Skattepengarna gick till höga löner och lyxresor i den Socialdemokratiska kommunen Örnsköldsvik

Så här går det när våra politiker försöker leka företagare med våra skattepengar utan ett uns av erfarenhet eller sunt förnuft i bagaget i sina försök  att bevara eller försöka skapa arbetstillfällen. Det blev i stället försök till etablering utomlands långt i från de norrländska arbetstillfällena som var tänkt. Så här kan det gå till när politiker skall satsa, ett ord som förekommer då och då hos våra politiker. Här i Åmål så brände Centerpartiet ca 60 miljoner att bygga upp en fabrik, pengar som sedan försvann utan ett enda arbetstillfälle skapades, eller satsade  på en Marina  där företagaren fick en hyressubvention på närmare en halv miljon per år, till och med etanolsatsningar har varit på tapeten.

Så när våra politiker börjar tala om satsningar med kommunala pengar för att skapa arbetstillfällen då skall nog medborgarna dra öronen åt sig och rösta på andra partier som är rädda om våra skatter där de i första hand skall gå till vår kärnverksamhet. 

Socialdemokraterna i Örnsköldsvik har sett till att kommunen numera är den mest skuldsatta i Sverige med en liten nätt summa på 4 miljarder. Vi får väl hoppas att medborgarna säger i från och sparkar de politiker som har ansvaret för eländet vid kommande val.   

Så här kan det gå ser vi i SVT:s granskning där  det sitter politiker utan den rätta kompetensen, utan sunt förnuft där man utan att tveka riskaerar skattepengar på riskfyllda projekt i miljarklassen som lång tid framöver sätter negativa spår i kärnverksamheten för kommuninnevånarna.  

För knappt tio år sedan köpte tre kommuner in sig i det privatägda etanolföretaget Sekab för att bevara arbetstillfällen och göra fordonsbränsle av norrländsk skog. Investeringen har sedan dess kostat dem hundratals miljoner. SVT:s granskning visar att stora summor gått till höga löner, lyxhotell och resor i businessclass.

 – Vi såg en risk att all den kompetens och kunnande som hade byggts upp under många år skulle gå förlorat, säger Elvy Söderström (S) kommunalråd i Örnsköldsvik.

Att göra etanol av skog är fortfarande inte lönsamt. Därför vände sig Sekab tidigt utomlands med storslagna planer på fabriker i Tjeckien, Polen och Ungern – långt från de norrländska arbetstillfällen som kommunerna hoppats på. Men för det krävdes mer pengar, och man vände sig till kommunerna för ett lån.

– Vi fattade beslut om att ge förutsättningar åt de här energibolagen och vi gör bedömningen att det var rätt att ge förutsättning för energibolagen att göra de här investeringarna, säger Elvy Söderström (S).

Det rådde bred enighet i styrelsen för Örnsköldsviks ägarbolag om att finansiera investeringen. Bara en ledamot, folkpartiets representant, röstade mot. Och därmed var lånekarusellen igång. Och de första 70 miljonerna var bara början.

Snart visade det sig att kommunernas pengar inte bara investerats i Östeuropa. Bolag startades även i Afrika. Och planerna på att bygga fabriker i Norrland läggs på is. Istället går pengarna till att som man säger ”säkra råvaror” på annat håll i världen.

Sekab-affären är känslig i Örnsköldsvik. Av de tre kommuner som är inblandade var Umeå bara med på ett litet hörn och har investerat jämförelsevis lite pengar. Skellefteå har lagt ner massor men har också gjort upp med hela affären, en vd och en hel styrelse har avgått på grund av den. Men i Örnsköldsvik är det annorlunda.

– Det här är alltså ett arbete som har pågått under årens lopp som kanske innehåller lite i fartblindhet utav skälet att viljan att lyckas med att, med hjälp av forskning och utveckling, få fram bränslen som gör att det kan bli ett alternativ till de fossila bränslena som idag finns i tankarna, säger Elvy Söderström (S).

Örnsköldsviks kommuninvånare blir inom loppet av några år delägare i bolag i Moçambique, och Tanzania. Och stora summor investeras i konsulter och omkostnader för resor till Togo, Ghana, Colombia, Senegal och Peru.

– Så länge det gick bra så var det ingen som sa något, men så kom en tid då när vi fick fatta ett antal viktiga och svåra beslut, och med vi menar jag kommunfullmäktige i Övik, säger Elvy Söderström (S).

Trots alla skattepengar som investeras i etanolbolagen ökar inte de kommunala bolagens aktieinnehav i Sekab förrän 2009.

Det är också då som alla utlandsprojekt blir ohållbara för kommunerna. Dels på grund av den usla ekonomin men också för att det juridiskt är tveksamt att kommunala pengar hamnar i Afrika istället för hos kommuninvånarna. Etanolkoncernens vd, Per Carstedt lämnar sitt uppdrag och bolagen i Afrika säljs till honom för en struntsumma.

– Vi ansåg inte att det var rätt, att det inte tillhörde vare sig Sekab eller ägarnas uppdrag att äga, utveckla, driva verksamhet i Afrika och inte heller i Polen, säger Elvy Söderström (S).

Kommungranskarna har gått igenom kostnadsunderlagen för Sekabs utlandssatsningar åren 2007 -2009. Alltså innan de tre ägarkommunerna slutligen slår till bromsarna.

Visar kvitton och fakturor att man har bott på lyxhotell runt om i världen och inte sällan både ätit och druckit gott.

Utläggen ger inte bilden av att Sekab är ett bolag i finansiell kris. Flygresorna runt om i världen avlöste varandra – många i businessclass. Man hade kontor i Sydafrika, Sockerrörsexpert på Mauritius, och körde fabriksnya bilar i Tanzania.

Idag går det bättre för Sekab-koncernen igen men utlandssatsningarna har kostat över en halv miljard kronor och det finns inte mycket att visa upp. Man äger 49 procent av en etanolfabrik i Polen, som man länge försökt sälja utan att lyckas. Man äger även ett bolag i Ungern där man har plöjt ner över 80 miljoner. Det som finns kvar av det är en industritomt som man inte heller får såld. I övrigt finns det i princip ingenting –

i Togo, Ghana, Colombia, Tjeckien, Senegal och Peru har pengarna gått åt till konsulter, resor, omkostnader och till att jaga kontrakt som aldrig har fullföljts.

Efter nio års ägande i Sekab har Örnsköldsvik tvingats höja kommunalskatten två gånger. Och kommunens samlade skuld på omkring 4 miljarder kronor gör den till en av de tio mest skuldtyngda kommunerna i Sverige, räknat per invånare.

Reporter: Sophia Djiobaridis
Research: Valeria Helander
Text: Gunnar Rensfeldt