Opinionsundersökningen från Demoskop januari 

Åsa Romson

  Förutom en hopplös politik för många så kan man undra om inte den här kvinnan med sin utstrålning bidrar till Miljöpartiets tillbakagång i mätningarna. Men den utvecklingen så närmar man sig det magiska 4 % som innebär att partiet är på väg ut ur riksdagen.

  Kristdemokraternas med sin  Ebba Busch Thor verkar inte kunna charmera väljarna så att de hamnar över 4% strecket trots tappra utfall av inslag i invandrardebatten och familjepolitiken.   

Socialdemokraterna klarade sig undan Kommunals bravader, socialdemokraternas förtur i bostadskön och andra mindre smickrade avslöjande hur personer med en socialdemokratisk bakgrund beter sig i den här mätningen.

Vi får väl se om mediadrevet lugnat sig till nästa mätning. Med ett maskat förtroende bland gräsrötterna för hur man beter sig i sin roll som fack eller politikervald kommer nog att sätta sina spår i nästa mätning. 

Här är Miljöpartiets nya skräcksiffra

Här är Åsa Romsons och Gustav Fridolins nya skräcksiffra i Expressens och Demoskops första väljarbarometer 2016: 5,7 procent.

Så litet har Miljöpartiet inte varit på sju år.

– Miljöpartiet har förlorat sin själ och drunknat i regeringen, säger Fridolins "mentor" Bertil Torekull.

Socialdemokraterna: 27,3 %

Vänsterpartiet: 5,4 %

Miljöpartiet: 5,7 %

Moderatena: 23,8 %

Liberalerna: 6,3

Kristdemokraterna: 2,9 %

Centerpartiet: 7,4 %

Sverigedemokraterna: 18,7 %

 
Skenet bedrar.

Socialdemokratiska politiker och fackpampar verkar vara rena rövarbandet. 

Inget ovanligt att våra kommunpolitiker trixar med medborgarnas skatter för att sko sig själva. I lilla Åmål så såg det Socialdemokratiska partiet till att låta 3 före detta kommunalråd få pensioner utanför det avtal som fanns för att reglera avgångar. Vi kommuninnevånare fick ett tiotal år försörjt 3 st fd kommunalråd med pensioner med månadssummor som de flesta pensionärer inte ens kommer i närheten av trots att de arbetat till 65 år. Där blev det ett trixande med arbetsinsatser i kommunenens tjänst som fritidspolitiker och den korta tid som kommunalråd för att få ihop tjänstetiden som var en förutsättning för sina gynnsamma pensioner som kostade skattebetalarna miljoner.

Ett kommunalråd (s) tillsattes i sitt uppdrag med ett avgångsvederlag på 2 år men i slutfasen av kommunalrådsbefattningen så ändrades anställningskontraktet till en pension från 50 års ålder fram till 65. Ett beteende som också blev startskottet till att också låta andra politiker få ta del av samma förmåner. Här var det inte frågan om att värna om medborgarnas gemensamma tillgångar utan här satt man politikerkollegornas värn före medborgarnas.  Tyvärr en vanlig företeelse i kommunalpolitiken utan att någon verkar bry sig har det visat sig.

När man vet att dagens pensionärer inte på långa vägar får de pensioner som skall säkra deras levnadsstandard på nuvarande nivå så har politikerna ordnat till en gräddfil åt sig själva långt ifrån de villkor som de har bestämt skall gälla på arbetsmarknaden.  Våra riksdagspolitiker är en skam för sitt förtroendeuppdrag när de anser sig så viktiga i sin roll som politiker att de tycker sig stå över sina undersåtar (väljarna) med förmåner som inte existerar ute i det verkliga samhället. Vi har ju åtskilliga exempel på hur man för att slippa röra det gynnsamma avgångsvederlaget från riksdagen genom att starta bolag eller strunta att ta ett arbete där väl S, V, MP bland ledamöterna ligger i topp för att fortsätta snylta sig fram i livet på medborgarnas bekostnad.  

Det är inte för inte man ibland anklagar politikerna att ha ordnat till en egen samhällselit där pensioner, traktamenten, resebidrag, hyresbidrag skiljer sig långt ifrån det de beslutar att befolkningen skall rätta sig efter i sitt dagliga liv utanför riksdagshuset.

Tyvärr så har också våra kommunalpolitiker i sitt förtroendeuppdrag fått för sig att de är så viktiga i sin gärning att de är värda förmåner betalda av kommunala medel utöver vad som gäller för övriga medborgare. En dyr historia för oss kommuninnevånare när man alltid har hört att alla beslut som tas är för kommuninnevånarnas bästa. Så det där med att värna om medborgarnas intresse i sitt uppdrag visar sig många gånger när det kommer till kritan det är mer är sin egen försörjning man i första hand tänker på.

Och det mest anmärkningsvärda är väl att det partiet - Socialdemokraterna - som i sin retorik vill göra sken av att de står på den lilla, medborgares sida, där solidariteten är i högsätet, där rättvisa är ett honnörsord och där man vill framstå som det enda partiet att lita på visar sig i verkligheten vara ett rövarband som inte skyr några medel för att sko sig själva.

tn

Mission Impossible - JO-anmälan avslogs

Normalt sett brukar svenska myndigheter vara tröga och det tar lång tid innan de bemödar sig om att fatta beslut.
Men inte JO. Här vilar man inte på hanen. Här sitter det inte fast utan här visar man prov på handlingskraft och beslut kommer med vändande post.
Min anmälan mot polisledningen i Fyrbodal om tjänstefel hade knappt landat på JO.s bord före man stämplade den med avslag.
Beslutet togs med sådan hastighet, att om det inte var svenskt rekord i kort handläggningstid, så måste det åtminstone vara en årsbästanotering.
Jag undrar om man ens hann läsa rubriken innan anmälan försvann likt ett meddelande till Mission Impossible.

”Din anmälan föranleder inte någon åtgärd eller något uttalande från min sida”

En färdigskriven formulering på en rad, som bara datumstämplades och så var  ärendet  klart.
För inte bryr sig väl Kejsaren om ifall hundarna slåss. Eller var ligger Dalsland?
Myndigheternas maktfullkomlighet och totala likgiltighet har fått ytterligare en bekräftelse och varde härmed fullbordad.

Att beslutet var väntat var ingen överraskning eftersom det var ett i det närmaste omöjligt uppdrag. Men att man hanterar ett ärende med sådan lättvindig nonchalans känns irriterande och jag kan inte annat än citera skalden Gustaf Frödings i sammanget passande svar på ett brev han inte gillade:

”I hukande ställning, jag mottog ditt brev
och ju mera jag läste desto bättre det drev
men marken var frusen och saknade löv
så brevet det passade bra till min röv”

OK, jag skall inte raljera mer. Beslut är fattat. Ärendet är avslutat.
Vi får finna oss i att vara satta på undantaget.
Men jag måste ändå skicka med en sista hälsning till polisverksamheten i norra Dalsland:
Vila i frid!

Sven-Åke Runelid