schwartzwald

3 januari 2014 17:09

Till sanningen hör också att den kommunala skolan skall vara för alla. Detta innefattar barn med problem av olika slag, nytillkomna svenskar med ingen eller mycket lite skolvana. Det skall även finnas plats när friskolor går i konkurs. Det är INTE som du skriver att den kommunala skolan inte vågar, den får inte lämna någon utanför. Det är däremot något som de privata skolorna kan göra. Det vore intressant om du kunde precisera vart slöseriet inom den kommunala skolan i Åmål finns. Jag tror nog att Buf skulle uppskatta den informationen.

tommy norum

3 januari 2014 19:44

För att generalisera så kan man konstatera att kommunerna har högre lärartäthet utan att för den saken kunna visa upp bättre skolresultat , kommunala skolor har generellt sett en högre sjukskrivningstal bland de anställda än friskolorna , kommunala har en betydligt högre lokalkostnader per elev, de har en betydligt kostsammare administration per elev. Att sedan både lärare och elever med föräldrar generellt trivs bättre i våra friskolor än i de kommunala är också ett faktum att beakta . Hur sedan skolpengen skall fördelas är också en tvistefråga där kommunerna har möjlighet att behovspröva skolpengen efter elevstrukturen i skolan . Sen talar direktiven till friskolereformen sitt tydliga språk att det är elever och föräldrar som väljer skola inte skolan som väljer elever, det borde det inte råda några tveksamheter om. . Att det sedan har förekommit klavertramp i detta visad ju Uppdrag Granskning tydligt för inte så länge sedan. Rötägg finns det tyvärr lite varstans i samhället när girighet tar överhand.
Så ta nu och ta fram siffror och ett nyckeltal för Åmåls friskolor per elev och jämför dessa med de kommunal så får du en del av svaret i vad slöseriet består i där framförhållning och också kanske en bättre personalpolitik och ett ekonomiskt personligt ansvar är parametrar som saknas allt för ofta i kommunala verksamheter, tyvärr för oss skattebetalare. .

schwartzwald

4 januari 2014 12:31

Ja att lokalkostnaden är högre beror med största sannolikhet på att det krävs större lokaler till den kommunala skolan på grund av fler elever. Att det är en högre lärartäthet i den kommunala skolan kan knappast anses som något negativt, mer än för den kommunala ekonomin, men det är barnen som det skall investeras i. Förövrigt anser jag att det är stor skillnad på friskolor som drivs av ett engagerat lärarkollektiv och riskkapitalbolag. Sen kan jag hålla med dig om att det skulle krävas ett större personligt ekonomiskt ansvar inom alla kommunala verksamheter, Även en insikt om vilka som man är anställd att serva och hjälpa. Detta kanske är en annan debatt men det är själva grundstommen i de kommunala verksamheterna. Därför är jag glad att kommunens politiker och högre tjänstemän arbetar hårt med vision 2020.

tommy norum

4 januari 2014 15:45

Lokalkostnaderna per elev är det vi pratar om och har inget med det egentliga elevantalet att göra. Däremot kanske det förhåller sig precis tvärt om att den kommunala skolan har för stora lokaler till sitt elevantal. Kanske också det har med att skolorna såldes för ett antal år sedan till Åkab för att komma åt kapital för kommunens verksamheter. Nya hyror som sätts efter de nya kapitalkostnaderna som Åkab fick i och med affären. Den affären blev nog också grunden till att våra friskolor fick en högre skolpeng som är baserad på Kommunens genomsnittliga elevkostnader där en högre hyra för de kommunala också speglar ersättningen till friskolorna. Så den som drog det längsta strået i den affären var nog våra friskolor. Slöseri ?

schwartzwald

4 januari 2014 18:48

Det är tyvärr på det viset att elevantalet inte är konstant beroende på att barnpopulationen varierar. Det betyder att i bland blir skollokalerna för stora och ibland för små. Så fram tills att någon kan påtvinga Åmåls befolkning att kopulera ett visst antal gånger för att hålla befolkningen konstant kommer det problemet att kvarstå. Att sedan Åkab tar ut hyra för sina lokaler är vanlig marknadsekonomi och inte speciellt konstigt. Slöseri, inte enligt mig, barn kan man inte slösa nog på.

silvio

6 januari 2014 19:32

Åmålselever bäst i landet står det i nwt.se en eloge till Olle och Catrin väl...nu finns det svart på vitt och det va väl på tiden efter alla år att vi nu är bäst

Annan

4 april 2014 23:24

Att lärartätheten skulle vara något positivt som isolerad företeelse är att inte se hela bilden. Då lärares antal undervisningstimmar är det som skapar lärartätheten. Vinsten med en hög lärartäthet ska vara att varje elev ska få mer individuell hjälp. Men hur hög lärarartätheten än är måste det ändå finnas tid för lärarna att planera för eleverna. När den höga lärartätheten skapas av högt antal undervisningstimmar, så som det är nu, äts vinsten av lärartätheten upp av bristen av möjlighet till att planera. Alltså är lärartätheten endast en pappersprodukt som mycket annat. Man ska vara varsam statestik och siffror, de kräver ett sammanhang och ärlighet som berättar om vilka parametrar som påverkat dem och hur de påverkar.