktober döms hon till böter och skadestånd för våld mot tjänsteman, våldsamt motstånd, förolämpning och egenmäktigt förfarande. 

Det har funnits åtskilliga socialdemokratiska ordföranden i Lo förbunden som inte riktigt förstått det där med etik och moral innebär i sina uppdrag. Mauritz Sigvard Marjasin som var Kommunalarbetarförbundets ordförande 1977-78  och landshövding i Örebro 1989-94 klarade sig från åtal att under sin tid som landshövding när han lämnat in manipulerade representationskvitton  och dubbelfakturerat utlägg med motiveringen att han var inte redovisningsskyldig. Då är det tydligen fritt fram att lura staten enligt Socialdemokratisk moral och etik. Det har funnits flera fackordföranden som tex Annelie Nordström, Lars Lindgren, en del har suttit i Socialdemokraternas verkställande utskott som inte varit främmande för att sko sig på medlemmarnas fackavgifter under åren eller skapat sig personliga förmåner utan skrupler eller på annat sätt frångå moral och etik i sina handlingar.. Lo ordföranden Wanja Lundby-Wedin blev under vintern och våren 2009 omskriven och omdiskuterad att hon  i AMF Pension hade varit med om att godkänna  ett pensionsavtal, totalt var värt cirka 60 miljoner kronor till VD i bolaget. Så Thoma Broström är inte ensam att klanta till det i rörelsen. Och vem minns inte Hans Erikssons transports ordförande som tänjde moral och etik gränsen till den till slut sprack med charterresor ,lägenhetsaffärer, bland annat firade han sin egen 50 års kalas på grand för 200 gäster som han lät medlemmarna betala.     

För att inte tala om Mona Sahlin som var både  vice statsminister och partiordförande och som ofta har figurerat i media både som skattesmitare använd svart arbetskraft, en herrans massa parkeringsböter och där hon struntade i hur man använder statens betalkort, den senaste bravaden var väl osant intygande. Mona Sahlins uppdragsväg inom Socialdemokratin och med hennes bakgrund i bagaget speglar väl ganska väl hur socialdemokraterna ser på etik och moral inom rörelsen. Att hon vid flera tillfällen använt statens kontokort för utlägg av privat natur till ett värde av 53 174 kronor men ändå fick hon förtroendet att sitta som ledamot i partiets verkställande utskott.

Sahlin var egenföretagare och tv-reporter 1996–1997. Hennes företag lades dock ned, efter att bolaget tvingats till likvidation för att konkurs skulle undvikas, då Sahlin förbrukat en stor del av aktiekapitalet för att ta ut lön. Dessutom hade bolaget under sina två år negativa resultat till följd av höga lönekostnader för Sahlin. Trotts detta så  utnämndes hon 1988 hon till rektor för SSU:s förbundsskola Bommersvik. Att med den bakgrunden Göran Persson efter valet 1998 låter Sahlin få posten som arbetsmarknadsminister,med ansvar för arbetsrättsfrågor, småföretagande och regional näringspolitik är en gåta. Man kan ju undra hur det står till med synen på moral  och etik och för den del också kompetensen i det socialdemokratiska partiet. .

Till och med den förre ordföranden i Socialdemokratiska partiet Juholt hade svårt att leva upp till den moral och etik som Socialdemokraterna låtsas stå för i politiken med sina fifflande med reseräkningar. Kostade honom över 100000 kr som han fick återbetala till riksdagen och hans plats som partiets ordförande. Men ränderna går tydligen aldrig ur partiet när man fortsätter i samma anda med  utnämningen av Thomas Bodström som landshövding i Stockholm med en meritlista som i värsta fall kan sätta honom inom lås och bom för att han inte skött sina åtagande som styrelseledamot i det skandalomsusade pensionsbolaget Allra.

Så när Stefan Löfven moralpredikan över andras beteende i riksdagen så visar det sig var mer ett spel för galleriet men åskådliggör samtidigt en dubbelmoral utan dess like mer än en sann övertygelse vad etik och moral betyder i verkligheten.  Det är inga vanliga medlemmar i partiet utan i hans parti är det ministrar, medlemmar i Socialdemokraternas högsta organ och ordförandena i partiet som står för fadäserna där man tummar på etik och moralfrågorna. Så Stefan Löfven skall nog akta sig att kasta sten i glashuset i fortsättningen.

tn