t-norum

Alla inlägg den 19 februari 2016

Offentllg eller privat drift i de offentliga verksamheterna det är frågan ?

Av tommy norum - 19 februari 2016 07:00

Vi kan konstatera att det finns stora skillnader vad som erbjuds av politkerna och det som sedan levereras till väljarna när valet är över.

Historien om hur Stroke-drabbade Thomas Eriksson behandlades av den offentligt drivna hemtjänstenheten för äldreomsorgen i Östra Göteborg.

Hur skall vi få ordning på verksamheterna när de totalt struntar i sina begångna misstag utan fortsätter som vanligt utan att ta ansvar för situationen och förändra verksamheten så att de som ta del av hemtjänsten skall känna sig trygga i sin situation. Här har man utarbetat rutiner som inte följs.

Trots Uppdrags gransknings avslöjande vid första besöket på Hemtjänstenheten för äldreomsorgen i Östra Göteborg där man avslöjade hur illa ställt det var med ansvaret och hur man följde rutinerna så fortsätter man på samma sätt där rutiner som skall vara en garant för tryggheten helt nonchaleras på fältet. Hela verksamheten inom hemtjänsten skvallrar om att tjänstemän, politiker och personal på fältet verkar inte bry sig om vad som händer när man vägrar ta sitt ansvar vad som händer ute bland de som använder tjänsten.

Det enda försvar de ansvariga hade att komma med att påstå att de har upprättat rutiner som skall garantera de hjälpbehövande trygghet. Men att sätta upp rutiner på pappret och inte bry sig om att undersöka om rutinerna verkligen följs, så lång sträckte sig tydligen inte deras sunda förnuft och ansvar förstår man när man tar del av hur man misskött sitt uppdrag.

När inte ens de rutiner som man hävdade skulle garantera tryggheten, som vid Uppdrag Granskning visade sig inte på långa vägar var den garanti, inte ens på pappret, fullt ut garanterade de hjälpbehövandets trygghet. När man gång på gång glöms bort av hemtjänsten och detta uppdagas efter Uppdrag granskning första reportage.

Britta Schröder är områdeschef för äldreomsorgen i Östra Göteborg och ytterst ansvarig för att Thomas hemtjänst fungerar som den ska.

– Jag ska direkt försöka ta reda på mer varför det har blivit som det blir och förhindra att det händer igen. Jag vill att Thomas ska kunna känna sig trygg, säger Britta Schröder då.

Efter andra besöket av Uppdrag granskning så visade det sig att hemtjänsten fortfarande glömde bort honom . När Uppdrag granskning konfronterar Britta Schröder om att hemtjänsten fortfarande inte tar sitt fulla ansvar för att de som tar del av tjänsterna skall känna sig trygga .

"Ska lära oss av den här händelsen"

Britta Schröder, områdeschefen för hemtjänsten i Östra Göteborg, ställer sig frågande till hur det hela kunde ske.

– Ja, jag blev chockad och kände det kan inte vara möjligt. Den här rutinen har vi gått igenom regelbundet och så händer detta. Men det hon inte vet då är att Thomas Eriksson då ligger på golvet och väntar på hemtjänsten som aldrig dyker upp.

Låg på golvet och väntade på hjälpen som inte kom

Glömdes bort av hemtjänsten gång på gång. Samtidigt som Uppdrag Gransknings reporter ställde de ansvariga cheferna till svars låg Thomas ensam hemma på golvet och väntade på hjälp och där hemtjänstens rutiner inte följs som resulterar i att Thomas fick ligga i över 30 timmar innan hjälpen dök upp. Hade man följt de rutiner som man satt upp för att garantera de som använder hemtjänsten att känna sig trygga så hade det inträffade aldrig uppkommit.

Det är inslaget skall också ses som ett debattinlägg i vilken form verksamheterna i den offentliga sektorn skall drivas, i offentlig regi eller i privat ? Man slår varandra i huvudet med argument från båda sidor där negativa händelser som uppdagas i de olika verksamhetsformerna tas fram som argument för det ena och andra driftformen.

Nu har man fått ytligare ett argument för att offentligt drivna inte alltid är det samma som en garant för bra vård som en del tycks tro trots att man har en större personaltäthet. Det är nog människorna bakom de som bär ansvaret som avgör resultatet, inte driftformen.

Men det vi kan konstatera är att cheferna för Hemtjänsten i Östra Göteborg skall nog politikerna se till att få en ny ledning på plats innan man ställer till mer oreda i organisationen.

tn

krönika · POLITIK

Dela · Kommentera

Malmö förr: 10 vykort och foton från hamnmiljön vid olika tidsperioder

Kommentera

Av tommy norum - 19 februari 2016 00:15

Malmö förr · Sverige förr

Dela · Kommentera

Midnattsolsrallyt, bilder från fartsträckan i Fränsta 1963.

Kommentera

Av tommy norum - 19 februari 2016 00:15

Midnattssolsrallyt kördes ursprungligen första gången 1950 och sista gången 1964. Året därpå började tävlingen köras vintertid och fick då namnet Svenska Rallyt. 2006 återupptogs traditionen med sommartävlingar och då fick deltagande bilar inte vara nyare än årsmodell 1975. Från och med 2013 är gränsen ändrad till årsmodell 1985.

1950 tal · bilar · Sverige förr

Dela · Kommentera

Spica-klassen svensk fartygsklass med sex stycken torpedbåtar.1966-77

Kommentera (1)

Av tommy norum - 19 februari 2016 00:00

Spica-klass var en svensk fartygsklass som utgjordes av sex stycken torpedbåtar.

Tekniska data
Deplacement	245 ton
Längd i vattenlinjen	39,90 meter
Längd överallt	42,50 meter
Bredd överallt	7,10 meter
Djupgående	2,40 meter (i aktern)

Med utgångspunkt i Marinplan 60 projekterades en serie om sex torpedbåtar (TB). Denna serie byggdes med ledning av erfarenheter från Plejad-klassen och moderniserades i förhållande till denna typ främst på vapen-, tele-, skydds- och maskinområdena. Serien färdigställdes 1966–1967 och benämndes TB typ Spica efter det första fartyget i serien. T121 – T123 byggdes av Götaverken -Göteborg och T124 – T126 av Karlskronavarvet. Fartygens namn är lånade från kända stjärnor. De ärvde namnen från de ångdrivna torpedbåtar flottan hade under första delen av 1900-talet.

Konstruktionen vidareutvecklades sedermera till torpedbåtarna av Norrköping-klass ("Spica II") och till korvetterna av Stockholms-klass ("Spica III").

Ett fartyg som i min mening var den Svenska flottans häftigaste på sin tid.

Framdrivningsmaskineri

Framdrivningsmaskineriet ger fartyget en fart av ca 40 knop och består av 3 st gasturbiner av typ Rolls-Royce Proteus 1282, på vardera en effekt av 4 500 hk och drivande var sin KaMeWa - propeller.

Tidigare under åren 1963-1965 provades en gasturbin typ Bristol SiddeleyProteus på 4 000 hk på mittaxeln på HMS Persus.