Alla inlägg under augusti 2014

Av tommy norum - 1 augusti 2014 18:58





Kända Wikipedia-bluffar samlade

1 timme sedan

En av bluffarna som länge låg uppe på Wikipedia är den om en mystisk våldtäktsman vid namn ”Långrocken”. Men han har alltså aldrig härjat i Norrköping.

En av bluffarna som länge låg uppe på Wikipedia är den om en mystisk våldtäktsman vid namn ”Långrocken”. Men han har alltså aldrig härjat i Norrköping.

Mordet på 17 årige Andre Marshall, guldsmuggling i tepåsar, och en påhittad gladiator. Alla är exempel på fejkade Wikipedia-bluffar som nu samlats – på Wikipedia.

Att surfa in på Wikipedia är idag ett av de vanligaste sätten att leta information. Svenskarna är inget undantag. Faktum är att den svenska versionen av sajten idag är den näst största i världen med 1,8 miljoner artiklar.

Men allt som står på Wikipedia är inte sant. Eftersom vem som helst kan fylla på med nya alster så hamnar det också rent påhittade historier i biblioteket, och det är sådana historier som nu fått en helt egen sida.

”Långrocken” skrämde kvinnor

Bland annat kunde man mellan 2005 och 2007 läsa om den mystiske våldtäktsmannen ”Långrocken” som under slutet av 1800-talet skrämde slag på kvinnor i Norrköping. Sidan beskrev också hur 18 poliser klädde ut sig i kvinnokläder och patrullerade staden i jakt på den fruktade våldtäktsmannen. Men historien var inte sann, och ”Långrocken” har aldrig existerat.

Romersk mördare en långliggare

Bluffen som klarat sig längst utan att avslöjas är en kort artikel om den romerske generalen Gaius Flavius Antonius, som skulle ha hjälpt till att mörda Julius Ceasar och sen själv mördades av en manlig prostituerad. Gaius Flavius Antonius har aldrig existerat, men omnämndes på Wikipedia mellan 2004 och 2012.

Listan på bluffhistorier är liksom allt annat på sajten under ständig utveckling, och kommer garanterat att fortsätta växa.

Exempel på wiki-bluffar

2006 skrevs en sida om det olösta mordet på 17-årige Andre Marshall i Connecticut. Historien om den snåriga utredningen låg på Wikipedia i över sex år.

2005 dök det upp en artikel om hur amerikaner smugglade guld i tepåsar under inbördeskriget. Sidan låg kvar i över ett fem år innan den försvann.

2006 fick vi veta att Sei Wee Lim blev den första simmaren från Brunei att vinna de Sydostasiatiska mästerskapen i simning. Storyn avslöjades tre år senare som en bluff.

2006 dök den första av många artiklar om den amerikanske gladiatorn Jonathan Byrne upp. Enligt texten var han mycket excentrisk och speciell. Tre år senare blev det också känt att han aldrig existerat.

Av tommy norum - 1 augusti 2014 07:00

    .



Balderkliniken visar vägen ännu en gång och erbjuder nu 75 plussare en helt ny vårdform anpassad för åldersgruppen.


Tänk vad de  privata aktörerna kan ställa till det för de offentligt drivna när de nu blir tvingade att följa efter för att inte helt tappa kunderna i verksamheten och därigenom intäkterna vilket då leder till inskränkningar i antal anställda.

Sedan Balderkliniken etablerade sig så har vi nu fått både kvällsöppet, helgöppet och där till och med hembesök erbjuds. Så går det när man med samma pengar som de offentligt drivna utvecklar verksamheterna att anpassa sig till kundernas behov inte till de anställdas behov av fritid där man nu till och med kan erbjuda fasta läkare och sjuksköterskor.


  

   


Så uppenbart att privata initiativ gynnar medborgarna men när det avslöjas blir en nagel i ögat för vänsterpolitiker som vill ta bort vinsterna för att på sätt återgå till ordningen att det skall vara politiker som skall styra vården i alla dess former kosta vad det kosta vill både med en underutvecklad serviceanda där man mer ser till fackliga krav om arbetstider i öppethållandet än till medborgarnas behov .


Att man sedan kan både göra vinst och förbättra servicen till medborgarna med samma vårdpeng från staten borde få en och annan att tänka till och ifrågasätta vad en del politiska partier är ute efter.


Är det rädslan att allmänheten skall inse att privata initiativ är bra för utvecklingen mot en service som är inriktad till medborgarnas behov och inte efter de anställdas ?


Är det rädslan att allmänheten skall få upp ögonen för att med samma vårdpeng kan de privata både ge en bättre service, samma kvalité och dessutom ta ut en vinst ?


Det borde få en och annan att tänka till vad de offentligt drivna verksamheterna förbrukar sina pengar på , inte är det utveckling mot en bättre service kan vi konstatera. Kanske är det så att en del av pengarna går åt till att kompensera de högre sjukskrivningstal som innebär en övertalighet i antal anställda , kanske är det så att den offentliga har högre kostnader för läkarna med en större mängd stafettläkare.

Frågan är väl om inte våra politiker borde analysera varför de privata aktörerna är mer på alerten , varför man har mer sjukskrivningar i den offentligt drivna verksamheterna , mer stafettläkare, och varför de offentliganställda verkar trivas mindre på sitt arbete än de som är privatanställda.

Nej här koncentrerar man sig på vinsterna i en verksamhet som många gånger ger bättre service med samma pengar.

Åmål är ett lysande exempel på detta när Balderkliniken kom in på banan och visade hur man skall bedriva modern vård anpassad efter medborgarnas behov, det som våra offentligtdrivna vårdcentraler totalt struntat i med politikernas goda minne i många år.

En och annan politiker borde nog rannsaka sig och börja tänka efter vem man har fått sitt förtroendeuppdrag av. För inte är väl de fackliga företrädarna ?

 

Av tommy norum - 1 augusti 2014 06:45

  

Kanske är det arbetsgivaransvaret som våra politiker inte vill ta till sig fullt ut som gör att sjukskrivningarna inom den offentliga sektorn är högre än inom den privata



Det här skrevs för ett år sen i bloggen.



Hur är det , har man kommit tillrätta med sjukskrivningstalen bland offentligställda, eller ligger de fortfarande i topp ? 






Vad är det som gör att den offentliga sektorns, framförallt kvinnorna , har så många sjukdagar. ?

Inte borde väl de offentliganställda drabbas av mer sjukdomar än det privata ?

Är det arbetsmiljön som våra politiker har ansvaret för som orsakar detta  ?

Eller är våra kommunalanställda mer belägna att lura arbetsgivaren där sjukkontrollen är minimal i de flesta kommuner. Hos småföretagare i det privata så bryr man sig om både företagets existens och den anställde genom att förhöra sig om omständigheterna runt varför man inte kommer till arbetet,

Hur gör man i den kommunala, betalar man snällt ut de första  8 dagarna utan att ifrågasätta anledningen till frånvaron  ? Det verkar nästan så när man ser på statistiken här ovan. 

 

Här får man svart på vitt vilka grupper i samhället som utnyttjar vårt sociala skyddsnät i form av sjukersättning mest . Här kan ni gå in och jämföra hur det är på eran arbetsplats. Notera då att den arbetgivarbetalda tiden mellan 14-21 dagar inte är med i beräkningen.


Ser man sen på vilka gruppen kvinnor  som utnyttjar vårt försäkringssystem mest så är  frånskilda kvinnor mellan 16-55 år som står i särklass. Här pratar man om en heltidsreform i det socialdemokratiska lägret . Men ser man att dessa gruppers genomsnittliga närvaro på arbetsplatsen med semester och arbetsgivarens del av kostnaden 14-20 dagar som inte finns med i statistiken så kommer dessa grupper inte ens upp till en 70% av en årsarbetstid på jobbet. Betänker man då att den offentliga sfären domineras av kvinnor så förstår man att kommunmedborgarens skatteuttag får ta en stor del av det ekonomiska ansvaret i vårt försäkringssystem. Här få kommunen dubbelanställa vid sjukdomar med sociala avgifter och semester för båda, inte undra på att offentlig verksamhet inte kan konkurera med det privata under sådana förutsättningar.

Innan man börjar prata om heltid i den offentliga sektorn så borde man i stället ta reda på orsakerna för att de kommunalanställda har mer sjukdagar än de privata. Men det är väl som i all offentlig verksamhet att ingen bryr sig om omständigheterna varför det går snett i vissa saker eftersom ingen tar ekonomiskt ansvar över utvecklingen. Det är bara att skicka notan till skattebetalarna genom höjd kommunalskatt.


Här Michael Karlsson ( s ) har du en delikat uppgift. Försök först att komma ner till de privatas uttag i sjukförsäkringssystemet innan du laborerar med heltidstjänster för alla i kommunsektorn. Visar grupper av anställda frånvarosiffror på mellan 50-60 dagar per år inkl den betalda arbetsgivarperioden på grund av sjukdom + semester på ca 40 dagar då undrar man varför våra valda politiker inte reagerar över den situationen som råder. Kanske en tankeställare för de som hela tiden arbetar emot en privatisering inom det offentliga. Här har man ytligare ett exempel på att politikerna har svårt att leva upp till sitt arbetsgivaransvar både till de anställda och ansvaret till medborgarna att få ut största möjliga utdelning av våra skatter.

 

 Notera att dessa sjukdagar är inte med i statistiken som redovisar de olika gruppernas anmälda sjukdagar.      


Här kan vi konstatera att övervägande fall av sjukdagar är en och två dagar, vi kan också konstatera  att uttagna av sjukdagar sjunker drastiskt efter 7 dagar när sjukintyg infodras.

Vilken lärdom kan vi dra av detta . Tydligen är det inga svårare sjukdomar som drabbar

medborgarna när vi läser uttaget av sjukdagar. Var det inte så att de korta sjukdagarna sjönk dramatiskt när man införde karensdagar i försäkringssystemet. Kanske är det dags igen för att komma åt  obefogat utnyttjande av vårt sociala nätverk. Eller kanske sjukintyg från första dagen, onekligen sätter det synbara avtryck i statistiken när man kräver sjukintyg från dag 8 med nuvarande system.   


Dom tio sjukaste yrkena:

 

Garvare/skinnberedare 20,27

 

övriga servicearbetare 19,86

 

städare 19,81   både privat och offentliga arbetsgivare.

 

handpaketerare/fabriksarbetare 19.06

 

vård-och omsorgspersonal 18,29

 

tågmästare 17,56

 

förskollärare/fritidspedagoger 16,45

 

biblioteksassistenter 16,40

 

socialsekreterare/kuratorer 16,23

 

maskinoperatörer i livsmedelsindustri 16,22  


 

Kanske något att ta ta i för våra politiker när vi ser hur listan på tio i topp ser ut över uttagna sjukdagar per person i respektive yrkesgrupp och när vi vet att offentligtanställda kvinnor totalt  har 35% mer uttag av sjukdagar än i det privata  första kvartalet 2012.  källa scb. Då skall vi veta att det finns grupper av kvinnliga anställda som har bortåt 60 dagars genomsnittlig sjukuttag per år utan att de ansvariga verkar bry sig. Förlorade arbetsdagar som skall ersättas med andra anställda. En dyr grupp för oss skattebetalarna, så här kan det väl ändå inte få fortsätta ? 


 

Ett dåligt betyg för våra politiker som är ansvariga för de offentliga  verksamheternas anställda.      



 

    

      

     


Presentation

Kalender

Ti On To Fr
        1 2 3
4 5 6
7
8 9 10
11
12
13 14 15 16 17
18 19 20 21 22 23 24
25 26 27 28 29 30 31
<<< Augusti 2014 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik

Frågerutan

37 besvarade frågor

Skapa flashcards