Det är väl så här våra politiska partier försöker få Sverigedemokraterna att uppfattas när de som enda parti vill begränsa invandringen till Sverige

Bara att konstatera att när man hör politikernas förklaring om hur det ser ut i våra invandrartäta förorter och hur man skall komma tillrätta med utanförskapet, där arbetslösheten är en stor del av problemet, fortfarande famlar i mörkret efter minst tjugofem års letande efter en lösning.

Men ingen vill ta en begränsning av flyktingmottagningen i sin mun utan här är det fortfarande satsningar på skolan och att trolla fram nya arbetstillfällen som gäller för en grupp medborgare där många kan varken  skriva, tala språket eller har förmågan att på egen hand ta vara på sig själva.

Sverige ligger i topp för att ta emot flyktingar i Europa och fortsätter den inslagna vägen fast problemen hopar sig med en ökad kriminalitet, dåliga skolresultat som i slutändan betyder att man inte platsar på arbetsmarknaden.

Vittnena skräms till tystnad i ett samhälle där droger blir en betydande inkomstkälla för de utslagna och där gängbildningar styr utan att polisen klarar av att försvara de svaga i de getton som växt fram under de sista tjugofem åren.

Och ingen av våra politiker vill ta ansvar för situationen när det ställs frågor utan man skyller på varandra eller övriga Europa som inte tar sitt ansvar i flyktingfrågan. Att man bevisligen tagit hit för många flyktingar under för kort tid och där politikerna bevisligen inte klarat av situationen med de problem som uppstått både socialt. utanförskap, kriminalitet, arbetslöshet , det örat vill man inte höra på utan fortsätter att förordna politiska lösningar som de senaste tjugofem åren med samma övertygelse tror sig haft lösningen på, medan resultaten visar precis tvärt om.

Kanske är det nu dags att se över flyktingpolitiken och mer fokusera sig på de samhällsproblem som den politiken ställt till med, göra en anpassning till vad vi klarar av att intrigera på ett humant sätt .

Vi måste i förlängningen se att antalet flyktingar har en direkt koppling till de problem som uppstått i samhället med dödsskjutningar, kriminalitet, arbetslöshet , man kan inte längre blunda och tro sig ha politiska lösningar på problemen utan att också ta till sig verkligheten, den som man så länge blundat för.

Uppdrag granskning tar åter upp problem i samhället som våra politiker helst vill sopa under mattan det  man så tydligt visar på som vad som händer i våra invandrartäta förorter. Kanske är det dags att börja närma sig Sverigedemokraterna där de i åratal pekat på de problem som uppstått men där de hela tiden blir kallade invandrarfientliga eller rasister. Kanske får man i stället använda ordet realister som i övriga Europa och hur våra nordiska grannländer tar sig an flyktingproblemen.

Ingen kan med bästa vilja i Världen påstå att den massiva invandring som förekommit i Sverige de senaste tjugofem åren skapat ett bättre samhälle där mångfalden i de kulturella skillnaderna skulle få landet att växa men som i verkligheten blivit precis tvärt om. Det vi skapat med den politiken är förstörda skolor, segregerade getton där en stor del av medborgarna lever på socialbidrag, kriminalitet och där utanförskap frodas, vi har ett samhälle där skottlossning i stort sett dagligen förekommer medan de politiska partierna slår varandra i huvudet med beskyllningar vems felet är.

Än har man inte kommit till samma insikt som en stor del av befolkningen länge förstått, utan man fortsätter på den inslagna vägens flyktingpolitik på bekostnad av ett Sverige som sakta men säkert förändras till det sämre i det som varit honnörsorden, skapande av det mångkulturella samhällets stora fördelar, har i stället blivit en stor belastning med en utveckling som skapat segregerade samhällen där innevånarna känner sig hotade och där en misstänksamhet sprider sig bland infödda Svenskar om vad dessa getton gett upphov till i det Svenska samhället.

De enda som inte verkar förstå sambanden med utvecklingen är en majoritet av de politiska partierna i Svenska riksdagen som fortsätter som ingenting händer utanför riksdagshusets väggar. Är det inte på tiden att vakna upp nu ur sin törnrosa sömn och göra något av situationen på allvar innan Svenska folket ordnar till en parlamentisk situation som ingen vet hur den slutar