Brunnsparken.

Drottningtorget.

Drottningtorget med Centralstationen och Hotell Eggers

Huvudpostkontoret med "Paddan"

Huvudpostkontoret med "Paddan"

Gustav Adolfs torg

Gustav Adolfs torg

Näckrosdammen i Lorensbergsområdet.

Fiskhamnen.

Fiskhamnen

Hamnen.

Hamnen.

Hamnen

Hamnen

Hamnen med "Gripsholm" på utgående

Kungsportsbron och "Paddan".

Liseberg. Vita Gången

UTSIKT FRÅN REDBERGSPARKEN MOT BAGAREGÅRDEN

REDBERGSVÄGEN.

Flygplan J 29 från F 13 Bråvalla flygflottilj i luften.

Flygplan Saab 210, Lilldraken, i luften 1954

Flygplan J 33 tillhörande F 1 Hässlö i luften.

Provflygplan för Saab 35 Draken i luften

Flygbild av sju stycken flygplan A 32 Lansen från F 6 Västgöta flygflottilj i luften.

Förtöjning av flygplan TP 47 Catalina vid klippa till sjöss.

Flygplan Saab Safir SE-CAE i luften.

Flygplan J 26 ur svenska flygvapnet flyger över moln.

Flygplan J 21R tillhörande F 10 Skånska flygflottiljen står på Saabs flygfält

Flygplan S 18 märkt nummer 29 tillhörande F 11 Skavsta står på ett flygfält.

En man klädd i flygardräkt kliver in i flygplan S 31 Spitfire.

teckning Jan Sagle

Fisket var en viktig del i 1800 talets försörjning , för vilket sysselsättning jag sedermera i hela min livstid bibehöll en förkärlek, som aldrig riktigt svalnat skriver PA Edgren i sina skrifter om hur livet gestaltade sig på 1800 talets början i Åmål.  Jag metade i älven utanför vår ladugård ( på Vågmästargården) och därifrån  nedfallit i ån,  men likväl simmande kunde nå land utan att förlora varken metspö eller en nyss fångad braxenpanka.

Åmåls ån utanför Vågmästargården i slutet på 1800 talet

Fortsättningsvis blev detta fiskesätt förbjudet av min far,, vilket i stället tillät mig och mina bröder att åtfölja sig utåt Vänern på fiskefångst.

Vanligtvis begav vi oss i en god båt , försedd med en eller tvenne säkra roddare, vilket jag eller någon av mina bröder var den ene, utåt på  den ändlösa sjön 1 á 2 mil från staden.

Här utlades kring skär och uddar en långrev med 700 till 800 krokar, samt daggmask som bete.. Sedan detta var klart lades 6-8 stycken nät i något sund , där fiskstim om natten troddes simma fram.

Som ännu god tid av kvällen var kvar uppsöktes någon bank eller stengrund för abborrmete, vanligtvis ned stor framgång. Tills skymningen inträtt. 

Då var det dags att ordna nattens sömn på någon holme , nedhögg buskar och placerade dessa till skydd för vinden, upptände en ståtlig brasa av torrved som hopsamlades. Spisade afton ur den medhavda kantinen lade sedan att sova på en kappa med ett risknippe som huvudgärd.

Sedan den korta vackra sommarnatten var förliden stod man upp vid första dagsrimman för att vittja sina fiskeredskap. Ofta hemkom vi med båten lastad med fisk. Icke alltid var dessa färder lyckliga. Stundom inträffade oväder under natten och mången gång har jag med mina roddare tillbragt kolmörka nätter på ett ensligt skär utan tak över huvudet i åskväder och storm.  Svårt var att i sådant väder bärga de utlagda fiskeredskapen, vilka ofta gick förlorade.

Ibland fiskades med levande agn av Vimmor. På en sådan resa erhölls endast lax. Halva Åmåls befolkning  idkade fiske största delen för nöje, de andra för behov.

Det fanns ett ordspråk om staden ; I Åmål är alla fiskare utom borgmästaren , som blott står på bron och metar.

Ofta sammanträffade fiskarna ute på öarna och tillbringade nätterna tillsammans. Alla i denna del av Vänern belägna öar är kronans, varför ingen lade hinder i vägen för eller kunde framvisa bättre fiskerätt än stadsborna , som därför ostörda fick njuta sitt älsklingsnöje.

Fiskefärderna ställdes dels förbi Örnäs till Storön och Hansgrund, dels förbi Torkeln och Jungfrun till Busarna och Persgrund. 

Ett kärt nöje  hade jag likaledes under sommaren att bada i den kalla rena sjön. Härvid iakttogs försiktigtvis  innan man gick i vattnet  att binda näcken, som skedde så att en uppspänd kniv nedsattes i vattnet, varvid uttalades besvärjelseformen; Näck ! Näck ! stål i vattnet mor din var en nåltjuv, far din var ståltjuv ! ; varpå alla pojkarna skrek med full hals; Ho! Heja !” och rusade i sjön.

not: Denna utgåva av Resan genom livet  koncentrerar sig i tiden 1802- 1824 

not: Inlägget i bloggen är en förkortning av den ursprungliga texten . 

Licens Public Domain-märke - Fritt från kända upphovsrättsliga restriktioner (CC pdm)

M/S Vera och kuttern Nordern, Skärhamn

Passagerarfärjan ÄGIR i Smögens hamn

Barnensdags-festligheter i Uddevalla i augusti 1956

Fiskare som lastat av fisk från fiskebåten

Hagge Geigert i Kongresshallen 1956 Uddevalla

Brasilianska fotbollslaget anländer till Uddevalla för att bekanta sig med Rimnersvallen inför matchen på söndag kväll mot Österrike 1958

Smögen ?

"Gravarne"

Fiskare i båt.

Dans i Lysekil

Licens Erkännande-IckeKommersiell-IngaBearbetningar (CC BY-NC-ND)

Hästdragen hjulräfsa på slättbygden vid Lösen kyrka i östra Blekinge

Badgästliv i Strömstad. Utflyktskorgar, halmhattar och solsnibb

Lantbrevbärare i Telläng nära Vissböle

Gotlandsbåtar i Visby hamn

En samling ungdomar som lyssnar på en pojke som spelar dragspel

Två barn badar i Munksjön

Matdags hos en småbrukare familj

Montering av Volvo-bilar på löpande bandet

En bonde och två hästar på ett jordbruk i Nättrabyådalen

Försäljning av läskedrycker till ungdomar i badkläder.

Göteborg. Svetsare i arbete på Götaverken

Timmerflottning, Småland

                     Postkontoret Malmö 8

Fartyg: AKTIV   1963

Tall Ships Race Malmö 1972

                       .

Saluhall uppbyggd i husarernas gamla ridhus, Malmö.

Blomförsäljning på Möllevångstorget, Malmö. Statyn Arbetets ära av Axel Ebbe i bakgrunden.

Licens Erkännande-IckeKommersiell-IngaBearbetningar (CC BY-NC-ND)            

”Tunnelbanepremiär” Folkmassa vid invigning av tunnelbanestationen Slussen, Stockholm.  1950

Lekplats. Barn leker vid gammalt militärflygplan (Saab B17) på Gärdet i Stockholm.

”Cyklister vid Slussen.” Stockholm. 1955

Gaturenhållning. Snöröjningsarbete med skovlar och lastbil på Södermalm i Stockholm

Kvinna och liten flicka köper korv av korvgubbe i Gamla stan.

Dansbana på Skansen år 1955. Thore Ehrlings orkester spelar.

Finklätt par på promenad, Vällingby, Stockholm 1956

Författarinnan Astrid Lindgren gungar i Vasaparken. 1952

Radiopoliser vid Gårdsgränd

En liten flicka med mjölkkanna i Ignatiigränd, Gamla stan, Stockholm

Göteborg (1973)

Bilder från Göteborg till musik; bland andra får vi se varvet, Paddan, Liseberg, Svenska Mässan på Scandinavium, Birgit Nilsson på Operan och Ulrika Knape som hoppar.

Klicka på adressen för att ta del av livet i Göteborg på 1970 talet

http://www.filmarkivet.se/movies/goteborg/

Stadsfilmer

De första svenska stadsfilmerna gjordes av Svenska Bio 1907: en tid då den icke-fiktiva filmen utgjorde ett betydande inslag i utbudet. Det var en kommersiell strategi hos Svenska Bio att förära ett stadsporträtt åt de orter man öppnade biograf i. Filmerna presenterade stadens sevärdheter och fångade bilder från platser med rörelse, som gator, torg och vattendrag.

Genren levde vidare efter övergången till ljudfilm. Presentationen av städernas näringsliv blir då ett allt vanligare inslag - mycket beroende på att det lokala näringslivet ofta var finansiär eller beställare av filmen. Ljudfilmerna har också en mer påtaglig beställningskaraktär och, genom speakertextens utläggningar, ett utvidgad retrorik om det som visades i bild.

Att filmerna är gjorda enligt en liknande formel med återkommande berättargrepp kan säkerligen ha berott på att de skapades av en begränsad skara filmare, som inte sällan var specialiserade på just dennna typ av beställningsfilm. Där finns exempelvis den flitige Ragnar Johnson som tycks ha haft förmågan att smidigt kunna avväga balansen mellan uppvisande av turistvärden och näringslivspresentation, allt enligt beställarens önskemål.